Om Slovakien

Ambassaden uppdaterar årligen fakta om Slovakien så som nyckeltal, politik, ekonomi och landets relationer till Sverige. Här presenteras ambassadens landrapport för Slovakien, senast uppdaterad i april 2017.

Basfakta

Yta: 49 035 km2

Folkmängd: 5,4 miljoner invånare

Statschef: President Andrej Kiska (2014 -)

Svensk varuexport (2016): 2 697 MSEK

Svensk varuimport (2016): 9 237 MSEK

Kort historik

Tjeckoslovakien bildades i oktober 1918, efter det habsburgska imperiets sammanbrott i första världskriget. Under andra världskriget var Slovakien lydstat under Tyskland. Vid krigsslutet blev landet åter en del av Tjeckoslovakien. Med tiden framförde slovakerna ökade krav på självstyre. År 1968 initierades en demokratiseringsprocess, den s.k. Pragvåren, av det slovakiska kommunistpartiets ledare Alexander Dubcek. Den avbröts dock med att en invasion av trupper från Sovjetunionen, och övriga Warszawapaktsländer (utom Rumänien) marscherade in i Tjeckoslovakien augusti 1968. Den enda reform som överlevde var Tjeckoslovakiens omvandling till en federation av två nationella republiker. Slovakien fick en egen regering och ett eget parlament, men i praktiken var dessa institutioner maktlösa under kommunisttiden.

Efter sammetsrevolutionen år 1989, som var den tjeckoslovakiska befolkningens fredliga demokratirevolt, framfördes också slovakiska krav på större självständighet. Vid de första demokratiska valen i juni 1990 vann det liberaldemokratiska partiet VPN drygt en tredjedel av de slovakiska rösterna och dess ledare Vladimír Mečiar valdes till premiärminister i den slovakiska delrepubliken (från juni 1991 företrädde Mečiar istället det nationalkonservativa partiet HZDS). Den 1 januari 1993 bildades Repub­liken Slovakien och vann snabbt omvärldens erkännande. År 1995 ansökte Slovakien om EU-medlemskap, men på grund av Mečiar-regimens auktoritära drag ansågs landet inte uppfylla de politiska kriterierna för medlemskap.

Den höger-centerkoalition som under det kristdemokratiska SDKU-partiets ledare Mikulaš Dzurinda tog över efter valen år 1998 genomförde en mängd reformer som krävdes för medlemskap i EU och NATO, bland annat stärktes rättsväsendets självständighet, yttrandefriheten och minoriteternas ställning i Slovakien. Med dessa förändringar fortskred förhandlingarna om EU- och NATO-medlemskap i snabbt takt, och under våren 2004 upptogs Slovakien som medlem i båda organisationerna.

Politik och ekonomi

Slovakien är en republik och en parlamentarisk demokrati. Presidenten, som är statschef, väljs sedan år 1999 i direkta val för en femårsperiod och kan väljas om en gång. Den lagstiftande makten ligger hos parlamentet, nationalrådet, vars 150 ledamöter utses på fyra år i allmänna val. Efter valet år 2006 bildades en koalition av socialdemokratiska SMER, nationalistiska SNS och populistiska HZDS. Koalitionen, och dess ledare, premiärminister Robert Fico, fick utstå en del kritik för både SNS:s och HZDS:s nationalistiska och populistiska utspel.

Efter valet år 2010 återgick regeringsmakten till en center-högerkoalition med SDKU som största parti, nu med Iveta Radičová som premiärminister och tidigare premiärminister Dzurinda som ny utrikesminister. Radičová–regeringen blev dock kortlivad och föll efter en förtroendeomröstning kring EU:s räddningsfond hösten 2011. I nyvalet år 2012 vann socialdemokratiska Smer en jordskredsseger och fick egen majoritet i parlamentet under följande mandatperiod 2012-2016.

Vid det senaste valet i mars 2016 backade SMER på nytt, men sitter fortfarande kvar i regeringsställning, nu i koalition med det ungersk-slovakiska högerpartiet Most-Hid, det nybildade högerpartiet #Siet, och nationalistpartiet SNS. SMER:s partiledare Robert Fico fortsätter som premiärminister och partiet behåller en stark ställning i den nya koalitionsregeringen. I september 2016 genomförde Fico en regeringsombildning som innebar att det konservativa partiet #Siet fick lämna regeringen. Det parlamentariska underlaget förblev dock oförändrat för regeringen.

