Om Malta

Fakta

Officiellt namn: Republiken Malta / Repubblika ta'Malta
Huvudstad: Valletta (5 700 invånare)
Språk: maltesiska, engelska
Yta: 316 km²
Befolkning: 414 000 (2015)
Religion: katolicism
Statsskick: republik
Statschef: president Marie Louise Coleiro Preca
Regeringschef: premiärminister Joseph Muscat (Labour)
Valuta: euro
Tillväxttakt: 3 procent (2016)
Arbetslöshet: 4,9 procent (2016)

Malta (MT) består av öarna Malta, Gozo och Comino samt några obebodda småöar och är beläget mitt i Medelhavet. Det geografiska läget har gjort öriket till en mötesplats för olika folk och kulturer genom historien. När Malta 1964 utropade sin självständighet hade landet varit behärskat av fenicier, romare, araber, normander, spanjorer, fransmän och engelsmän.

Idag är Malta en självständig republik inom det brittiska samväldet och därtill EU:s sydligaste medlemsstat. Relationen till Storbritannien sträcker sig tillbaka till 1800-talet då britterna hjälpte Malta i sitt uppror mot Napoleon och i samband med Parisfördraget 1814 blev Malta en brittisk koloni. Valletta utvecklades med tiden till en viktigt brittisk flottbas, inte minst under andra världskriget då Valletta utsattes för intensiva luftangrepp.

Inrikespolitik
Inrikespolitiken i Malta domineras av två jämnstora partier: det konservativa Partit Nazzjonalista och det socialdemokratiska Partit Laburista. Övriga partier är miljöpartiet Demokratiskt Alternativ och, sedan 2007, det invandringskritiska Nationell Aktion.

Sedan valet 2013 innehar det socialdemokratiska Laburista och premiärminister Joseph Muscat majoritet i parlamentet med 39 av de totalt 69 platserna. Övriga platser har det konservativa partiet. Panamahärvan i april 2016 drabbade Malta och orsakade turbulens i inrikespolitiken vilket resulterade i en misstroendeomröstning som Laburista klarade tack vare sin breda majoritet i parlamentet. Nästa parlamentsval ska äga rum 2018. För närvarande är 14 procent av parlamentsledamöterna kvinnor.

Före 2013 hade det konservativa partiet styrt i Malta under kvartssekel med ett kortare avbrott. Under den tiden genomfördes flera avregleringar i ekonomin som led i ett EU-medlemskap. Statens inflytande i näringslivet minskade, handeln avreglerades och privat företagsamhet uppmuntrades.

EU- och utrikespolitik
Den 1 maj 2004 blev Malta EU-medlem och den 1 januari 2008 anslöt landet sig till euron. EU-inträdet föregicks av en folkomröstning där Labourpartiet drev nej-linjen. Numera har EU-medlemskapet brett stöd över partigränserna, inte minst tack vare EU:s strukturfonder och den inre marknaden. Maltas EU-politik har på senare år dominerats av migrations-, skatte- och energifrågorna. Sedan 2011 ligger EU:s gemensamma asylkontor (EASO) i Valletta.

Migrationsfrågan är ständigt aktuell och sedan EU-inträdet har Malta tagit emot cirka 17 000 flyktingar främst från Nordafrika. Sedan 2014 har antalet asylsökande minskat (700 personer 2014-2016), till följd av ett samarbete med Italien. Sedan 2009 har Malta försökt få till stånd en omfördelningsmekanism av asylsökande från Malta till andra länder. Totalt har 3 800 personer omfördelats sedan 2005 varav 3 000 till USA. I november 2015 arrangerades ett flyktingtoppmöte i Valletta i vilket afrikanska och europeiska stats- och regeringschefer deltog. Målsättningen var att hitta gemensamma metoder bland annat för att motverka flyktingsmuggling, bekämpa grundorsaker till migration och förbättra möjligheterna till återvändande.

