Inrikespolitik

Den 1 juli 2012, på 15-årsdagen av Hongkongs övergång från brittisk till kinesisk överhöghet, svors Leung Chung-Ying (i dagligt tal, C Y Leung) in av Kinas president Hu Jintao som ny regeringschef, Chief Executive, i Hong Kong. Leung utsågs, liksom företrädarna Tung och Tsang, genom en omröstning i en valkommitté bestående av 1200 elektorer för en period om fem år. CY Leung skiljer sig dock från sina två företrädare genom att han hållit visst avstånd till Hongkongs ekonomiska elit. Istället har han sagt sig vilja nå ut till "vanligt folk" och att formeln "small government big business" inte längre räcker för att lösa Hongkongs sociala problem. Han anses också ha närmare band till Peking än åtminstone sin närmaste företrädare. Förtroendet för Leung fick sig en tydlig törn redan när han i början av hösten 2012 drev frågan att Hongkongs skolor skulle införa National Education, undervisning om fosterlandet - dvs Kina - på schemat. Efter stora demonstrationer fick regeringen backa i frågan, och konstatera sitt första stora nederlag.

Regeringens politik måste förankras i Legislative Council (LegCo), Hong Kongs enkammarparlament, bestående av 70 ledamöter. Av dessa är, något förenklat, 35 direktvalda och 35 valda av s.k. "functional constituencies". Det finns över 20 politiska partier i LegCo. De största är det regeringstrogna Democratic Alliance for the Betterment and Progress of Hong Kong (DAB) med 12 mandat följt av Business and Professionals Alliance for Hong Kong med sju mandat och regeringstrogna Federation of Trade Unions med fem mandat. Det företagsvänliga Liberal Party (LP) har fyra mandat. De partier som förespråkar full demokrati, de s k pan-demokraterna, har 26 mandat, varav Democratic Party och Civic Party har sju respektive fem mandat. Lokalistiska partiet Younginspiration vann två mandat under valet 2016 men blev efter domstolsbeslut av med dessa efter att inte svurit eden korrekt.

Demokratianhängarna eftersträvar i första hand allmänna och fria val av såväl Chief Executive som av samtliga ledamöter i LegCo. Frågan om ökad demokrati och Hongkongs höga grad av autonomi inom konceptet ett land två system står högt på den politiska dagordningen och präglar ofta debatten. Enligt beslut i Nationella folkkongressens (NPC) stående utskott i Peking i december 2007 har allmänna val ("universal suffrage") av regeringschef och LegCo ställts i utsikt 2017 respektive 2020. Peking menar att en snabbare förändringstakt inte vore förenlig med intentionerna i Basic Law, som anger att utvecklingen mot allmänna val skall ske i "a gradual and orderly process". De regeringstrogna partierna tenderar att betona vardagsnära plånboksfrågor mer. Även om de pan-demokratiska partierna nått framgångar i de direktvalda valkretsarna, har de mycket litet stöd i de funktionella, vilket ger de regeringstrogna partierna ett övertag i parlamentet.

De största utmaningarna för C Y Leung är frågan om allmänna val, tillgången på bostäder till överkomliga hyror, de ökade inkomstklyftorna och miljöpolitiken. Hongkong har av World Economic Forum blivit rankat som världens dyraste/minst överkomliga bostadsmarknad sju år i rad. Våren 2014 genomförde regeringen konsultationer om reformer av valsystemet. På basis av detta skickade man i juli en sedermera kritiserad rapport till NPC i Peking, med innebörden att konsultationerna visat att merparten av Hongkongborna inte eftersträvade fri nomineringsrätt i valen till regeringschef 2017. Den 31 augusti kom ett beslut från NPC:s stående utskott som fastslog att valet 2017 skulle ske genom att minst 50 % av en nomineringskommitté om 1200 personer först måste godkänna de max 2-3 kandidater som sedan får ställa upp i valet. Detta ramverksbeslut var stramare än vad många förväntat sig. Val av den nya Chief Executive sker den 26 mars 2017.

I slutet av september 2014 utbröt massdemonstrationer i Hongkong, den s.k. "paraply-revolutionen" ledda av studenter samt grupperingar av demokratianhängare med krav på att NPC skulle dra tillbaka beslutet av den 31 augusti, och att regeringschefen CY Leung skulle avgå. Med sina 27 mandat hade oppositionen möjlighet att blockera regeringens lagförslag inom det konstitutionella området, t ex vad gäller ändringar i valsystemet. Förslaget om valreform röstades dock ned i parlamentet LegCo i juni 2015.

Flera demonstrationer har ägt rum under år 2015 och år 2016, bl.a. för ett helt självständigt Hongkong. De senaste åren har den politiska utvecklingen i Hongkong fått stor internationell uppmärksamhet, särskilt då Fastlandskinas inblandning upplevts orsakat oroväckande påverkan på mediefriheten. Frågan om allmänna val står fortsatt högt på Hongkongbors agenda. Pro-demokratiska demonstrationer spred sig till Legco. Valet kantades av kontroverser och utspel i media, särskilt vid avläggandet av ed för lagstiftarämbetet. Två pro-independence lagstiftare omformulerade eden genom att uttala Kina på ett sätt som anses vara stötande. Detta ledde till att de två nyinvalda lagstiftarnas fick lämna sina platser i Legco.

Navigation

Top