Om Chile

Basfakta

Huvudstad: Santiago de Chile (7,1 miljoner invånare)
Språk: Spanska
Statsskick: Republik
Statschef: Michelle Bachelet  (PS)
Utrikesminister: Heraldo Muñoz (PPD) 
Politiska partier:

Regeringskoalition: Partido Socialista - PS (s), Partido Demócrata Cristiana - PDC (kd), Partido Radical Social Demócrata - PRSD (s), Partido por la Democracia - PPD (s), Partido Comunista (kommunistparti), Izquierda Ciudadana (IC) och Movimiento Amplio Social (MAS). Opposition: Renovación Nacional - RN (moderat), Unión Demócrata Independiente - UDI (konservativ), Amplitud (liberal) och Evópolis (moderat).

Kommande val: president- och parlamentsval 2017
Folkmängd:  17,8 miljoner
Yta: 756 625 km2
Real BNP-tillväxt:

1,9 % (2014); 4,2 % (2013); 5,5 % (2012)

BNP (mdr USD:

258,1 (2014); 276,7 (2013): 265,2 (2012)

BNP/capita (PPP USD): 22 346 (2014)
Valuta: peso (CLP); SEK 1 = CLP 77,0 (juli 2016)
Arbetslöshet: 6,4 % (årsgenomsnitt 2014)
Inflationstakt: 4,6 % (december 2014)
Viktiga näringar: gruvindustri, trä- och skogsindustri, jordbruk, fiske
Export:

Kina 26,3 %, EU 13,4 %, USA 13,7 %, Japan 8,7 %, Sydkorea 6,6 %, Brasilien 5,0 % (2015)

Import: USA 19,1 %, Kina 22,7 %, EU 15,6 %, Brasilien 8,6 %, Argentina 4,7 % (2015)
Varuhandel med Sverige: svensk export till Chile 2 729 miljoner SEK och svensk import från Chile 1 402 miljoner SEK (2015)

 

INRIKESPOLITIK
I 2013 års presidentval segrade socialistkandidaten Michelle Bachelet från den nybildade oppositionskoalitionen Nueva Mayoría, med stor marginal i andra valomgången. Hon fick 62,1 % av rösterna jämfört med högerkoalitionen La Alianzas kandidat Evelyn Mattheis med 37,8 %. Bachelet var även president under åren 2006-2010. Under oppositionsåren var hon chef för FN:s organisation för jämställdhet och stärkande av kvinnors egenmakt, UN-Women.

Valdeltagandet 2013 var det lägsta sedan demokratin återinfördes år 1990. Endast 49,3 % av de röstberättigande i första omgången respektive 41,9 % i den andra omgången. Orsaken var delvis den nyligen genomförda valreformen som innebar frivillig röstning samt ett kraftigt ökat antal automatiskt inskrivna i röstlängden, däribland upp emot en miljon chilenare som bodde utomlands men inte hade rätt att rösta utanför Chile. Efter valet reformerades systemet och rösträtt i utlandet införs från år 2017.
 
Efter tillträdet i mars 2014 har president Bachelet haft ett högt tempo i reformarbetet. Den på pappret klara majoriteten i kongressen har visat sig svårhanterlig och viss opposition har faktiskt kommit från de egna leden, främst från konservativa kristdemokrater.

Det övergripande målet i Bachelets regeringsprogram är ett mer jämlikt Chile. Det kretsar kring tre huvudsakliga reformpaket: utbildning, skatter och ny konstitution. Skattereformen, som antogs i september 2014 (men som sedan blivit föremål för vissa ändringar) avser öka skatteintäkterna med ca 3 % av BNP i syfte att finansiera främst den mycket genomgripande reformen av utbildningsystemet. Några skattelättnader för företag som infördes under diktaturåren avskaffas, vilket genererar en del av de nya intäkterna.

