Handel med Bosnien och Hercegovina

Ekonomi och kommersiellt utbyte

Bosnien och Hercegovina (BiH) har i många avseenden lyckats uppnå en tillfredställande makroekonomisk stabilitet. Valutan är stabil och inflationen låg. Fortsatt hög arbetslöshet och ett stort bytesbalansunderskott är dock alltjämt allvarliga problem. I dagsläget kräver den offentliga sektorn en alltför stor del av BNP. Landet har fastnat på en låg nivå av institutionell effektivet med en tung byråkrati.

Trots motgångar har exporten de senaste åren ökat, den totala exporten till EU-marknaden ökade med 2.3 procentenheter mellan 2013 och 2014. BiHs största handelsytbyte är med Kroatien, Tyskland, Italien, Slovenien och Serbien. De sektorer som idag gynnar BiHs handel är trä och metallindustrin där bytesbalansen stadigt har varit på en positiv nivå.
Andra viktiga sektorer inom vilka BiH exporterar och ökar sin produktion i stora volymer är textil och mineralindustrin. Trots att handeln mellan BiH och Sverige fortfarande är liten Sverige rankades på 26-plats som BiHs viktigaste handelspartner växer handeln stadigt mellan de två länderna. Idag finns över 40 företag med anknytning till Sverige etablerade på BiHs marknad. Det största handelsutbytet mellan Sverige och BiH är inom maskin- och textilindustrin.


Företagsklimatet

BiH har påbörjat reformer för att skapa ett bättre företagsklimat. Exempelvis har regelverket för företagsetableringar förenklats och handelshinder mellan entiteterna har avskaffats. Den bosniska marknaden bör vara intressant för utländska investerare i många avseenden. Tillgången till välutbildad arbetskraft till låga kostnader med god teknisk
begåvning är relativt stor; landet har ett fördelaktigt geografiskt läge, är CEFTA-medlem, har fördelaktiga handelsavtal med EU och en outnyttjad potential i flera viktiga sektorer.

 BiH är i stort behov av fler produktiva företag, inklusive utländska direktinvesteringar, för att få fart på den ekonomiska utvecklingen. I den senaste rankning som Världsbanken presenterade i ”Ease of Doing Business report” hamnade BiH på plats 107 av 189
länder. Det speglar tyvärr att BiH är i behov av reformer för att skapa ett mer flexibelt och effektivt företagsklimat. De hinder som företagssektorn står inför idag är t.ex. bristande tillgång till krediter för små och medelstora företag; sjunkande tillgången till rörelsekapital och långsiktiga investeringar. Landets indelning i två entiteter gör också att det i praktiken består av två skilda ekonomiska zoner. Reformer för att skapa ett ”single economic space”, krävs för att locka investeringar och skapa fler jobb. Med mindre än 10 små och medelstora företag (SMEs) per 1000 invånare, halkar landet efter många av sina regionala grannar.

 

 

Navigation

Top