Estlands EU-politik

Estland innehar ordförandskapet i Europeiska Unionens råd andra halvåret 2017 och har definierat fyra prioriteringsområden 1) En öppen och innovativ europeisk ekonomi, 2) Ett säkert och tryggt Europa, 3) Ett digitalt Europa och fri rörlighet för information, 4) Ett inkluderande och hållbart Europa.

Estland understryker vikten av ett starkt och enat Europa i en tid där EU möter stora utmaningar. Ordförandeskapets slogan är ”enighet genom balans” och en av de viktigaste uppgifterna under ordförandeskapet kommer att bli att bibehålla EU:s enighet och en jämn balans mellan olika intressen.

En kärnfråga i Estlands EU-politik är fortsatt utveckling av och djupare integration med den inre marknaden, i synnerhet den digitala inre marknaden, detta mot bakgrund av landets öppna ekonomi och höga utrikeshandelsberoende. Östliga partnerskapet beskrivs som en av Estlands utrikespolitiska prioriteringar inom EU-arbetet. Estland strävar även mot att minska sitt energiberoende mot tredje land och verkar för att fortsätta arbetet mot en europeisk energiunion.

I ljuset av resultatet i folkomröstningen om Storbritanniens EU-medlemskap har Estland betonat vikten av större ansträngningar för att förklara och övertyga allmänheten om att de beslut som fattas på EU-nivå är fattade för medborgarnas bästa. Den analys som Estland gör av konsekvenserna av Storbritanniens utträde ligger mycket nära den svenska, såväl vad gäller vikten att fortsatt försvara EU-samarbetet som insikten om att man i Storbritannien förlorar en tung likasinnad partner, inte minst i frågor som rör frihandel och den inre marknaden, Ryssland, Östliga partnerskapet och utvidgning. Samtidigt värnar Estland sin bilaterala relation till Storbritannien, inte minst av säkerhetspolitiska skäl.

På migrationsområdet framhåller Estland vikten av att EU:s beslut om omfördelning och vidarebosättning genomförs. Estland har ambitionen att uppfylla sina åtaganden om 550 flyktingar under 2 år. I maj 2017 har Estland tagit emot ca 120 personer.