Ekonomisk- och handelspolitisk rapport

Trots en svagare och osäker internationell ekonom upprätthåller Chile solida makroekonomiska fundament. Baserad främst på en stark inhemsk efterfrågan samt även i viss mån på en fortsatt hög kopparexport till främst Kina, växte Chiles BNP år 2012 med 5,5 procent. Med ungefär samma grunder förväntas dock ekonomin svalna något och växa i år endast 4,4 procent. 

Här presenteras ambassadens promemoria om Chiles ekonomiska situation, skriven i januari 2013.

I genomsnitt hade Lagos och Bachelet (som fick hantera effekterna av den internationella ekonomiska- och finanskrisen 2008-2009) enbart 4,3 procent resp. 2,7 procent i BNP tillväxt. Regeringen Piñera kan hittills stoltsera med ca 5,8 procent som genomsnittlig BNP tillväxt de senaste tre åren och det trots den förödande jordbävningen i februari 2010 samt den generellt svaga internationella konjunkturen de senaste åren. Bakomliggande faktorer har främst varit en stark inhemsk efterfrågan i form av hög privat konsumtion och investeringar samt i viss mån Kinas bidrag via fortsatt hög efterfrågan på Chiles kopparexport. Detta resulterar i en relativt sett mycket låg arbetslöshet med ändå en mild prisutveckling t.o.m. under det av centralbanken utsatta inflationsmålet på mellan 2-4 procent. Dock brottas Chile med viktiga problem av strukturell natur som kan komma att hota landets långsiktiga utveckling, nämligen behovet av att höja förädlingsgraden i ekonomin och reducera det starka råvaruberoendet särskilt vad gäller kopparexporten, reformera utbildningssystemet, öka FoU, innovation och entreprenörskap, säkerställa energitillgången samt reducera landets stora ekonomiska klyftor.

Ekonomisk tillväxt

Trots en svagare och osäker internationell ekonom upprätthåller Chile mycket solida makroekonomiska fundament. Baserad främst på en stark inhemsk efterfrågan (hög konsumtion och ökade investeringar) samt även i viss mån på en fortsatt hög kopparexport till främst Kina, växte Chiles BNP år 2012 med 5,5 procent, en nivå som överträffade alla prognoser. Med ungefär samma grunder förväntas dock ekonomin svalna något och växa i år ”endast” 4,7 procent. Viss försiktighet bör man ändå observera med hänvisning till Chiles mycket öppna ekonomi, som gör den sårbar för utländska chocker. Betydande förändringar i exempelvis råvarupriser - både för export (mineraler står för mer än 50 procent av den totala exporten) och för oljeimport (nästan 100 procent av den inhemska konsumtionen) kan få viktiga ekonomiska följdverkningar.

Inhemsk efterfrågan

I en i hög grad exportorienterad ekonomi som Chiles har dock den inhemska efterfrågan varit och kommer fortsättningsvis att vara tillväxtens främsta drivkraft under kommande år. Det sker en ökning i såväl privata som offentliga investeringar samt en fortsatt stark privat konsumtion. Det sist nämnda grundas på en växande medelklass, stigande reallöner och god kredittillgång. Styrkan i den inhemska efterfrågan bidrar även till att upprätthålla importtillväxten.

Investeringar

En betydande del av offentliga investeringar är kopplade till återuppbyggnads-projekt efter jordbävningen och tsunamin 2010. Investeringarna i maskiner och utrustning ökade förra året knappt 20 procent. Betydande investeringar sker också i kommersiella- och detaljhandelsprojekt, vilka ger även viktiga impulser åt byggnadssektorn. Under de närmaste åren räknar man också med stora investeringar inom gruv- och energisektorerna. Tillväxten inom tjänste-sektorn ökar snabbt p.g.a. ökad detaljhandel, sjöfart och transporter, en växande turism samt Chiles växande roll som ett regionalt nav för affärs- och finansiella tjänster. Slutligen förväntas även ökade investeringar inom jordbruket, landets näst största exportkälla, vars tillväxt underlättas av Chiles omfattande nätverk av frihandelsavtal.

