Handel med Indonesien

Indonesien är med sina cirka 250 miljoner invånare världens fjärde mest folkrika stat och Sydostasiens största ekonomi. Landet är till ytan ungefär fem gånger så stort som Sverige, men sträcker sig över drygt 17 000 öar. Efter Soehartos fall 1998 har Indonesien alltmer blivit en konsoliderad demokrati, vilket har ökat intresset för landet i omvärlden.

Den indonesiska ekonomin har expanderat betydligt från slutet av 1960-talet och framåt. Den goda ekonomiska utvecklingen fick dock ett abrupt slut i och med Asienkrisen 1997, som ledde till president Soehartos fall och inledde Indonesiens omvandling till stabil demokrati. Efter en period av återhämtning har tillväxttakten i den indonesiska ekonomin under det senaste decenniet legat på omkring 6 procent per år. Indonesien klarade sig också lindrigast i Sydostasien i den globala lågkonjunktur som följt i finanskrisens spår 2009 och som fördjupades i samband med eurokrisen under 2011 och 2012. Detta genom bland annat på grund av en stabil makroekonomisk politik. Flera av de stora kreditvärderingsinstituten och OECD uppgraderade Indonesien under 2011 och 2012. År 2015 minskade dock tillväxten till 4.8 %, den lägsta nivån sedan 2009.

Nedgången beror till stor del på låga globala råvarupriser vilka skadat den indonesiska exporten och minskad tillväxt och efterfrågan från Indonesiens huvudsakliga handelspartner Kina. Även suboptimala offentliga investeringar i till exempel infrastruktur har minskat tillväxttakten.

Samtidigt som landets ekonomi växer och det utländska intresset ökar kvarstår många utmaningar. Indonesien är i behov av investeringar i infrastruktur, utbildning och hälso- och sjukvård, områden som den nya regeringen har högt upp på agendan. Den utbredda korruptionen är ett annat stort problem, och även detta är något som president Joko Widodo prioriterar att bekämpa.

Sverige har, till skillnad från många andra europeiska länder, ett handelsöverskott med Indonesien. Importen till Sverige ökade med 29 procent mellan 2014 och 2015 och uppgick till knappt 1.5 miljarder SEK. Siffrorna visar dock inte hela omfattningen av svensk handel med Indonesien, då de inte reflekterar handel via svenska dotterbolag i andra länder. Att volymen är liten gör också att enstaka större affärer får stort genomslag i statistiken och blir missvisande för utvecklingen.


Svensk export till Indonesien ökade markant under 90-talet. Indonesiens ekonomi karaktäriserades vid den tiden av en större efterfrågan av högteknologiska produkter, en allmänt ökad köpkraft och en förbättrad infrastruktur, vilket var faktorer som underlättade den svenska exportuppgången. Asienkrisen i slutet av nittiotalet, som i Indonesien fick både ekonomiska och politiska konsekvenser, minskade betydligt efterfrågan från den indonesiska marknaden.

Sedan 2005 har exporten på nytt ökat kraftigt årligen, med undantag för en nedgång 2007. År 2011 ökade Sveriges export till Indonesien med 30 procent jämfört med 2010 till strax över 5 miljarder SEK. Sedan dess har dock exporten minskat, och år 2015 minskade svensk export till Indonesien med 4 % till strax under 3 miljarder SEK.

Svensk export till Indonesien består till största delen av telekommunikationsutrustning, papper och pappersmassa, maskiner till massaindustrin, maskiner till metallindustrin, jordbruksmaskiner och lastvagnar. Importen består huvudsakligen av råvaror, möbler, skor och livsmedel.

Svenska investeringar i Indonesien är relativt begränsade, men ett par företag har produktion i landet Antalet svenskrelaterade företag med representation i landet uppgår idag till cirka 80 stycken, och inkluderar de flesta stora multinationella företag.

Ambassaden har som målsättning för främjandearbetet 2014-2016 att arbeta för att bidra till nya affärsmöjligheter för svenska företag och öka kunskapen bland lokala aktörer i Indonesien om svensk expertis inom de två prioriterade sektorerna infrastruktur och miljöteknik.

Ambassaden samarbetar även nära med Business Sweden.