Så utses Nobelpristagaren i litteratur

  • peter_englund

    Peter Englund. Foto: Helena Paulin Strömberg

Har du någon gång undrat hur nobelpristagaren i litteratur utses? Vad sker bakom Svenska Akademiens stänga dörrar innan Akademiens ständige sekreterare, Peter Englund är redo att öppna dörren in till spegelsalen i Börshuset i Stockholm för att presentera årets litteraturpristagare?

Redan när årets nobelpristagare i litteratur offentliggörs, påbörjas arbetet med att söka efter kandidater inför nästa års utnämnande. Akademiledamöterna har därefter nio månaders intensivt arbete framför sig, där man genom tester, expertutlåtanden och en hel del hetsiga diskussioner ska besluta om vem som ska tilldelas priset. Från mitten av oktober till slutet av maj träffas ledamöterna varje onsdag klockan 17 i Börshuset i Stockholm som sedan 1914 inrymmer Svenska Akademien. Innan sommarens semestrar tar vid ska man från runt 350 nomineringar enas kring fem möjliga kandidater. Nomineringarna har inkommit som förslag från andra akademier, litteraturprofessorer, författar- och förläggarföreningar såväl som tidigare litteraturpristagare.

Svenska Akademiens tidigare ständige sekreterare Horace Engdahl, förklarade i en intervju 2006 för det tyska radio- och TV-bolaget Bayerischen Rundfunk hur uttagningsprocessen går till:

Det ska vara en författare av internationell betydelse, någon som kan verka utanför sin ursprungliga omgivning och därmed ha förmåga att gå ifrån geografiska, kulturella, språkliga och temporala aspekter. Litteratur som helt enkelt är universell och allmängiltig.

Efter att listan med de fem kandidaterna fastställts, fortsätter arbetet i den så kallade Nobelkommittén. Kommittén som består av fem akademiledamöter och leds av Per Wästberg, läser under sommaren in sig på de fem författarnas skrivna verk. I urvalsprocessen måste också tas hänsyn till de kriterier som Alfred Nobel själv fastställde: Priset ska tilldelas

den som inom litteraturen har producerat det utmärktaste i idealisk rigtning.

Hur betydelsen av "idealisk" egentligen ska tolkas, är något som fortfarande idag diskuteras och är naturligtvis beroende av det rådande kulturella klimatet. Vad Alfred Nobel verkligen menade med begreppet "idealisk" har man faktiskt funnit i ett av hans vänner författat brev, som hittades för bara några år sedan:

Nobel var anarkist och med "idealisk" åsyftade han den som har en polemisk eller kritisk hållning gentemot religion, monarkin, äktenskapet eller hela samhällsordningen.

Akademiledamöterna har kunskaper i hela tio språk och ytterligare några språk behärskar också bibliotekarierna. För övriga språk tar akademien hjälp av experter som ibland också kan bistå med översättning.

Men varför ska egentligen Sverige, ett land i Europas periferi, ha befogenheten att utse det enda internationella litteraturpriset som är oberoende av nationalitet och språk? Litteraturvetaren Kjell Espmark, som tidigare ledde Nobelkommittén, gav sin syn i en radiointervju inspelad i Svenska ambassadens residens i Wien 2011:

Om ett motsvarande pris skulle delas ut i Frankrike eller Storbritannien, skulle vid tilldelningen säkert uppstå nationalistiska eller till och med chauvinistiska tendenser. Sverige, som ett neutralt land, är i position att stå utanför större konflikter. Naturligtvis är det dock svårt för ett litet land att tilldela ett internationellt pris, på grund av svårigheten att kunna hålla överblick över all litteratur som produceras över världen. Därför ber vi också särskilda experter inom området att ge oss förslag på kandidater.

Det är inte alltid som akademiledamöterna fram till tillkännagivandet är överens om vem som ska tilldelas priset. Har man däremot enats om den rätta följer därefter sju dagars tystnad från ledamöternas sida. Först en vecka senare, på torsdagen kl. 13, tillkännager Svenska Akademiens ständige sekreterare namnet på årets Nobelpristagare inför en förväntansfull världspublik.


Text: Daphne Springhorn
Översättare: Emeli Martensson