Under perioden januari-oktober förra året nådde utländska direktinvesteringar en rekordnivå på USD 20.721 miljoner, ett 52,7 procent högre belopp än under motsvarande period 2011. FN:s World Investment Report 2012 rankade Chile på sjätte plats i världen när det gällde utländska investeringar som andel av BNP. Chiles genomsnitt för perioden 2009-2011 var ca 8 procent av BNP.

Utrikes handel

Chile kommer att behålla ett måttlig handelsöverskott under kommande år, dels för att man drar nytta av landets omfattande nätverk av frihandelsavtal, dels p.g.a. en stark koppling till marknader med hög tillväxt såsom Kina. Kina  är den överlägset viktigaste destinationen för Chiles kopparexport. Vidare går mer än 60 procent av Chiles exportvärde till Asien och Latinamerika (48,6 resp.  16,1 procent), vilket f.n. möjliggör en åtminstone långsamt växande chilensk export. I övrigt går Chiles export till Europa (18,5 procent) och Nordamerika (13,1 procent).

Omfattande infrastruktur- och gruvprojekt kommer dock att driva importen av både insats- och kapitalvaror. Detsamma blir effekten av stigande privat konsumtion, vilken stimulerar import av konsumtionsvaror och varaktiga sådana såsom bilar etc. Chiles främsta importregioner är Latinamerika (31,1 procent), Asien (28,2 procent), Nordamerika (23,5 procent) och Europa (15,2 procent).

Seriösa bedömare varnar för en gradvis försvagning av Chiles hittills ganska framgångsrika exportorienterade utvecklingsmodell. Exporten har reducerat sitt bidrag till BNP från 44 procent år 2007 till 38 procent förra året. Vidare har exportsammansättningen koncentrerats ytterligare kring kopparn och exportdiversifieringen reducerats. Kopparn har höjt sin exportandel från traditionella 45 procent till dagens 60 procent. Bidragande orsaker skulle bl.a. vara dels den alltför starka peson som försvagar konkurrenskraften inom flera andra exportsektorer, dels landets allvarliga brister vad gäller FoU arbetet som skulle i annat fall kunna bidra till ökat entreprenörskap och diversifierad exportförmåga.

Sysselsättning

Senaste arbetslöshetsmätning för sep - nov kvartalet 2012 gav en nivå på 6,2 procent, vilken betecknades omedelbar av regeringen som nästan "full sysselsättning". Vissa analytiker indikerar att arbetslösheten i år skulle kunna fortsätta gå ner ytterligare till 6%. Man måste gå tillbaka till mitten av 90-talet för att finna lika låga arbetslöshetssiffror. Kritiker menar dock att man borde i stället fokusera på behovet av att höja den relativt låga sysselsättningsgraden, särskilt vad gäller kvinnornas deltagande på arbetsmarknaden. Viss osäkerhet råder vidare beträffande antalet nyskapade arbetstillfällen. Medan regeringen uppskattar det till 800.000 stannar Universidad de Chiles beräkning på enbart 500.000. Man riktar slutligen kritik mot kvalitén på dessa nyskapade arbetstillfällen och menar att i många fall skulle det handla om ”egensysselsättning” snarare än ”riktiga” arbetstillfällen.

Prisutveckling

Trots en mycket dynamisk  inhemsk efterfrågan samt hög sysselsättning slutade inflationen för 2012 på 1,5 procent. Centralbanken ser ut att även i år kunna hålla inflationen inom det medellångsiktiga målsättning på intervallet 2 – 4 procent (2,9 procent i slutet av december 2013). Vissa orosmoln utgörs av eventuellt högre energi- och livsmedelspriser.

Växelkurs

Peson har förblivit stark och slutade 2012 med en kurs på ca Ps 470/USD. Bidragande faktorer var och är starka utländska direktinvesteringar samt Chiles stabila ekonomisk tillväxt. Kursen bedöms kunna fortsätta att ligga vid aktuell nivå om inte en extern chock inträffar: exempelvis ett skärpt läge i eurozonen skulle kunna försvaga peson. Sammantaget uppskattas dock peson ha apprecierats med ca 16 procent jämfört med växelkursen de senaste tio åren. Röster höjs då ganska ofta från olika exportsektorer om att pesons starka appreciering bl.a. p.g.a. en alltför dominerande kopparexport förstör deras internationella konkurrensförmåga.

