Fakta om Frankrike

BASFAKTA

Officiellt namn: République Française/ Republiken Frankrike

Huvudstad: Paris (2,3 milj. invånare; Parisregionen (Île de France): ca 12 milj.) (2015)

Språk: Franska

Yta: 547 000 km² (643 000 km2 med de utomeuropeiska områdena)

Folkmängd: 67 miljoner

Religion: Katolicism 83-88%, islam 5-10%, protestantism 2 %, judendom

1 %, övriga 4 %

Valuta: Euro

BNP/capita: 38 537 (2016)

Statsskick: Republik, enhetsstat

Statschef: President Emmanuel Macron (2017–)

Regeringschef: Premiärminister Édouard Philippe (2017–)

Tillväxt: ca 1,2 % (Eurostat, 2016)

Inflation: 0,61 % (årlig 2016)

Budgetunderskott: 3,6 % av BNP för 2015.

Statsskuld: 96 % av BNP (2016)

Arbetslöshet: 9,6% (INSEE, maj 2017)

 

MINISTRAR

Premiärminister: Édouard Philippe

Inrikesminister: Gérard Collomb
Miljöminister: Nicolas Hulot
Justitieminister: Nicole Belloubet
Försvarsminister: Florence Parly
Utrikes- och EU-minister: Jean-Yves Le Drian
Territorialminister: Jaques Mézar
Hälsominister: Agnès Buzyn
Kulturminister: Françoise Nyssen
Finansminister: Bruno Le Maire
Arbetsmarknadsminister: Muriel Penicaud
Utbildningsminister: Jean-Michel Blanquer
Jordbruksminister: Stéphane Travert
Minister för de offentliga räkenskaperna: Gérald Darmanin
Universitetsminister: Frédérique Vidal
Minister för utomeuropeiska territorier: Annick Gerardin
Idrottsminister: Laura Flessel

KORT HISTORIK

Den 14 juli 1789 stormas Bastiljen vilket blir startskottet för den franska revolutionen. Under parollen "frihet, jämlikhet och broderskap" gör Frankrikes befolkning uppror gentemot kungamakten. Revolutionen resulterar i att Frankrikes första republik utropas 1792. Napoleon I tar senare makten och låter sig 1804 krönas till kejsare. Frankrikes aggressiva krigsföring skapar ett växande missnöje i Europa och vid slaget i Waterloo 1815 förlorar Frankrike och Napoleon I sätts i fångenskap.

Mellan 1814-1848 försökte tre kungar, Louis XVIII, Charles X och Louis Philippe I att restaurera monarkin, dock utan framgång. 1848 tvingas Louis Philippe I abdikera och under februarirevolutionen samma år utropas den andra republiken. Den andra republiken blir dock inte varaktig utan Frankrike omvandlas 1852 återigen till kejsardöme under Napoleon III. Efter förlusten av det fransk-tyska kriget 1870-1871 tvingas Napoleon III abdikera och Frankrikes tredje republik instiftas. Frankrike tillhör segermakterna vid de båda världskrigen och efter den tyska ockupationens slut bildas den fjärde republiken (1946).

Den fjärde republiken präglas av politisk instabilitet med ständiga regeringsombildningar. Frankrike är efter det andra världskriget en av de mest drivande krafterna bakom en ökad europeisk integration och 1951 är Frankrike med och grundar den Europeiska kol- och stålgemenskapen och sedermera den Europeiska gemenskapen. 1958 genomför General de Gaulle en omfattande konstitutionell reform, som leder till upprättandet av den femte republiken och dagens semipresidentiella regim. Under 1960-talet avvecklas det franska kolonialväldet.

 

ADMINISTRATIV INDELNING/POLITISKT SYSTEM

Frankrike är uppdelat i 101 län (départements), grupperade i 13 fastlandregioner. Till detta kommer fem län och regioner som ligger utanför Europa: Franska Guyana, Guadeloupe, Martinique, Mayotte och Réunion (DROM – départments et régions d'outre-mer). De utomeuropeiska områdena är alla en del av EU och ingår i EU:s s.k. yttersta randområde. Därutöver finns ett antal "områden" (collectivités) och territorier med olika mått av självstyre och status i förhållande till Frankrike, bl. a. Franska Polynesien och Saint-Pierre-et-Miquelon. Antalet kommuner överstiger 36 000. En decentraliseringsreform genomfördes 2015 och har gett utökade befogenheter till kommuner och regioner. Reformen innebar också att antalet fastlandsregioner reducerades från 22 till 13.

Det franska politiska systemet brukar betecknas som semipresidentiellt. Det innebär att landet har en folkvald president, som är statschef, men som också har ett brett område inom vilket denne i praktiken även har den verkställande makten. Det gäller bl.a. utrikespolitiken och försvarspolitiken. Det är också presidenten som utser premiärminister och regeringsledamöter. Presidenten väljs numera för högst två femårsperioder.

Det franska parlamentet är uppdelat i två kamrar, Nationalförsamlingen (577 ledamöter) och Senaten (348 senatorer). Ledamöterna i Nationalförsamlingen utses genom allmänna val enligt majoritets­principen i enmansvalkretsar. Senatorerna väljs indirekt av lokala och regionala representanter. Hälften av senatorerna byts ut vart tredje år.

GEOGRAFI

Den franska kusten är mestadels låg och jämn. Vid Medelhavet och på halvön Bretagne i väst finns natursköna klippkuster och längs Engelska kanalen stupar branta kritklippor i havet. De östra och centrala delarna är bergiga och här finns Europas högsta berg Mont Blanc, 4807 meter. De norra och sydvästliga delarna domineras av lågland.

Frankrike har många stora floder. Längst är Loire (1 012 km) som tillsammans med Seine, Rhône och Garonne avvattnar större delen av landet. Sedan långt tillbaka i tiden finns det ett väl utbyggt kanalsystem. Canal du Midi är från 1600-talet och förbinder Atlanten med Medelhavet.

Frankrike täcktes förr av stora skogar som skövlats, men genom återplantering täcks numera ungefär 1/5 av ytan av skog.

Det franska klimatet är tempererat med varma somrar och milda vintrar. Atlantkusten har de jämnaste temperaturerna och där är nederbörden riklig, liksom i bergstrakterna. Fastlandsklimat i det inre ger kallare vintrar. Medelhavsområdet är subtropiskt med torra somrar och vinterregn. Det drabbas vintertid av kalla nordanvindar (mistral).

Navigation

Top