Försvar

Grunden för finsk försvarspolitik är att hela landet skall försvaras. Försvaret av Finland bygger på allmän värnplikt för män mellan 18 och 60 år och en omfattande reservistarmé. Försvarsmaktens uppgifter är uppdelat enligt följande: 1) det militära försvaret av Finland, 2) stöd till andra myndigheter, och 3) deltagande i internationell militär krishantering.


Ett fördjupat försvarssamarbete
Sverige och Finland har ett mycket nära försvarspolitiskt samarbete såväl bilateralt som genom forum som NORDEFCO, EU, FN och NATO.

Grunden för det bilaterala samarbetet mellan Finland och Sverige utgörs av planering och andra förberedelser för gemensamt användande av civila och militära resurser i olika scenarier. Sådan planering och sådana förberedelser avser att vara ett komplement till, men skilt från, respektive lands nationella planering. Endast under förutsättning att nödvändiga beslut fattas av riksdagen och regeringen i respektive land kan länderna agera tillsammans. Planeringen och förberedelserna innebär således en option, alltså en möjlighet om båda sidor vill, och inte en förpliktelse.

Det fördjupade försvarssamarbetet syftar till ökad effektivitet genom användning av gemensamma resurser och ökad interoperabilitet, vilket etablerades i maj 2014 med en gemensam handlingsplan signerad av dåvarande försvarsministrarna Karin Enström och Carl Haglund. I handlingsplanen gavs respektive försvarsmakt och försvarsdepartement (ministerium) uppgiften att undersöka möjliga framtida samarbeten. De potentiella samarbetsområden som man funnit redovisades den 30 januari 2015 i en gemensam rapport. Där föreslogs även att samarbetet skulle expanderas till att gälla kris och krig, ej endast utgöra ett fredstida samarbete som projektet hade formulerats initialt. Detta bekräftades under en presskonferens med försvarsministrarna inte långt efter rapporten, vilket befästes ytterligare i ett gemensamt uttalande av respektive statssekreterare i maj 2015. Under hösten 2015 togs även beslut om att utveckla en gemensam marin stridsgrupp, SFNTG. Finland och Sverige har utöver detta ett utbytessamarbete med både officerare och tjänstemän. 94 % av finländarna är positiva till samarbetet med Sverige, enligt rapporten som Planeringskommissionen för försvarsinformation (PFI) genomför årligen, vilket mäter finländarnas åsikter om försvars-, säkerhets- och utrikespolitiken. Lika många finländare är positiva till det nordiska försvarssamarbetet NORDEFCO som även det förväntas växa sig starkare. Läs gärna mer om NORDEFCO och det nordiska försvarssamarbetet här.


Personalförsörjning
Finland har allmän värnplikt och man utbildar ungefär 80 % av männen i respektive ålderskull (25 000 värnpliktiga) varje år. Kvinnor har kunnat göra värnplikt i Finland sedan 1996. Värnpliktsystemet har högt förtroende bland befolkningen. Enligt den senaste PFI-rapporten omfattar stödet för allmän värnplikt 75 %.

Republikens president Sauli Niinistö är överbefälhavare. Kommendören för försvarsmakten, general Jarmo Lindberg, leder försvarsmakten under presidenten.


Försvarsmaktsreformen

I Finland inleddes 2012 en omfattande försvarsmaktsreform, som var färdig i början av 2015. Målet med reformen var att åstadkomma en kostnadseffektiv försvarsmakt som till personalstyrkan är mindre än tidigare men med en prestationsförmåga som motsvarar den säkerhetspolitiska omgivningens krav.

Den grundläggande orsaken till reformen var en alltför stor organisation i förhållande till de ekonomiska resurserna. Andra skäl har varit befolkningens demografiska utveckling där den manliga åldersklassen minskar fram till 2018 för att därefter plana ut, därutöver bidragande faktorer utgjordes även av stigande kostnader för inköp av ny försvarsmateriel samt stigande personalkostnader.

Efter reformen utgör de krigstida styrkorna ca 230 000 man (vilket kan jämföras med 350 000 innan reformen). Armén har i den nya organisationen 160 000 man, flygvapnet 25 000, och marinen 20 000. Till detta kommer ”gemensamma” förband (t.ex. logistik- och sambandsförband) om 25 000 man. Antalet utbildningsförband inom försvarsmakten har minskats från 25 till 16 genom sammanslagningar eller nedläggningar och man har tagit bort en ledningsnivå. Läs mer om den finska försvarsmaktsreformen på Försvarsministeriets hemsida.


Försvarsmakten

Arméstridskrafterna utgör fortsatt huvuddelen av finska försvarsmakten med såväl operativa brigadförband med hög rörlighet samt regionala och lokala förband för territoriellt försvar. Den materiella förnyelsen koncentreras främst till de tre beredskapsbrigaderna som utgör de rörliga styrkorna i Finlands försvarsmakt.

Flygvapnet använder sig i huvudsak av 62 st F18 Hornet-flygplan av C/D modell. Dessa kommer dock att ersättas under perioden 2025-2030. Läs mer om detta på Försvarsministeriets hemsida.

Marinstridskrafterna består i huvudsak av robotfartyg och minfartyg. Kustartilleriet ingår i marinstridskrafterna. Nylands brigad i Ekenäs (Dragsvik) är Finlands enda svenskspråkiga utbildningsförband.


Försvarsbudget
Försvarsbudgetanslaget (inkl. Försvarsministeriets budget) för 2016 är på ca 2,89 miljarder euro (ca 26,9 miljarder SEK) vilket utgör 1,37 % av BNP och 5,3 % av finska statens totala budget. För närmare beskrivning och grafik, klicka här.


Internationella insatser
En av försvarsmaktens grundläggande uppgifter är deltagande i internationell militär krishantering. För närvarande deltar Finland bland annat i den militära insatsen i Afghanistan (ISAF) tillsammans med det svenska bidraget, i den FN-ledda insatsen i Libanon (UNIFIL), samt i Centralafrikanska Republiken (EUFOR CAR). Finland bidrar också, tillsammans med bland annat Sverige, till EU:s utbildningsinsats i Mali. Läs mer om var Finland deltar i krishantering på Utrikesministeriets hemsida eller specifikt om militär krishantering på  Försvarsmaktens hemsida.

Navigation

Top