De omfattande studentprotesterna i Chile åren 2011-2013 med krav på gratis kvalitetsutbildning åt alla har föranlett ett ambitiöst reformprogram på utbildningsområdet. En av de viktigare delarna av reformerna är att införa begränsningar till möjligheten att ta ut skolavgifter, vinster och skolornas rätt att välja ut vilka elever som antas. Frågan är dock ideologiskt laddad och har väckt mycket debatt. Från och med januari 2016 kan de fattigaste 50 % av chilenarna ansöka om gratis utbildning vid 30 utvalda universitet. Genomförandet av projektet ”gratuidad” har varit komplicerat för regeringen Bachelet. Förslaget godkändes av kongressen, men anmäldes till den konstitutionella domstolen som avgjorde att det stred mot konstitutionen då de krav som lärosätena behövde uppfylla ansågs leda till godtycklig diskriminering. Regeringen omarbetade därefter lagförslaget och fick i slutet på december 2015 igenom en ny version i kongressen. I det omarbetade förslaget kunde både statliga och icke-statliga universitet delta i programmet om de drevs utan vinstintresse och hade varit ackrediterade lärosäten i minst fyra års tid.

Arbetet med den tredje stora valfrågan – konstitutionell reform och ändring av valsystemet – har påbörjats. Konstitutionsändringsprocessen är för tillfället i en fas för folklig dialog. Ett medborgerligt observationsråd, som ska garantera transparens i processen, utsågs i december 2015 och har påbörjat sitt arbete. Oppositionen kritiserar dock regeringen för att inte ge rådet egentligt inflytande, och för en dåligt genomförd informationskampanj. Utifrån de folkliga dialogerna skall presidenten i nästa fas utarbeta ett förslag till ny konstitution och överlämna detta till kongressen. Kongressen röstar först om att upphäva den gamla konstitutionen innan den nya kan behandlas under nästkommande mandatperiod (2018-2022). Till sist avgörs konstitutionsförslaget antagande genom en folkomröstning.

Enligt opinionsundersökningarna ställer sig en majoritet av chilenarna bakom en konstitutionsändring (över 70 %), även om detta inte innebär att frågan har hög prioritet på agendan. De största problemen med den nuvarande konstitutionen anses vara det otillräckliga främjandet av medborgardeltagande och demokratiska principer, den omfattande centraliseringen i den chilenska staten samt det faktum att ursprungsbefolkningen inte erkänns.

Under 2015 godkände kongressen även en reform av valsystemet som bland annat innebar en övergång från det så kallade binominella systemet till ett mer proportionellt sådant. Antalet kongressledamöter utökas till nästa mandatperiod med totalt 47, och det väntas bli enklare för mindre partiers kandidater att väljas in. Reformen innehåller också en omritning av valkretsar och krav på minst 40 % kandidater av varje kön på partiernas valsedlar.

Genomdrivandet av dessa stora reformer har väckt starkt motstånd inte bara hos den politiska oppositionen utan även inom näringslivet och betydande delar av medelklassen. Detta beror dels på att reformerna har sammanfallit med en mycket svag ekonomisk konjunktur, och dels på flera uppmärksammade korruptionsfall. När presidentens son fick ett förmånligt banklån och mark som ombildades, föll hennes förtroendesiffror till drygt 20 %, den lägsta siffran en president haft sedan demokratins återinförande. Missnöjet med det politiska systemet har ökat överlag.

Forcerad av de politiska och ekonomiska svårigheterna ombildade Bachelet i maj 2015 sin regering och utsåg en ny och mer ”näringslivsvänlig” finansminister. Under årets första månader har Bachelets förtroendesiffror återhämtat sig något, till 24 % i mars.

 
 
UTRIKESPOLITIK
Befolkningsmässigt tillhör Chile inte de största länderna i Sydamerika, men landet räknas ändå till regionens mest framträdande internationella aktörer på grund av sin ekonomiska och politiska stabilitet. Geografiskt är Chile isolerat av berg och hav och karaktäriseras av att vara långt och smalt: landets längd är hela 432 mil, och den genomsnittliga bredden 17,7 mil.

