Afghanistan idag

Situationen i Afghanistan

Den utdragna väpnade konflikten har fortsatt att förvärras i omfattning och intensitet det senaste året och utgör det största hindret för Afghanistans utveckling. De afghanska säkerhetsstyrkorna ansvarar fullt ut för säkerheten sedan december 2014 men regeringen beräknas i dagsläget kontrollera knappt två tredjedelar av landets territorium. Det väpnade motståndet, i första hand talibanerna, har genomfört offensiva operationer i flera delar av landet och flera provinshuvudstäder hotas av attacker.

Den inre väpnade konflikten är omfattande men säkerhetssituationen skiljer sig åt mellan olika delar av landet. Antalet civila våldsoffer är högst i de södra och centrala delarna av landet. FN rapporterar om 5 243 civila offer under första halvåret 2017, varav 1 662 döda (610 kvinnor och barn).  Det har även skett en ökning av antalet attacker mot ambassader internationella organisationer och biståndsarbetare. ISIL/Daesh har fått visst fotfäste i de östra delarna av landet och har hittills i år tagit på sig ansvaret för minst sex självmordsattacker riktade mot shiamuslimska mål.

I likhet med säkerhetssituationen har även den humanitära situationen i Afghanistan fortsatt försämrats. Den pågående konflikten är den främsta anledningarna till den svåra situationen. Under 2017 beräknas omkring 9,3 miljoner människor, varav 5,3 miljoner barn, vara i behov av humanitärt stöd vilket är en ökning med 13 % jämfört med 2016. Möjligheten för de humanitära aktörerna att nå ut till de behövande begränsas till följd av särkerhetsläget och bristande infrastruktur. FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) rapporterade i december 2016 att det finns nästan 1,8 miljoner internflyktingar i Afghanistan till följd av konflikten, vilket innebär en ökning med över 650 000 under 2016. Antalet internflyktingar i Afghanistan har även ökat på grund av ett stort antal återvändande från Pakistan och Iran. Återvändandet från Pakistan förväntas fortsätta, vilket ytterligare påverkar den allvarliga humanitär situation. Det finns fortfarande 1,5 miljoner registrerade afghanska flyktingar i Pakistan och omkring 1 miljon i Iran, och därtill ett stort antal oregistrerade flyktingar. Antalet flyktingar från Afghanistan till Europa och Sverige minskat markant de senaste åren. 2015 sökte 41 564 afghaner asyl i Sverige jämfört med 1 171 afghaner under perioden januari-augusti i år.

Afghanistan är ett av världens fattigaste länder och en stor del av befolkningen lever under fattigdomsgränsen. Den ekonomiska tillväxten bromsade in kraftigt när större delen av de internationella säkerhetsstyrkorna drogs tillbaka 2014. BNP-tillväxten 2016 uppgick till 1,2 % medan befolkningstillväxten var 3 %. Den politiska osäkerheten har bidragit till låga investeringsnivåer, utflöde av kapital samt försämrad valutakurs. Därtill är Afghanistan, efter över 35 år av konflikt, kraftigt biståndsberoende. Budgeten finansieras till minst 60 procent av internationellt bistånd. Problemen förvärras av svårigheterna med att få in skatteintäkter i kombination med stora utgifter, framför allt på säkerhetsområdet. Korruptionen genomsyrar hela samhället och utgör ett allvarligt hinder mot en hållbar utveckling. Vissa framsteg går dock att skönja. En särskild enhet med uppgift att utreda och lagföra korruptionsbrott inom hela statsförvaltningen etablerades 2016. Respekten för mänskliga rättigheter är bristfällig, i synnerhet när det gäller kvinnor och barn. Rättssäkerheten är svag och tortyr och våldsbrott förekommer i stor skala.