Bytesbalansunderskott

I centralbankens senaste penningpolitiska rapport bedöms underskottet i bytesbalansen till 4,6 procent av BNP för 2013, drivet av en mycket stark inhemsk efterfrågan som växer 5,7 procent och ett reducerat handelsöverskott som under förra årets 11 första månader ackumulerade enbart USD 5,5 mdr., jämfört med USD 13,8 mdr. och USD 12,4 mdr., under motsvarande period åren 2011 resp. 2010. Ytterligare en bidragande faktor är omfattande vinsthemtagningar i Chile verksamma multinationella företag. Även om ett bytesbalansunderskott på mellan 4 och 5% av BNP skulle kunna finansieras genom avkastningen på valutareserven (det finns två stora utomlands placerade nationella fonder med medel uppgående till drygt 7 procent av BNP) och på chilenska investeringar utomlands, sänder det ändå ut en oroande signal till marknaden eftersom det indikerar en ökad sårbarhet för externa chocker. Tillgången till frivilligt kapital underlättas dock av Chiles starka kreditbetyg (uppgraderat exempelvis av S&P den 16 december 2012 till AA-).

Finanspolitik

Chiles fortsätter att präglas av sunda och solida offentliga finanser. Även om åtagandet att driva ett strukturellt budgetöverskott har lättats upp under regeringen Piñeras mandatperiod (bl.a. i samband med den internationella lågkonjunkturen samt satsningar efter jordbävningen 2010) kommer bl.a. fortsatt höga intäkter från kopparexporten att bidra till ett positivt budgetsaldo år 2012 på ca 1,5 procent av BNP. För innevarande år avser regeringen öka statsutgifter med 4,8 procent i reala termer, i nivå med projekterad BNP tillväxt. Det för statsbudgeten viktiga internationella kopparpriset projekteras av centralbanken i år till en genomsnittlig nivå på USD 3,40 per pund koppar. Sammantaget förväntas offentliga finanser registrera ett ökande överskott under kommande åren, från 1,4 procent av BNP 2012 till 2,1 procent av BNP 2017.

Olika internationella och lokala bedömare varnar dock för att de offentliga utgifterna skulle nu höja den allmänna efterfrågan så till den grad att den chilenska ekonomin skulle nu växa över sin potential och i en takt som skulle kunna hota den makroekonomiska balansen. De anser därför att villkoren skulle ha mognat för att centralbanken höjer styrräntan i ekonomin

Penningpolitik

Centralbanken har nu sedan januari 2012 bibehållit sin nominella marknadsränta på 5 procent, viket anses förenligt med såväl inflationsmålet som fortsatt BNP tillväxt. Om den inhemska efterfrågan inte modereras, kommer dock sannolikt banken att höja styrräntan, något man är ovillig att göra eftersom det skulle stimulera till inkommande kapitalrörelser och en ännu starkare peson.

Handelspolitik

Chile har en mycket öppen och exportorienterad ekonomi. Med en nominell allmän tullsats på 6 procent ligger dock landets effektiva tullsats i praktiken på ca 1 procent. Man har i kraft 22 handelsavtal med ca 60 länder vilket ger förmånlig tillgång till en potentiell marknad på 4,3 miljarder människor. Bland dessa länder och handelsblock återfinns bl.a. EU, Kina och USA. 93 procent av Chiles export går till länder eller handelsblock med vilka man har tecknat handelsavtal. Senaste ikraftträdda handelsavtal blev med Malaysia i april förra året. Förutom detta är Chile också en aktiv aktör inom olika internationella handels- och samarbetsorganisationer såsom WTO, OECD och APEC.

Chiles internationella handelsutbyte under perioden januari-november 2012 uppgick till USD 157 mdr. motsvarande ca 60 procent av BNP fördelade sig enligt följande: Asien 38,8 procent; Latinamerika 23,3 procent; Nordamerika 18,1 procent samt Europa 16,9 procent.