Chile deltar aktivt i FN och dess fackorgan. FN-engagemanget stärktes ytterligare i och med att Chile för femte gången innehade en plats som icke-permanent medlem i FN:s säkerhetsråd 2014-15. Som medlem i säkerhetsrådet satsade Chile bland annat på frågor om kvinnors och flickors säkerhet. Tillsammans med USA stod landet även bakom ett initiativ till att för första gången föra hbt-personers säkerhet på tal i rådet. Chile var även medlem i FN:s råd för mänskliga rättigheter 2008-11 och blev omvald för perioden 2011-14. Chile har deltagande styrkor i flera fredsbevarande insatser, där FN:s stabiliseringsinsats i Haiti står för det största antalet.

 

Relationer med grannländerna
Relationerna till grannländerna har ofta varit en utmaning inom chilensk utrikespolitik. Chile har beskrivits som en ”god elev” i regionen på grund av sin stabilitet, men ibland uppfattats som en ”dålig klasskamrat”. Antichilenska stämningar har frodats i både Peru och Bolivia sedan tiden för Stillahavskriget 1879-1884, då Chile tillskansade sig värdefullt bolivianskt och peruanskt territorium. President Bachelet har emellertid tillsammans med utrikesminister Muñoz riktat in sig på förbättrade grannskapsrelationer och en utrikespolitik med fokus på Sydamerika.

Relationen till Peru baseras på ett betydande ekonomiskt utbyte och omkring 130 000 peruaner bor och arbetar i Chile. De senaste åren har havsrättstvisten mellan Chile och Peru som avhandlats av Internationella domstolen i Haag satt sina spår i relationen. Utfallet den 27 januari 2014 gav något till båda parter. Chile fick rätt i att havsgränsen skulle beräknas i enlighet med landets tolkning av gränsdragningen ut från land med hänvisning till avtal från 1954. Däremot vann Peru rätten till en drygt 20 000 km2 exklusiv ekonomisk zon bortom 80 nautiska mil från kusten, som Chile hittills hade betraktat som sin egen. Domen och förhandlingarna om dess implementering har inneburit en normalisering av den bilaterala relationen, även om Peru fortsatt drivit krav på tillgång till ”triángulo terrestre”, ett litet stycke land där gränsen når kusten, som inte behandlades av domstolen. Trots att det av och till blir spänningar mellan länderna är relationerna generellt sett goda.

Sämre är det då mellan Chile och Bolivia som än idag saknar diplomatiska relationer och representeras av generalkonsuler. Det historiska bolivianska kravet på suveränt tillträde till Stilla havet har ytterligare spätt på det negativa tonläget mellan länderna. Bolivia lämnade 2014 in sin inlaga om havstillträde till Internationella domstolen i Haag. Chile bestred domstolens jurisdiktion i frågan med hänvisning till att territoriella frågor är reglerade i ett fredstraktat mellan länderna från 1904. Haagdomstolen förklarade sig dock kompetent att ta sig an fallet, och Chile arbetar nu med att förbereda sitt svaromål, som ska lämnas in i juli 2016.

Brasilien är Chiles främsta handelspartner i regionen och svarar för omkring 6 % av Chiles export och 9 % av importen. Brasilien är också ett viktigt mål för chilenska direktinvesteringar utomlands. Sedan 1990 och fram till år 2013 hade chilenska direktinvesteringar i Brasilien uppgått till drygt USD 25 miljarder, 26,5 % av alla direktinvesteringar. Som enbart associerad medlem till MERCOSUR, medlem i Stillahavsalliansen och bestämd anhängare av handelsliberaliseringar anstränger sig Chiles regering parallellt för att upprätthålla nära politiska förbindelser med regeringen i Brasilia. Länderna har länge haft goda relationer och samarbetar bl a på klimatområdet.

President Bachelet vill utveckla relationen med Argentina. Efter den nya presidenten, Mauricio Macris tillträde har man nylanserat relationerna genom flertalet officiella besök. En viktig del i det bilaterala arbetet är att förenkla landtransporter länderna emellan.