På det utrikespolitiska området prioriterar Slovakien utvecklingen i närområdet; västra Balkan, EU:s östra grannar och i viss mån Centralasien. Samarbetet med Visegradkretsen (Tjeckien, Polen och Ungern) är viktigt, liksom den transatlantiska länken och NATO-medlemskapet. Förhållandet till Ungern är tidvis komplicerat p.g.a. historien och en stor ungersk minoritet i Slovakien.

Slovakien var ordförande i Europeiska Rådet under hösten 2016. Ordförandeskapsprogrametet byggde på EU:s strategiska agenda från juni 2014 och betonade särskilt den digitala inre marknaden, energiunionen, kapitalmarknadsunionen, den transatlantiska länken samt fördjupad dialog med strategiska partners. Den så kallade Bratislavaprocessen initierades under Slovakiens ordförandeskap för att inleda en diskussion om EU:s framtid efter Brexit.  

Sedan Slovakien blev självständigt år 1993 har landets ekonomi utvecklats från en centralt planerad planekonomi till en modern marknadsekonomi och nationella medlemskap i OECD, WTO och EMU. Ekonomin går relativt bra (BNP +3,3 % år 2016, prognos +3,3 % år 2017). Arbetslösheten och budgetunderskottet är minskande, statsskulden ligger på drygt 50 procent av BNP. Landet har en stor industrisektor med omfattande produktion främst inom biltillverkning samt stål- och aluminiumproduktion. Samtidigt växer tjänstesektorns andel av BNP. Tack vare bl.a. en tidig bankreform stod Slovakien bättre rustat än många andra länder att hantera finanskrisen 2009, men fortfarande återstår flera nödvändiga och tuffa strukturreformer. Arbetslösheten i Slovakien har historiskt sett varit en av de högsta inom EU, delvis beroende på en hög strukturell arbetslöshet och en stor andel långtidsarbetslösa. I april 2016 föll arbetslösheten för första gången sedan finanskrisen år 2009 under tio procent och för 2017 är prognosen 8,4 procents arbetslöshet.

Slovakien är starkt beroende av sin export och av utländska investeringar. Exporten består främst av bilar, elektronik och stål. Den viktigaste avsättningsmarknaden är Tyskland och övriga EU, och Slovakien mycket beroende av den inre marknaden och den ekonomiska utvecklingen inom EU.

Förbindelser med Sverige

Förbindelserna mellan Sverige och Slovakien är goda. Ett svenskt honorärt generalkonsulat upprättades i Bratislava redan i oktober 1990, och efter Slovakiens självständighet år 1993 bevakade Sverige landet genom sidoackreditering från ambassaden i Prag. Våren 2003 öppnade Sverige en ambassad i Bratislava, vilken senare stängdes i juni 2010. Sedan dess bevakar Sverige Slovakien från regionambassaden i Wien. Ambassaden i Wien täcker idag Slovakien, Slovenien, Österrike samt de FN-organ som har sitt säte i Wien.

Efter Slovakiens EU-inträde intensifierades de svensk-slovakiska bilaterala relationerna, och idag är kontakterna goda både på regeringsnivå samt på tjänstemannanivå i Bratislava och i Bryssel. Slovakiens utrikesminister Miroslav Lajčák och dåvarande försvarsminister Martin Glváč besökte Sverige år 2013 och dåvarande utrikesminister Carl Bildt besökte Slovakien år 2014. Utrikesminister Margot Wallström och försvarsminister Peter Hultqvist besökte Slovakien år 2015, och i februari 2016 besökte den dåvarande slovakiske försvarsministern Martin Glváč Stockholm.

Den svenska utrikeshandeln med Slovakien har varit relativt stabil de senaste fem åren. Främst exporteras verkstadsprodukter samt råvaror såsom pappersmassa och stål, importen består till största del av verkstadsmaskiner, TV-mottagare och personbilar. Sverige är också en av de 20 största direktinvesterarna i Slovakien (350 MEUR år 2014), inte minst genom stora investeringar från Ikea och SCA. Sammantaget finns ett 80-tal svenska företag representerade i Slovakien med över 3 500 anställda. Ambassadens och Business Swedens näringslivsfrämjande i Slovakien inriktas i första hand på sektorerna fordonsindustri, verkstadsmaskiner, träindustri, hälsovård samt miljöteknik. Vidare är Slovakien en av EU:s största mottagare av strukturfondstöd (2 500 EUR/capita), vilket skapar ytterligare potential på den slovakiska marknaden för svenska företag inom områden som infrastruktur och miljöteknik. 

Navigation

Top