Utrikes- och säkerhetspolitik

Sedan 1 april 2004 är Estland medlem i NATO och från 1 maj 2004 också i EU. I folkomröstningen om EU-inträdet röstade 67 % ja och stödet för medlemskapet har förblivit relativt starkt.

Estland har i första hand haft ett regionalt säkerhetspolitiskt fokus genom medlemskap i EU och NATO. Inför säkerhetsrådskandidaturen 2020-2021 är Estland dock månt om att bli en mer aktiv medlem som verkar för internationell fred och säkerhet.

Ledstjärnan för Estland på det säkerhets- och försvarspolitiska området har varit anpassningen till NATO-medlemskapet och från år 2012 utgör försvarsbudgeten 2 % av BNP. Estland månar starkt om den transatlantiska länken och vill vara en aktiv medlem i NATO.  Försvarsbudgeten ska fortsatt utgöra minst två procent av BNP och kostnaderna för att hysa NATO-trupper ska finansieras med anslag över den nivån. Under 2017 görs en ökning av försvarsbudgeten till 2,2 %. Estland är angeläget om att utveckla ett internationellt samarbete inom cybersäkerhet och år 2008 etablerades NATO Co-operation Cyber Defence Centre of Excellence i Tallinn, där Sverige har en person sekonderad.

Relationen med Ryssland är av flera skäl av central betydelse för Estland och är ofta omgärdad av olika politiska problem. I april 2007 ägde oroligheter rum i samband med att en staty (den s.k. Bronssoldaten), till åminnelse av ryska soldater som stupat i Estland under andra världskriget, flyttades från centrala Tallinn till stadens krigskyrkogård. Händelserna gav upphov till politiska spänningar mellan länderna.

Rysslands annektering av Krim, destabilisering av östra Ukraina och president Putins upprepade uttalanden om ”skydd” av ryska minoriteter har djupt oroat Estland. I Estland har man därför eftersträvat en tydlig reaktion mot Ryssland i form av sanktioner och andra åtgärder. En långvarig allierad närvaro har varit den enskilt viktigaste utrikespolitiska frågan i Estland under senare tid. Storbritannien leder den bataljon som placerats i Estland under våren 2017, som även omfattar trupper från Frankrike.

Att Estlands ryskspråkiga befolkning i hög utsträckning har ryska medier som primär informationskälla har befarats leda till ökad polarisering och splittring i förhållande till landets övriga invånare. Som ett led i arbetet för att minska riskerna för desinformation lanserades en statlig ryskspråkig tv-kanal, ETV+, i september 2015. Mediefrågan belyser den starka kopplingen mellan inrikes- och utrikespolitik i Estland.

Östersjö- och nordisk-baltiskt samarbete är andra viktiga utrikespolitiska frågor för Estland. Sedan år 2000 är Estland tillsammans med Sverige, Finland, Norge, Danmark, Island, Lettland och Litauen medlemmar i NB8. Estland är positivt till samarbetet och vill att det utökas ytterligare bl.a. inom områden som den digitala marknaden och cybersäkerhet.