Sveriges förbindelser med Irland

När Irland blev självständigt år 1949 var Sverige ett av de länder som  tidigt upprättade diplomatiska förbindelser med Irland. Efter Sveriges medlemskap i EU har samarbetet intensifierats.

Många svenskar besöker Irland, som är ett populärt turistmål. Ett 40-tal svenska företag finns representerade i landet. Under 2010 uppgick den svenska exporten till Irland till 4,5 miljarder SEK, och ökade under de första nio månaderna 2011 med 18%. Irlands export till Sverige uppgick 2010 till 13,7 miljarder SEK, och ökade under 2011 års första nio månader med 43%.

Som en konsekvens av svenska budgetbesparingar stängdes den svenska ambassaden i Dublin sommaren 2010. Sverige har sedan september 2010 en Stockholmsbaserad ambassadör till Irland. Vidare finns ett honorärt generalkonsulat i Dublin samt honorärkonsulat i Galway och Limerick. Irland har ambassad i Stockholm och ett konsulat i Göteborg.

Irland idag

Irland är en parlamentarisk demokrati med flerpartisystem. Efter valet i februari 2011 består regeringen av partierna Fine Gael och Labour, som båda rönte stora framgångar. Fianna Fáil som suttit i regeringsställning sedan 1987 reducerades till tredje största parti. Premiärminister är Enda Kenny, partiledare för Fine Gael, nu Irlands största parti. Presidentval hålls vart sjunde år. Nuvarande presidenten Michael D Higgins innehar ämbetet sedan 2011, och nästa presidentval äger rum hösten 2018.

Under 1990-talet hade den irländska ekonomin en enastående hög tillväxt, vilket gav upphov till benämningen ”den keltiska tigern”. Den globala ekonomiska nedgången har dock slagit hårt mot Irlands exportberoende ekonomi och under hösten 2008 var Irland det första europeiska land som officiellt gick in i recession. En kris inom bankväsendet växte till en nationell ekonomisk kris och vid slutet av 2010 tvingades man söka stödlån från EU och IMF. Irland genomför nu ett genomgripande reformprogram och de nationalekonomiska omständigheterna är idag mycket snäva.

Kort historisk bakgrund

Från slutet av 1100-talet ökade det engelska inflytandet över Irland och vid mitten av 1600-talet kontrollerade den engelska kronan hela ön. En majoritet av irländarna var katoliker, men under det engelska styret fråntogs dessa gradvis rätten att köpa, hyra och äga mark. År 1801 införlivades Irland formellt i Storbritannien och dess parlament upplöstes.

På annandag påsk 1916 ockuperade irländska nationalister flera byggnader i Dublin och utropade Irland till en självständig republik, men efter en vecka slogs rebellerna ner. ”Påskupproret”  har trots nederlaget en stark symbolisk laddning för många irländare.  1919 bildade irländska ledamöter i brittiska parlamentet ett eget parlament och utropade återigen Irland till en oavhängig republik. Det irländska parlamentet förbjöds dock av Storbritannien och protestanterna i norra Irland vägrade låta sig inlemmas i en ny statsbildning. 1922 accepterade  irländarna motvilligt ett brittiskt fredsförslag som innebar att ön delades i två administrativa delar, en i norr och en i söder. Den norra delen förblev brittisk och den södra delen utgjorde den irländska fristaten, med begränsat självstyre. Men det irländska parlamentet splittrades snart och ett blodigt inbördeskrig utkämpades, till dess att fristatsförespråkarna 1923 besegrat avtalets motståndare. En konstitution som gav staten namnet Ireland (Éire) antogs 1937. Den irländska statens sista länk till Storbritannien bröts 1949, då  Irland slutligen etablerades som självständig republik och landet lämnade det brittiska samväldet.

Under årtionden därefter präglades irländsk politik, såväl i Irland som i Nordirland av starka spänningar, våld och terroraktioner. 1998 ingicks en fredsöverenskommelse, Good Friday Agreement, som med goda marginaler godkändes i folkomröstningar på båda sidor om gränsen. Nordirland ges därmed långtgående självstyre med en nogsamt stipulerad intern maktdelning. Implementeringen av detta avtal  fortskrider stadigt med aktivt stöd från både Irland och Storbritannien.

Relationerna med Storbritannien är numera mycket goda inom samhällslivets alla områden. Storbritannien är Irlands i särklass största handelspartner, och man samverkar nära i implementeringen av fredsuppgörelsen avseende Nordirland.  Besöket av drottning Elizabeth II i maj 2011, det första av en regerande brittisk monark på över 100 år, markerade denna nya era i relationerna mellan de båda länderna.