Politik

Litauen är en parlamentarisk republik. Presidenten väljs i direktval var femte år och ansvarar ytterst för landets säkerhets- och utrikespolitik samt är formell regeringsbildare och har vetorätt i lagstiftningsfrågor. Sedan år 2009 är Litauens president Dalia Grybauskaite.

Seimas

Parlamentet, Seimas, består av 141 ledamöter valda på fyra år. Det senaste parlamentsvalet hölls i två valomgångar i oktober 2016. Det agrarkonservativa Bondepartiet (Unionen för bönderna och de gröna), som ridit på en popularitetsvåg sedan våren 2016 gick segrande ur valet, men saknar egen majoritet i Seimas. Partiet styr därför i en koalitionsregering tillsammans med Socialdemokraterna, som ledde regeringen 2012-2016 och som efter valet blev landets tredje största parti. En av Bondepartiets frontfigurer den tidigare inrikesministern Saulius Skvernelis har utsetts till premiärminister. Skvernelis leder en regering som främst består av experter snarare än yrkespolitiker. De främsta oppositionspartierna är det Konservativa partiet och Liberalerna. Nästa parlamentsval hålls i oktober 2020.

Aktuellt

Efter det dramatiska BNP-fallet om nära 15 procent 2009 har Litauens ekonomi sedan 2010 haft mestadels god tillväxt. Tillväxten för 2014 var 3,0 procent och 2015 1,7 procent. Under 2016 beräknas, enligt finansdepartementet, ekonomin växa med 2,3 procent och 2,7 procent 2017. Årsskiftet 2014/2015 gick Litauen över till euron.

En högt prioriterad fråga är energiförsörjningen och energiberoendet av Ryssland. I slutet av 2009 stängdes kärnkraftverket Ignalina, och Litauen förlorade därmed 70 procent av sin elproduktion. Att hitta nya energilösningar stod därför högt på både den inrikespolitiska och utrikespolitiska agendan. Ett projekt som har genomförts är ellänken Nordbalt till Sverige, som knutit den litauiska elmarknaden till den nordiska. Parallellt med detta pågår också ett arbete med att liberalisera den litauiska elmarknaden och att stegvis, såväl fysiskt som regelmässigt, integrera den med de övriga baltiska och europeiska marknaderna.

I utrikespolitiken prioriterar Litauen fortsatt djupare integration i EU:s och NATO:s strukturer. Litauen verkar aktivt för att stödja demokratiseringsprocessen i närområdet; Vitryssland, Ukraina och Moldavien samt länderna i Södra Kaukasien. En stabil och demokratisk utveckling i dessa länder anses avgörande för Litauens säkerhet. Litauen är därför en av de främsta förespråkarna för EU:s grannskapspolitik och det Östliga partnerskapet. Under det litauiska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd andra halvåret 2013 hölls det i Vilnius ett toppmöte mellan EU och de sex länderna som ingår i det Östliga partnerskapet.

Litauens säkerhetspolitik grundar sig på medlemskapet i NATO. Försvarsanslagen har ökat betydligt sedan 2014 och landet strävar efter att försvarets budget ska utgöra två procent av BNP senast 2020. 2015 markerades Litauens 25-års jubileum som självständig nation. 2016 var det 25 år sedan Sverige, som första land efter självständigheten, öppnade sin ambassad den 29 augusti 1991 i Vilnius. Detta, och det stora nordiska engagemanget för Litauen sedan självständigheten, firades i både Sverige, de nordiska länderna och Litauen med en rad evenemang. 2011 var Litauen ordförande i OSSE och under andra halvåret 2013 var Litauen för första gången ordförande i Europeiska unionens råd. 2014-2015 hade Litauen en icke-permanent plats i FN:s säkerhetsråd.