Handelsutbytet med Sverige år 2011 uppgick till SEK 5.026 miljoner varav SEK 2.951 miljoner i svensk export till Chile. Preliminärt verkar  handelsutbytet förra året ha gått ner väsentligt p.g.a. ett kraftigt fall i den chilenska exporten till Sverige. Enligt chilensk handelsstatistik lär den chilenska exporten till Sverige ha minskat med -63,1 procent mellan jan-nov 2012 jämfört med samma period 2011. 

Strategiska utmaningar

Den prognostiserade tillväxttakten för perioden 2013-2017 når upp till i genomsnitt 4,7 procent. På längre sikt konfronteras dock Chile med flera utmaningar av strategisk karaktär som kommer att påverka den ekonomiska tillväxten.

Finanspolitik

Chiles fortsätter att präglas av sunda och solida offentliga finanser. Även om åtagandet att driva ett strukturellt budgetöverskott har lättats upp under regeringen Piñeras mandatperiod (bl.a. i samband med den internationella lågkonjunkturen samt satsningar efter jordbävningen 2010) kommer bl.a. fortsatt höga intäkter från kopparexporten att bidra till ett positivt budgetsaldo år 2012 på ca 1,5 procent av BNP. För innevarande år avser regeringen öka statsutgifter med 4,8 procent i reala termer, i nivå med projekterad BNP tillväxt. Det för statsbudgeten viktiga internationella kopparpriset projekteras av centralbanken i år till en genomsnittlig nivå på USD 3,40 per pund koppar. Sammantaget förväntas offentliga finanser registrera ett ökande överskott under kommande åren, från 1,4 procent av BNP 2012 till 2,1 procent av BNP 2017.

Olika internationella och lokala bedömare varnar dock för att de offentliga utgifterna skulle nu höja den allmänna efterfrågan så till den grad att den chilenska ekonomin skulle nu växa över sin potential och i en takt som skulle kunna hota den makroekonomiska balansen. De anser därför att villkoren skulle ha mognat för att centralbanken höjer styrräntan i ekonomin.

Utbildning, FoU, innovation och entreprenörskap

Fortsatt ekonomiskt framåtskridande ställer krav på vidareförädling av landets i huvudsak råvarubaserad ekonomi samt ökad produktivitet på alla fronter. Detta ställer utbildningsfrågorna i centrum, en sektor som är i akut behov av genomgripande reformer. Kraftigt höjd innovationsförmåga samt ökat entreprenörskap blir avgörande för den ekonomiska tillväxten. Snabbt ökade satsningar på FoU från både staten och näringslivet är en förutsättning för det. Trots olika initiativ står Chiles FoU satsningar på enbart 0,5 procent av BNP (att jämföra med OECDs genomsnitt på 2,4 procent).

Miljö- och energifrågan

Chiles snabba ekonomiska utveckling baseras i viss utsträckning på exploateringen av landets naturresurser och sker delvis på bekostnad av miljön. Miljöarbetet i landet började på allvar först i mitten av 90-talet. Stora utmaningar finns därför inom flera områden såsom exempelvis hållbar utveckling, luftkvalitet i städerna, avfallshantering samt en balanserad energimodell.

Frånsett vattenkraften är Chile fattig på konventionella energikällor och därmed absolut beroende av kol- gas, och oljeimport. Utbyggnaden av vattenkraftpotentialen orsakar ofta betydande miljökonflikter. Detsamma gäller kolkraftcentraler som bidrar dessutom till att försämra Chiles redan höga kolavtryck. Den känsliga energisituationen borde leda till ökade satsningar på såväl förnyelsebara energislag som energieffektivisering, något som inte sker i den takt som man skulle önska/behöva. Hur som helst konfronteras Chile med behovet att på en acceptabel kostnadsnivå säkerställa den energitillgång som landets fortsatta ekonomiska utvecklingen kräver.

Social rättvisa

Chiles stora ekonomiska ojämlikheter utgör en betydande utmaning för att även på längre sikt kunna säkerställa en hållbar och stabil samhällsutveckling. Stora framsteg har gjorts sedan början av 90-talet när det gäller att reducera fattigdomen men klyftorna består. Att gå vidare och börja övervinna denna situation, särskilt i fråga om tillgång till kvalitetsutbildning oavsett social-tillhörighet, betraktas av många som en viktig förutsättning för landets vidare modernisering.

Navigation

Top