Chiles relationer till Kina, USA och EU
Chile var det första latinamerikanska land som upprättade diplomatiska förbindelser samt undertecknade ett bilateralt frihandelsavtal med Kina. Sedan dess har handeln mellan de två länderna ökat väsentligt och Kina är i dagsläget Chiles främsta handelspartner. Chile har traditionellt goda relationer till USA. År 2011 var president Obama på besök i Chile och president Bachelet besökte USA senast i mars i år. Chilenska medborgare kan resa visumfritt till USA.

Förbindelserna med Europeiska unionen är generellt mycket goda och bygger inte minst på starka kulturella och historiska band med ett antal europeiska länder såsom Spanien, Tyskland och Storbritannien. EU och Chile ingick 2002 ett associeringsavtal som innebär fri handel och samarbete inom en lång rad områden. Arbetet för att uppdatera detta avtal har sjösatts och räknas bli klart under 2017.

 

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
Sedan demokratins återinförande efter diktaturåren 1973-1990 har Chile gjort viktiga framsteg gällande respekten och skyddet för de mänskliga rättigheterna. En relativt välmående ekonomi i kombination med en effektiv socialpolitik har inneburit att hundratusentals medborgare lyfts ur fattigdom. Chile har ratificerat de centrala FN-konventionerna om mänskliga rättigheter och landets ställningstaganden i internationella sammanhang sammanfaller ofta med Sveriges.

Vad gäller mänskliga rättigheter finns fortfarande ett antal problematiska områden. Chile har under lång tid kritiserats för att inte ha funnit tillfredsställande lösningar för ursprungsfolken och deras rättigheter. Chiles totalt nio etniska ursprungsfolk utgör ca 8 % av den totala befolkningen. Omkring 90 % av dessa tillhör folkgruppen Mapuche. När demokratin återinfördes i Chile återfick ursprungsfolken delar av de rättigheter de tidigare förlorat; bl a instiftades en lag om skydd och främjande av ursprungsfolk 1993. Under 2008 ratificerade Chile även ILO:s konvention 169 om ursprungsfolk och stamfolk. Regeringen Bachelet har utlovat ytterligare förbättringar, bl a ökad autonomi, mer politiskt deltagande på alla nivåer samt stärkta institutioner för frågor gällande ursprungsfolk. I januari 2016 lämnade regeringen in en proposition som innefattar skapandet av tre nya institutioner för att öka ursprungsbefolkningens politiska deltagande. Det handlar om ett ministerium, ett nationellt ursprungsbefolkningsråd samt enskilda råd för de nio grupperna. Propositionen behandlas nu i deputeradekammaren.

Brister med avseende på mänskliga rättigheter finns också i Chiles rättssystem och dess tillämpning. Övervåld från både polis och fängelsevakter är fortfarande ett problem, särskilt i förhållande till ursprungsfolken men även vid exempelvis demonstrationer.

Chile har stora utmaningar på jämställdhetsområdet. Andelen kvinnor i kongressens båda kammare blev återigen lågt efter valen 2013: 15,8 % i både senat och deputeradekammare. Jämställdheten på arbetsmarknaden är också bristande, i synnerhet i den privata sektorn. Kvinnors deltagande på arbetsmarknaden är 51,7 % och den genomsnittliga inkomsten för kvinnor är 70 % av inkomsten för män.

Chile tillhör en liten skara av länder där abort idag är totalförbjudet. Regeringen Bachelet presenterade i januari 2015 ett lagförslag om att avkriminalisera terapeutiskt abort. Detta innebär att abort skulle bli lagligt vid de tre klausulerna: fara för moderns liv, våldtäkt eller när fostret är utan chans till överlevnad. Förslaget har röstats igenom i deputeradekammaren och avhandlas för närvarande i senaten. Trots totalförbudet utförs det uppskattningsvis 160 000 aborter årligen, med ytterligare mörkertal, vilket gör Chile till ett av de länderna i världen med flest illegala aborter.

