Ekonomi, näringsliv och handel

Finland gick i början av 1990-talet igenom en djup ekonomisk kris. En finansiell bubbla liknande det sena 1980-talets svenska brast samtidigt som Sovjetunionen föll samman och därmed berövade Finland 10-15 procent av dess utrikeshandel. Under 1990-talskrisen minskade BNP med över tio procent, samtidigt som den öppna arbetslösheten ökade till närmare 17 % och den 'verkliga' låg en bra bit över 20 %. Under andra hälften av decenniet vände landet utvecklingen och den finska ekonomin gick bra under flera år – i flera avseenden bättre än euroområdets – med en årlig tillväxt på runt 3 procent. En topp nåddes under 2006 då ekonomin gick på högvarv uppbackad särskilt av en fortsatt god exportutveckling, men också av en stark inhemsk konsumtion och allt livligare investeringar. Även sysselsättningen ökade kraftigt.

I och med krisen på de globala finansmarknaderna hösten 2008 förändrades utsikterna för den finländska ekonomin snabbt. En stabil ekonomi och ett solitt banksystem förskonade inte Finland som, på grund av att man är ett exportberoende land, drabbades hårt av sinande exportmarknader och dalande investeringar. Varsel och uppsägningar inom industrin duggade tätt under 2009, samtidigt som företagen hade problem med finansiering och utrikeshandeln gjorde ett djupdyk. BNP rasade med över åtta procent 2009, det största fallet sedan 1938. Den finska ekonomin återhämtade sig dock snabbare än vad man trodde efter 2008 års kris i och med att efterfrågan på exportmarknaderna tog fart. Sedan dess har dock krisen i Europa och eurozonen lett till att såväl ekonomin som de offentliga finanserna fått sig en törn, vilket även uppdagat de strukturella problem Finland lider av i form av en åldrande befolkning och snäv exportbas.

Finland är tillbaka på tillväxtspåret. Bruttonationalprodukten växte med 1,5 procent i 2016. Dock ser Finland ut att halka efter de övriga europeiska länderna vad gäller tillväxttakten. BNP växer med 1,2 procent i år i Finland, vilket är den näst minsta siffran i EU. De flesta prognoserna utgår från att ekonomin fortsätter att växa med cirka en procent i 2017 och 2018.

Sipiläs regering har fört en åtstramande finanspolitik samt introducerat strukturella reformer för att stärka konkurrenskraften och den offentliga ekonomin. Finland brottas dock fortsatt med underskott i statsfinanserna och en växande offentlig skuld (63,7 procent av BNP för närvarande väntas öka till 65,3 procent i år).

Arbetslösheten minskar långsamt. År 2016 var arbetslösheten 8,8 % och prognosen för 2017 är 8,5 %. För tillfället ligger sysselsättningsgraden på 68,9 procent. Regeringen vill öka sysselsättningen till 72 procent. Den inhemska efterfrågan har varit förvånansvärt stark med stöd av framförallt hushållen som sporras att konsumera tack vare de låga räntorna. De privata investeringarna har ökat sedan början av 2015 och förväntas fortsätta upp.

De nära framtida utmaningarna ligger i att få de offentliga finanserna på rätt köl igen, få bukt på den ökande statsskulden och att öka exporten och tillväxten. Istället räknar man med strukturella åtgärder som social- och hälsovårdsreformen och det redan överenskomna konkurrenskraftsavtalet. Ingendera innebär en snabb förminskning av den offentliga skulden. En större utmaning på sikt är den åldrande befolkningen och hur staten i framtiden ska finansiera sina utgifter när skatteintäkterna minskar, varmed pensionerna blivit en aktuell fråga. Arbetsmarknadens parter presenterade i september 2014 ett gemensamt förslag med en försiktig höjning av pensionsåldern som ska träda i kraft i år. Parallellt med detta måste även den finska medverkan i eurosamarbetet motiveras för den inhemska opinionen.

Trots en ökande andel tjänster är den finska ekonomin fortfarande förhållandevis koncentrerad kring elektronikindustrin (dvs. ett kluster kring Nokias tidigare verksamhet), skogsindustrin, metall- och verkstadsindustrin och i viss mån kemiskteknisk industri. Skogsindustrin svarar alltjämnt för knappt en femtedel av Finlands varuexport, medan metall- och maskinprodukter för omkring en tredjedel och elektroniken för runt 15 procent. Den finska skogsindustrin brottas dock med strukturella problem och har under de senaste åren drabbats hårt av nedläggningar och uppsägningar samt nu även av en minskad efterfrågan.

Även klustret kring Nokia gick igenom hårda tider med tusentals uppsägningar i kölvattnet av Microsofts uppköp av det finska flaggskeppets mobildivision i april 2014. Idag har Nokia i princip enbart kvar sin nätverksdivision. Finska företag har inte lyckats att skapa nya produkter och tjänster med högt mervärde att ersätta Nokia-klustrets bortfall. Företag har inte förmått att förvandla sina idéer till storskalig affärsverksamhet som skulle stödja en bredare tillväxt. Dock har en livlig startup-scen vuxit fram i Finland med den årliga startup-mässan Slush i spetsen.

Tyskland, Sverige, USA, Nederländerna och Ryssland utgör Finlands viktigaste handelspartner. Tyskland är Finlands viktigaste exportmarknad. I importavseende är Sverige och Tyskland något viktigare än Ryssland (11,4 % och 15,2 % att jämföras med Rysslands 11,0 %). Värdet på Finlands varuexport till Ryssland minskade med 44 procent under åren 2012-2015. EU:s Rysslandssanktioner har dock haft en relativt begränsad effekt på den finska ekonomin – finska produkter som ingår i EU:s sanktionslista utgjorde cirka en halv procent av Finlands sammanlagda varuexport till Ryssland före krisen. Fallet har huvudsakligen orsakats av det låga oljepriset och den svaga rubeln.

Internationaliseringen av finskt näringsliv har blivit starkare, men exporten har lidit kraftigt av den ekonomiska krisen i Europa. Efter att exportens andel av BNP legat på omkring stadiga 45 % i ett antal år, så sjönk den till 36 procent av BNP år 2009 och har sedan dess stigit något. År 2011 hade Finland ett handelsunderskott på 3,6 miljarder euro – i realvärde det största underskottet sedan oljekrisen 1974-75. Sedan dess har dock handelsbalansen förbättrats, men främst med anledning av sjunkande import snarare än återhämtning i exporten. I december 2016 visade handelsbalansen ett underskott på cirka 530 miljoner euro. Förväntningen är att exporten ökar med 2,4 procent i år och 3,4 procent 2018 (om än från låga nivåer).

Navigation

Top