Malta motsätter sig EU-harmonisering av skatter och efterlyser hög grad av flexibilitet från EU. Detta går i linje med landets strävan att etablera sig som ett centrum för finansiella tjänster.

Malta är alliansfritt men har, historiskt och geografiskt, nära relationer med Storbritannien och Italien. Libyen och det södra grannskapet är högt prioriterade utrikesfrågor. Malta har ställt sig bakom sanktionerna mot Ryssland och EU:s ukrainapolitik och är, liksom Sverige, medlem av Natos samarbetsprogram Partnerskap för fred (PFF).

Energi
På grund av bristen på natur- och energiresurser täcks landets energibehov av importerad olja och kol, samt nyligen även flytande naturgas. Det pågår försök att hitta olja och naturgas i havet. På senare år har Malta börjat satsa på att producera förnyelsebar energi. Målet är att tio procent av den totala energikonsumtionen ska komma från förnyelsebara källor år 2020. Våren 2015 invigdes en undervattenskabel som förbinder Malta med det italienska elnätet.

Ekonomi och handel
Malta är beroende av handel med omvärlden till följd av en begränsad hemmamarknad och brist på egna naturtillgångar. Landet har en stor tjänstesektor vilket resulterar i en negativ handelsbalans men en positiv bytesbalans. De viktigaste handelspartnerna är Italien, Tyskland, Frankrike, Storbritannien, USA och Singapore.

Turistnäringen står för omkring en tredjedel av BNP och sysselsätter omkring 14 procent av arbetskraften. Industrins andel av ekonomin har minskat och står idag för cirka 13 procent av BNP. Malta har Europas största fartygsregister och avgifter från utländska fartyg ger staten goda intäkter. Den offentliga sektorn är relativt stor och står för cirka för en femtedel av BNP och sysselsätter drygt en fjärdedel av landets arbetskraft.

Jämställdhetsfrågor på Malta
Kvinnor är dåligt representerade på arbetsmarknaden samt i parlamentet, i regeringen och i företagsledningar. Katolska kyrkans starka ställning märks inom lagstiftningen. Abort är olagligt och kan leda till fängelse både för den som utför en abort och för kvinnan själv. Det finns dock inga restriktioner för preventivmedel. Skilsmässa blev tillåtet först 2011. Ökad uppmärksamhet på våld mot kvinnor i hemmen har lett till höjda straff för denna typ av brott och att en särskild kommission har utsetts för att motverka kvinnovåldet. Det finns statligt stödda kvinnojourer för utsatta kvinnor och barn. I april 2015 antogs en ny HBTQ-lagstiftning genom vilken varje individ får rätt att bestämma över sin egen sexualitet.

Sveriges förbindelser med Malta
Sedan 2005 är den Stockholmsbaserade ambassadören för Heliga Stolen även ansvarig för Malta. Nuvarande ambassadör är Cecilia Björner. Sverige har ett konsulat i Valletta. Från 1999 fram till 2005 hade Malta en ambassad i Stockholm, men den stängdes av besparingsskäl. Numera täcks Sverige från Maltas ambassad i Nederländerna. Den förre premiärministern Lawrence Gonzi besökte Sverige år 2009.

Idag bor mellan 5 000-7 000 svenskar på Malta varav flera arbetar vid svenska spelbolag som förlagt sin verksamhet till Valletta på grund av en fördelaktig skattelagstiftning. Cirka 25 000 svenska turister besöker årligen Malta. Den förre premiärministern Lawrence Gonzi besökte Sverige år 2009.

Sveriges export till Malta uppgick år 2015 till 847 miljoner kronor, en minskning med tio procent jämfört med året innan. Importen motsvarade 544 miljoner kronor. Byggföretaget Skanska har uppfört ett storsjukhus på Malta, Mater Dei. Det är en av de största infrastruktursatsningarna i landet någonsin.

Uppdaterat 2017-01-24