Ekonomi

Från 2004 och fram till mitten på 2008 upplevde den litauiska ekonomin, i likhet med Estlands och Lettlands ekonomier, en stark ekonomisk tillväxt på ca 8 procent per år. I slutet av 2008 vände konjunkturen nedåt och Litauen, tillsammans med de övriga baltiska länderna, hade en av de värsta ekonomiska nedgångarna i världen. Efter det dramatiska BNP-fallet på nära 15 procent år 2009, har Litauens ekonomi återhämtat sig.

Litauen har haft en god tillväxt de senast åren men såg en temporär nedgång under 2015 med en tillväxt på 1,6 procent av BNP jämfört med 3 procent under 2014. Den främsta orsaken var den ryska ekonomiska krisen och livsmedelsembargot som innebar att exporten till Ryssland minskade med 40 %. Bedömare räknar dock med en snabb återhämtning och att tillväxten når 2,5 procent 2016 och 3 procent år 2017. Det är den privata konsumtionen som driver tillväxten, pådriven av höga reallöneökningar om 6,8 procent 2015 och ett flertal höjningar av minimilönen, senast till 350 euro. Minskade energi- och livsmedelspriser resulterade trots det i låg inflation 2015.

Arbetslösheten har minskat från nästan 18 procent 2010 till 9 procent i mars 2016, med ännu lägre siffror i Vilniusområdet. Samtidigt kvarstår problemet med betydligt högre långtids- och ungdomsarbetslöshet. Den ökade sysselsättningen är inte bara ett tecken på goda tider, utan också en effekt av att utbudet av arbetskraft sjunker på grund av låg befolkningstillväxt och stor utvandring. Den demografiska utvecklingen påverkas negativt av låga födelsetal och stor utvandring. De senaste fem åren låg nettoemigrationen i genomsnitt på 22 000 personer per år, en ansenlig mängd för ett land med en befolkning om 2,88 miljoner.

Trots goda utsikter på kort sikt står Litauens ekonomi inför stora utmaningar på längre sikt. Förhandlingar om OECD-medlemskap startade 2015 och Litauen hoppas på medlemskap senast 2018. I sin ekonomiska utvärdering av Litauen framhåller OECD att landet har en stabil, öppen och växande ekonomi men pekar ut den åldrande befolkningen, ojämlik inkomstfördelning och skuggekonomin som de största utmaningarna.

Litauen är en öppen och starkt exportberoende ekonomi. Exporten motsvarar cirka 70 procent av BNP (motsvarande siffra för Sverige är omkring 50 procent). Litauens viktigaste handelspartners är Lettland, Polen, Ryssland och Tyskland. Den bilaterala handeln mellan Sverige och Litauen ökar varje år. Sverige är det nionde största exportlandet för Litauen och den tionde största importkällan. 

Sedan ett antal år är Sverige med gott försprång den största investeraren i Litauen med ungefär 25 procent av FDI, motsvarande 2 miljarder euro. De största investeringarna finns inom bank- och telekomsektorerna och många svenska företag ser landet som en del av sin hemmamarknad. Litauiska företag har också ökat sina investeringar i Sverige betydligt till ca 30 miljoner euro 2015. Andra stora investerare i Litauen är Ryssland och Polen.

Litauen är sedan 2001 medlem i världshandelsorganisationen WTO.

Den 1 januari 2015 bytte Litauen valuta till euro.