Inrikespolitik

Republikens president är Sauli Niinistö sedan den 1 mars 2012. Ämbetsperioden är sex år och enligt grundlagen får presidenten omväljas högst en gång. År 2000 antogs en ny konstitution som stärkte parlamentarismen och reducerade presidentens makt. Presidentens formella befogenheter minskade ytterligare något genom grundlagsändringar som trädde i kraft 2012. Nästa presidentval äger rum 2018.

Efter riksdagsvalet den 19 april 2015 gick det smidigare än för fyra år sedan att bilda regering och förhandlingarna klarades av på en dryg månad. I slutet av maj tillträdde den nya regeringen som är en trio bestående av Centerpartiet, Sannfinländarna och Samlingspartiet. Samtidigt ställdes Svenska folkpartiet utanför regeringen för första gången sedan år 1979 och hamnade i opposition. Regeringen har en majoritet i riksdagen med 123 av 200 mandat. I regeringen ingår 14 ministrar, nio män och fem kvinnor under ledning av statsminister Juha Sipilä (Centerpartiet).

Regeringen består av:
- Centerpartiet (C), ordförande: statsminister Juha Sipilä
- Sannfinländarna (Sannf), ordförande: utrikesminister Timo Soini
- Samlingspartiet (Saml), ordförande: finansminister Petteri Orpo

Övriga ministrar är:
- Utrikeshandels- och utvecklingsminister Kai Mykkänen (Saml)
- Justitie- och arbetsminister Jari Lindström (Sannf)
- Undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml)
- Jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen (C)
- Kommunikations- och nordisk samarbetsminister Anne Berner (C)
- Näringsminister Mika Lintilä (C)
- Social- och hälsovårdsminister Pirkko Mattila (Sannf)
- Familje- och omsorgsminister Juha Rehula (C)
- Kommun- och reformminister Anu Vehviläinen (C)
- Inrikesminister Paula Risikko (Saml)
- Försvarsminister Jussi Niinistö (Sannf)

Oppositionen består av:
- De Gröna (Gröna), ordförande: Ville Niinistö
- Vänsterförbundet (VF), ordförande: Li Andersson
- Svenska folkpartiet i Finland (SFP), ordförande: Anna-Maja Henriksson
- Socialdemokraterna (SDP), ordförande: Antti Rinne
- Kristdemokraterna (KD), ordförande: Sari Essayah

Finlands Riksdag (Eduskunta) består av 200 ledamöter valda i allmänna val med starkt personinslag. Traditionellt har tre partier slagits om ställningen som landets största parti: Centern, Samlingspartiet och Socialdemokraterna. Sannfinländarna är numera en utmanare till dessa partier. I valet 2015 blev Centerpartiet det största partiet (21,1 %) och näst största i mandat blev Sannfinländarna (17,7 %). Under tiden i regeringen har dock Sannfinländarnas stöd halverats.  Valdeltagandet var 70,1 procent (en minskning med 0,4 procentenheter från 2011). 

Folkvalda i kommunerna väljs i särskilda val vart fjärde år. I kommunalvalet den 9 april 2017 tog Samlingspartiet för tredje gången i rad platsen som största parti med 20,7 procent av rösterna. Socialdemokraterna blev näst störst med 19,4 procent och Centerpartiet trea med 17,5 procent. Valets stora segrare var De gröna, som gick framåt med 3,9 procentenheter till 12,4 procent och tog platsen som fjärde största parti. För Sannfinländarna blev valet ett nederlag, då partiet backade med 3,5 procentenheter från valet 2012. Vänsterförbundet och Kristdemokraterna gick båda framåt något, medan Svenska Folkpartiet lyckades hålla ställningarna i sina kärnområden. Valdeltagandet i hela landet var 58,8 procent.

Finland har för närvarande 311 kommuner. Regeringsprogrammet uttrycker att behov finns för att säkerställa ekonomiskt bärkraftiga enheter och effektiv service till medborgarna. Det pågår en omfattande vård- och landskapsreform. Den nya struktur som diskuteras är att social- och hälsovårdstjänster ska tillhandahållas inom 18 regionala vårdområden (”landskap”). Härigenom överförs ansvaret för serviceproduktionen och -finansieringen från kommunerna till landskapen.

Val till Europaparlamentet hölls i maj 2014. Samlingspartiet blev störst och behöll sina tre mandat i parlamentet med dåvarande Europaminister Alexander Stubb som överlägsen röstmagnet med drygt 148 000 röster. Även Centern, som kom på andra plats, behöll sina tre platser. Sannfinländarna fördubblade sina mandat till två, men då siktet varit inställt på tre platser tolkades resultatet som något av en besvikelse för partiet. SDP behöll sina två platser, men gjorde i övrigt ett mycket svagt val med bara 12,3 procent av rösterna. Också De gröna backade och förlorade ett av sina två mandat. Valets stora segrare var Vänsterförbundet – stödet ökade med 3,4 procentenheter och därmed lyckades partiet ta tillbaka det mandat man förlorade i valet 2009. Till valets segrare räknades också SFP, som lyckades hålla fast vid sin enda plats i parlamentet. Kristdemokraterna trillade däremot ur. Valdeltagandet blev något högre än 2009 och låg på 40,9 procent.

Navigation

Top