Den 28 januari 2014 granskades Chile för andra gången i FN:s universella granskningsmekanism (Universal Periodic Review, UPR) inom ramen för FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève. Landet fick beröm bl a för den nystiftade diskrimineringslagen. Ett flertal länder, däribland Sverige, tog upp abortfrågan och kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter.

Chile stiftade 2015 en partnerskapslag som ger juridiskt erkännande och civilt status åt samkönade par.

 

EKONOMI
I mitten av år 2013 gick den chilenska ekonomin in i en nedgångsfas som har fortsatt under 2014 och 2015. För i år väntas fortsatt svag aktivitetsnivå och en årlig tillväxt – enligt centralbanken - på mellan 1,25 och 2,25 %.

Nedgången i den ekonomiska aktiviteten förklaras av en kraftig minskning av den totala efterfrågan, såväl den inhemska som den utländska. När cykeln av kraftigt ökade investeringar och råvarupriser avtog 2013 började den chilenska ekonomin att svalna. Från att ha haft en genomsnittlig årlig ökning på 5,7 % under perioden 2010-12 föll investeringarna med 6,1 % 2014. Ingen uppgång väntas heller i år. Vidare gick det för Chile viktiga kopparpriset ner från USD 3,99 per pund koppar 2011 till USD 3,32 år 2013, och knappt USD 2,20 förra året. Kopparn utgör ca 50 % av Chiles export. President Bachelets kritiker menar att även regeringens omfattande agenda av strukturella reformer bidragit till nedgången.

Chile blev 2010 det första sydamerikanska land som kvalificerade sig för fullvärdigt medlemskap i OECD. På längre sikt konfronteras dock Chile med flera strategiska utmaningar. Främst gäller det att lyckas diversifiera och höja förädlingsvärdet i en alltför råvarubaserad ekonomi. I sin tur kräver detta ökade satsningar på FoU, innovation, produktivitetsutveckling och entreprenörskap.

HANDEL
Även om Chiles utrikeshandel endast representerar 0,2 % av världshandeln, är denna oerhört viktig för ett relativt sett litet land med knappt 18 miljoner invånare. Chiles internationella nätverk av handelsavtal omfattar 24 avtal med 62 ekonomier som motsvarar 85 % av världens BNP. I detta nätverk ingår bl.a. EU, USA, Kina, Japan, Sydkorea, EFTA m.fl. Chile ingår även i APEC, TPP samt är associerad medlem till MERCOSUR. Omvänt är Chile en mycket öppen ekonomi med en effektiv tullsats lägre än 1 %.

Fördjupningen av handelsförbindelser med Asien fortsätter. Tre länder, Kina, Japan och Sydkorea, återfinns bland Chiles 5 största exportmarknader. Asiatiska länder svarade förra året för 43 % av Chiles totala handelsutbyte.

Chile betraktar handelspolitiken även som ett instrument för landets integration med Latinamerika. Därför är Chile aktiv medlem i Stillahavsalliansen samt associerad medlem till MERCOSUR. Stillahavsalliansen innefattar inte enbart handelsfrågor utan även integration på andra områden, rörlighet för människor, studenter etc. Chile verkar för större konvergens mellan Stillahavsalliansen och MERCOSUR.

Avtalet med Europeiska Unionen kan sägas fungera med ”autopilot”. Chile är dock intresserat av en modernisering och uppgradering av detta avtal. Bland annat vill man öka vissa kvoter samt inkludera nya produkter (exempelvis livsmedel) som ännu inte omfattas.

Handelsförbindelser Sverige och Chile
Svensk export till Chile år 2015 uppgick till knappt SEK 2,7 miljarder, nästan oförändrad jämfört med året innan. Sveriges import från Chile samma år slutade på drygt SEK 1,4 miljarder, en nedgång med 18 procent jämfört med år 2014. Sedan 2009 uppvisar handelsbalansen med Chile ett växande överskott till Sveriges favör.