Den afghanska regeringen är under fortsatt stor politisk press mot bakgrund av det svåra säkerhetsläget och den ekonomiska situationen i landet. Ashraf Ghani tillträdde som president 2014 efter ett omtvistat valresultat. En samlingsregering bildades som i många avseenden varit hämmad av interna meningsskiljaktigheter. Omfattande reformer av valsystemet inför parlaments- och distriktsvalen utlovades vid regeringsbildningen. Processen har dock varit långsam och valen som skulle hållits 2015 är nu annonserade till 7 juni 2018. Försöken att få igång fredsprocessen under 2016 avstannade inte minst då talibanerna var ovilliga att förhandla. Afghanska regeringen har under 2017 ånyo försökt få igång processen genom den så kallade Kabulprocessen vars först möte ägde rum i juni.  Talibanerna förblir en svåröverskådlig rörelse med inre maktkamp och flera falanger och förgreningar. Relationen mellan Afghanistan och Pakistan präglas alltjämt av ömsesidig misstänksamhet.

Sverige och det internationella samfundets engagemang i Afghanistan

Relationerna mellan Sverige och Afghanistan är goda. Sverige har haft diplomatisk närvaro i Kabul sedan 2002 och 2008 upprättades en ambassad. Sedan våren 2014 har även Afghanistan en ambassad i Stockholm. Genom ett samförståndsavtal från december 2015 har Sverige och Afghanistan etablerat en plattform för dialog genom regelbundna politiska konsultationer. Sådana konsultationer ägde rum i december 2016. Sverige har sedan hösten 2016 ett samförståndsavtal med Afghanistan om återtagande.

Afghanistan är den största mottagaren av svenskt utvecklingsbistånd. Strategin för det svenska biståndet avser perioden 2014–2019 och uppgår till sammanlagt 4,87 miljarder kronor. Sverige har vidare aviserat ett indikativt stöd på ca 8–8,5 miljarder kronor för perioden 2015–2024. Fokus för strategin är demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter, utbildning och sysselsättning, privatsektor- och landsbygdsutveckling samt ökad ekonomisk integration. Regeringen har också uppdragit Folke Bernadotteakademin att inkomma med underlag för en strategi för fredsfrämjande insatser i Afghanistan. Sverige bidrar även med ett humanitärt bistånd som 2016 uppgick till 263 miljoner kronor. Sverige är därmed den sjätte största bilaterala givaren av bistånd till Afghanistan. Förenta staterna, Japan, Storbritannien, Tyskland och EU är de största biståndsgivarna till Afghanistan. EU:s utvecklingssamarbete med Afghanistan under perioden 2014–2020 har ett indikativt belopp på 1,4 miljarder euro. Ett långsiktigt partnerskapsavtal, Cooperation Agreement on Partnership and Development (CAPD), har förhandlats mellan EU och Afghanistan sedan 2011 och undertecknades i februari 2017. EU antog i oktober en ny EU-Afghanistan strategi för 2017-2020.  

Den internationell givarkonferens i Bryssel 2016 bekräftade det internationella samfundets fortsatta stöd till Afghanistans utveckling samt förnyade de ömsesidiga åtagandena gällande den afghanska regeringens reformarbete. Givarkonferensen följs upp vid ett tjänstemannamöte i Kabul i höst och nästa ministerkonferens väntas hösten 2018.

FN:s politiska mission UNAMA (United Nations Assistance Mission in Afghanistan) har spelat både en politisk roll och en roll som partner till afghanska myndigheter och det civila samhället sedan 2002. FN har nyligen genomfört en strategisk översyn av UNAMA. Översynen föreslår bl.a. att UNAMA:s stöd till den afghanska regeringens fredsansträngningar och reformprocess bör öka samt att givarkoordineringen förbättras. UNAMA:s mandat inkluderar även arbete med humanitärt tillträde, mänskliga rättigheter och genderfrågor och regionalt samarbete. Ett mycket stort antal FN-organ är fortsatt närvarande i Afghanistan, bland annat FN:s utvecklingsprogram (UNDP), FN:s organ mot brott och narkotika (UNODC), UNHCR och UN Women. UNAMA:s nuvarande mandat löper till och med den 17 mars 2018. Det ses över och förnyas årligen av FNs säkerhetsråd. Afghanistan diskuteras regelbundet i säkerhetsrådet i anslutning till att generalsekreterarens kvartalsrapporter om Afghanistan offentliggörs.