Sveriges samarbete med Nato

Samarbete med icke-Natomedlemmar genom formaliserade partnerskap har sedan kalla krigets slut fått en allt större betydelse för Nato och har blivit en del i alliansens kärnuppgifter.

Nato har idag formaliserade partnerskap med 41 länder i Europa, Nordafrika, Mellanöstern och Asien. Dessa länder ingår i tre regionala partnerskapsformat, Partnerskap för fred (PFF), Medelhavsdialogen (MD) och Istanbulinitiativet (ICI). Ett antal av partnerländerna i Asien benämns som globala partners men ingår inte i något partnerskapsformat.

PFF och EAPR

Sverige samarbetar sedan 1994 med Nato inom ramen för Partnerskap för fred (PFF). PFF är ett praktiskt inriktat samarbetsprogram mellan Nato och icke-Nato-länder i Europa, Centralasien och södra Kaukasien. PFF har blivit särskilt viktigt som ett instrument för de deltagande länderna att samordna, förbereda och öva sina styrkor inför internationella krishanteringsinsatser.

PFF har även ett säkerhetsfrämjande syfte. Genom deltagandet i PFF vill Sverige medverka till uppbyggnaden av en alleuropeisk säkerhetsordning för ett stabilare och säkrare Europa. PFF är också en viktig komponent för svenskt deltagande i internationella krishanteringsinsatser.

Grunden för PFF är att varje land självt bestämmer inom vilka områden och på vilka sätt man vill samarbeta med Nato. Vi väljer alltså från svensk sida själva omfattningen av vår medverkan med utgångspunkt från Sveriges intressen.

Övningar i PFF-regi genomförs fortlöpande. Ett syfte med dessa är att utveckla samverkansförmågan mellan de olika ländernas styrkor, så att de ska kunna agera gemensamt på ett effektivt sätt vid till exempel en internationell krishanteringsinsats.

Samarbetet med Nato innefattar också det Euroatlantiska partnerskapsrådet (EAPR). EAPR inrättades 1997 som den politiska ramen för PFF-samarbetet och är ett forum för informationsutbyte och säkerhetspolitisk dialog mellan Nato och de 22 partner- länderna. På ambassadörsnivå sammanträder rådet Några gånger per år och därutöver pågår ett brett arbete i olika arbetsgrupper. Rådet möts också på utrikes- och försvarsministernivå, samt med några års mellanrum på stats- och regeringschefsnivå.

Vid toppmötet i Wales i september 2014 etablerades två nya partnerformat:

”Interoperabilitetsplattform” Syftet är att, i ljuset av att Natos operationer fasas ut och minskar i omfattning, etablera en ram och struktur för att bevara och vidareutveckla samarbetet med de 24 partnerländer (Armenien, Australien, Österrike, Azerbaijan, Bahrain, Bosnien Herzegovina, Finland, Georgien Irland, Jordanien, Kazakhstan,  Sydkorea, Moldavien, Mongoliet, Montenegro, Marocko, Nya Zeeland, Serbien, Sverige, Schweiz, Makedonien, Ukraina, Förenade Arabemiraten, Japan. ) som deltagit i Natos operationer. Fokus ligger på militärt samarbete och interoperabilitet genom redan existerande instrument och program. Partnerländerna förutsätts utveckla sina samarbeten på individuell basis, efter behov och förmåga.

"Enhanced Opportunity Programme" Fem partnerländer (Sverige, Finland, Australien, Georgien och Jordanien) in till ett möte avseende fördjupat samarbete. Syftet är att erbjuda dessa länder individuellt/bilateralt möjligheten till ett utvecklat och fördjupat samarbete med Nato, både avseende militärt samarbete och försvars- och säkerhetspolitisk dialog.

I tillägg har Sverige undertecknat ett samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd (Host Nation Support). Avtalet syftar till att säkerställa att värdlandet kan lämna effektivt stöd för militär verksamhet på sitt territorium i samband med övningar, krishanterings- eller andra insatser. Ett avtal om värdlandsstöd skapar förutsättningar för att öka Försvarsmaktens förmåga att ge och ta emot civilt och militärt stöd i linje med den solidariska säkerhetspolitiken.  

Civil beredskapsplanering och katastrofinsatser

Inom ramen för PFF-samarbetet deltar Sverige också i att utveckla procedurer för ett effektivt utnyttjande av civila resurser i en krissituation. Sverige representeras i detta arbete av delegationen samt tiotalet civila myndigheter. Sverige bidrar också till katastrofinsatsarbetet inom ramen för EAPR-organet Euro-Atlantic Disaster Response Co-ordination Centre.

Krishantering i Kosovo och Afghanistan

Internationell krishantering är en huvuduppgift för Nato. Sverige deltar för närvarande med soldater i två krishanteringsinsatser under Natos ledning: KFOR (Kosovo Force) i Kosovo och RSM (Resolute Support Mission) i Afghanistan.

Mer information om insatserna finns under rubriken
Insatser med svenskt deltagande.