Sverige exporterar främst industriell utrustning och kapitalvaror och importerar koppar, vin och färsk frukt. Chile är efter Brasilien och Mexiko den tredje största marknaden för svensk export i Latinamerika, men mätt per capita är Chile dock nummer ett.

De flesta stora svenskrelaterade företag finns representerade i Chile, bland annat Alfa Laval, ABB, Astra Zeneca, Atlas Copco, Elof Hansson, Ericsson, H&M, Oriflame, Perstorp, Sandvik, Scania, SCA, SKF, Tetra Pak, Volvo m.fl. Flera av dessa bolag har funnits länge i landet såsom exempelvis SKF och Ericsson vars närvaro närmar sig ett sekel. Endast undantagsvis ägnar de sig åt tillverkning, utan bedriver i huvudsak försäljnings- och serviceverksamhet. Ytterligare cirka 150 svenska företag har någon annan form av representation. Den svensk-chilenska handelskammaren i Santiago har ett 30-tal medlemmar.

Enligt chilensk statistik uppgår de svenska direktinvesteringar i Chile under perioden 1974 – 2012 till knappt USD 500 miljoner.

Sverige och Chile har ett gällande bilateralt avtal om dubbelbeskattning. Sedan 2011 har Sverige undertecknat fyra bilaterala samförståndsavtal (MoU) med Chile för samarbete inom områdena gruvindustri, skog, miljö och hållbart företagande.

RELATIONER CHILE OCH SVERIGE
Sverige och Chile upprättade diplomatiska förbindelser redan 1827 och öppnade då konsulat i Stockholm och Valparaiso. En svensk honorärkonsul finns än idag kvar i Valparaiso. Ambassader inrättades i ländernas huvudstäder 1956.

Sverige är välkänt och har ett gott rykte i Chile, bland annat tack vare det starka engagemanget mot militärregimen samt för en generös flyktingpolitik under 1970- och 80-talen. Idag beräknas det finnas cirka 50 000 personer med chilensk bakgrund i Sverige. Antalet svenska medborgare i Chile kan på grund av återvandring uppgå till uppskattningsvis 3 000 personer. Ca 12 000 svenskar besöker Chile varje år.

Ambassadens verksamhet är inriktad på de bilaterala ekonomiska, politiska och kulturella förbindelserna. Därtill har ambassaden en ganska omfattande konsulär- och migrationsrelaterad verksamhet. Business Sweden har sedan 2008 ett handelskontor i Chile som samverkar med ambassaden i exportfrämjande frågor.

Nedan följer en lista på ett antal (ej samtliga) politiska besök som genomförts i båda riktningar sedan demokratins återinförande i Chile.

Besök från Chile

År Titel Namn
1993        President Patricio Aylwin
2005 President Ricardo Lagos
2012 Miljöminister María Ignacia Benítez
2012 Statssekreterare Fernando Schmidt
2015 Statssekreterare Cristian Bowen
2015
Talman deputerade-
kammaren
Marco Antonio Núñez
Lozano
2016 Statsbesök Michelle Bachelet

Besök från Sveige

År Titel Namn
1992        Statsminister                    Carl Bildt
1996 Statsbesök Kungaparet
1998 Statsminister Göran Persson 
2003  Statsminister  Göran Persson 
2011 Statsminister Fredrik Reinfeldt
2011 Statssekreterade UD  Gunnar Oom 
2012 Riksdagens utrikesutskott    
2012 Riksdagens socialutskott   
2012 Handelsminister Ewa Björling
2013 Utrikesminister Carl Bildt
2015 Jämställdhetsminister Åsa Regnér
2015 Riksdagsledamöter 3 (MP), 1 (V)
2015
Statssekreterare
Näringsdepartementet
Oscar Stenström
2015
Folkhälso-, sjukvårds- och
idrottsminister
Gabriel Wikström
2016 Riksdagens talman Urban Ahlin
2016

Statssekreterare
Utrikesdepartementet

Oscar Stenström

 



Navigation

Top