Historia

Landområdet med nuvarande Turkiet är historisk mark. Här levde hettiter, perser och greker redan för tusentals år sedan. Samhällen och byggnader från den tiden finns ännu kvar bl a i kustområdena. Senare kom Alexander den store som i sin tur följdes av det bysantinska och osmanska imperierna. Skapandet av det moderna Turkiet inleddes på 1920-talet och idag ses landet ofta som en brygga mellan civilisationerna i Europa och i Asien.

Från hettiter till osmaner

Området som utgör dagens Turkiet var redan för tusentals år sedan hemvist för tidigt utvecklade kulturer med folkslag som t ex hettiter, meder och perser. Längs den västra kusten etablerade sig även greker under årtusendet före Kristi födelse och skapade städer som Smyrna (nuvarande Izmir), Efesos och Miletos.

På 300-talet f Kr erövrades området av Alexander den store. När väldet föll samman efter hans död etablerades ett antal mindre stater i området, vilka i sin tur erövrades av romarna under 100-talet f Kr. Vid den romerska riksdelningen år 395 blev det s k Mindre Asien kärnland i det östromerska, sedermera bysantiska, riket.

Turkiska folk började på allvar att hota det bysantinska riket från och med 1000-talet och framåt. Slaget vid Manzikert 1071 mellan bysans och det seldjukiska imperiet resulterade i att Anatolien, de centrala området i nuvarande Turkiet, öppnades för erövring.

År 1453 intog osmanerna Konstantinopel, nuvarande Istanbul, vilket innebar slutet för det bysantinska riket. Osmanerna avancerade även söder och österut och hade vid 1500-talets början införlivat stora delar av den arabiska halvön samt nästan hela Nordafrika. Imperiets norra del gränsade till Österrike och Polen. Från mitten på 1500-talet till slutet på 1600-talet var det osmanska riket som mest inflytelserikt och omfattande. 

Det osmanska rikets sammanbrott

Under de följande århundradena försvagades det osmanska riket av inre motsättningar och otaliga krig med grannarna. Imperiet föll gradvis samman och mindre nationalstater skapades. Under balkankrigen 1912–1913 förlorades slutligen alla besittningar i Europa utom östra Thrakien, ett dåtida område på Balkanhalvön.

Efter första världskriget, där Turkiet deltog på Tysklands sida, avträddes ytterligare besittningar och Turkiets areal minskade till i stort sett dagens yta. Det osmanska rikets upplösning drabbade flera etniska och religiösa grupper i framför allt Anatolien mycket hårt, med grova övergrepp och deporteringar som följd.

Mustafa Kemal Atatürk

Efter första världskriget styckades området mellan europeiska stormakter och Grekland. Det resulterade i ett befrielsekrig lett av Mustafa Kemal (Atatürk). Turkarna gick segrande ur det fyra år långa kriget. Fredsfördraget från 1920, som närmast skulle omintetgjort Turkiet, revs upp och en ny fred, som stadfäste Turkiets nuvarande gränser (Hatayprovinsen tillkom dock 1938), tecknades i Lausanne 1923. Den 29 oktober samma år utropades Republiken Turkiet med Kemal Atatürk som president. Sultanatet och kalifatet avskaffades åren före och efter republikens bildande och Ataturk moderniserade Turkiet efter västerländskt mönster. Atatürks samlade tankar formulerades som en statsbärande ideologi, kemalismen.

Det moderna Turkiet

Turkiet deltog inte i andra världskriget, men stödde likväl de allierade. Efter kriget fördes en västvänlig politik. Landet upptogs som medlem i Nato 1952 och deltog aktivt i Koreakriget. 1974 råkade Turkiet i konflikt med Grekland om Cypern, vars norra del invaderades samma år. Efter Sovjetunionens upplösning närmade sig Turkiet på 1990-talet de turkspråks-talande republikerna i Kaukasien och Centralasien.  

Redan 1959 ansökte Turkiet om medlemskap i EEC (EU). Ansökan förnyades 1987 och i december 1999 erhöll Turkiet  kandidatlandsstatus. Förhandlingar om EU-medlemskap inleddes i oktober 2005 och fortskrider kontinuerligt. Prioriterade områden för Turkiets EU-anpassning är att fördjupa demokratin och rättsstaten, öka respekten för de mänskliga rättigheterna och stärka yttrandefriheten.

I dag betecknar sig 99 procent av Turkiets invånare som muslimer. De flesta turkar är sunniter men en betydande andel av dem är aleviter (10-20 procent) vilka tillhör den shiitiska grenen av islam. Befolkning av kurdiskt ursprung uppgick vid millennieskiftet till cirka tolv miljoner, men siffran är osäker på grund av assimilering, folkomflyttningar och framförallt brist på officiell statistik.

Sveriges förbindelser med Turkiet

Sveriges relationer med Turkiet  går långt tillbaka i tiden. Redan vikingarna besökte Istanbul, som de på den tiden kom att kalla Miklagård. Från och med Karl XII:s vistelse i det osmanska riket vid 1700-talets början ökade kontakterna successivt och Sverige inrättade redan 1757 en permanent beskickning i Istanbul. Det första avtal som det osmanska riket slöt med en kristen stat var för övrigt den gemensamma vänskaps- och samarbetsavtal som 1793 ingicks mellan Turkiet och Sverige.

I Sverige bor nuförtiden nästan 100 000 personer med turkisk bakgrund. I Turkiet, som nu har en total befolkning på cirka 74 miljoner, bor ungefär 10 000 svenskar, varav de flesta har turkisk bakgrund. Den svenska turismen till Turkiet är omfattande och växande. Varje år besöker mer än 500 000 svenskar  landet.

Sverige är representerat i Turkiet med såväl ambassad i Ankara som generalkonsulat och Business Sweden i Istanbul. En viktig del av Sveriges förbindelser med Turkiet utgörs av utvecklingsstrategin för Turkiet, vilket Utrikesdepartementet ansvarar för i samarbete med Sida. Det är ett program som avser främja Turkiets EU-närmande, stärka det civila samhället, stödja den demokratiska fördjupningen och respekten för mänskliga rättigheter, samt bredda och vidareutveckla de bilaterala relationerna mellan Sverige och Turkiet. Det möjliggör för enskilda organisationer, föreningar, kommuner och myndigheter att söka stöd för samarbeten i Turkiet.

Navigation

Top