Om Rumänien

Här presenteras ambassadens landrapport för Rumänien. Rapporten är skriven i april 2014.

Basfakta

Officiellt namn: Rumänien, România

Huvudstad: Bukarest, Bucureşti 

Språk: Rumänska 91 % (officiellt språk), ungerska 6,7 %, romani 1,1 %, övriga 1,2 %

Yta: 238 391 km² (drygt halva Sveriges yta)

Folkmängd: 21 729 871 miljoner (juli 2014)

Födelsetal: 9,27 födslar per 1000 personer (2014)

Religion: Ortodoxa (rumänsk ortodoxa samt andra underkategorier) 81,9 %, protestanter 6,4 %, katoliker 4,3 %, övriga 0,9 % (huvudsakligen muslimer), ateister eller icke-troende 0,2 %, ospecificerade 6,3 % (2011)

Statsskick: Republik

Statschef: Traian Băsescu, president

Regeringschef: Victor Ponta (PSD)

Regeringspartier: PSD (Socialdemokrater), UDMR (Ungerska demokratiska unionen), PC (Konservativa) och UNPR (Nationella Unionen för Rumäniens utveckling) i koalition (SDU – Socialdemokratiska unionen) med stöd av minoritetsgrupper.

Parlament: Tvåkammarsystem bestående av 176 platser i senaten och 412 i deputeradekammaren. Ledarmöterna väljs utifrån 41 valkretsar plus Bukarest och rumäner bosatta utomlands.

Partier i parlamentet:

(Rörelse bland ledamöterna förekommer och vakanser i såväl senaten som i deputeradekammaren kan uppstå.)

 



Parti                   Ledamöter i senaten                Ledmöter i deputerandekammaren

PSD                                                  58                        148
(Socialdemokraterna)  

PNL                                                  50                        99
(Nationella liberala partiet)   

PDL                                                  21                        43
(Demokratiska liberala partiet)                        

PP-DD                                              19                        31
(People´s Party – Dan Diaconescu)                 

PC                                                     8                          18
(Konservativa partiet)             

UDMR                                              8                          18
(Ungerska demokratiska unionen)                 

UNPR                                                5                         12                                     
(Nationella unionen för Rumäniens utveckling)                     

FC                                                     1                           3
(Civic Force)   

PNȚCD                                            1                           1
(Kristdemokratiska nationella bondepartiet)                          

PV                                                    1                           1
(Gröna partiet)                          

Minoritetspartier (samarbetande i parlamentet, exklusive ungrare) 18 platser i  deputeradekammaren.

Senaste allmänna val: Parlamentsval december 2012 och presidentval december 2009 

Nästa allmänna val: Presidentval november 2014 och parlamentsval 2016

Valuta: 1 RON = 2,03 SEK (24 april 2014)

BNP: $ 280,7 miljarder (2013)

BNP per capita: $ 13 200 (2013)

Viktigaste handelspartner (export): Tyskland 18,9 %, Italien 12,3%, Frankrike 7,1 %, Turkiet 5,5 % och Ungern 5,5 %. (2012)

Viktigaste handelspartner (import): Tyskland 17,5 %, Italien 11 %, Ungern 9,1 %, Frankrike 5,7 %, Ryssland 4,4 %, Polen 4,3 %, Österrike 4,2 % och Kazakstan 4,1 %. (2012)

Viktigaste exportprodukter: Verkstadsprodukter, elektrisk utrustning, fordon, metaller, textilprodukter, jordbruksprodukter, mineraler, plast och gummi.

Viktigaste importprodukter: Verkstadsprodukter, elektrisk utrustning, mineralprodukter, metaller, kemiska produkter, fordon, jordbruksprodukter, plast och gummi.

Sveriges import från Rumänien: 3 658 miljoner SEK (december 2013)

(maskiner och teknisk utrustning, verkstadsprodukter, fordon och fordonsutrustning)

Sveriges export till Rumänien: 2 179 miljoner SEK (december 2013)

(fordon och fordonsutrustning, telekomutrustning, verkstadsprodukter)

Tillväxt (real): 3,5 % (2013)

Inflation: 3,2 % (2013)

Budgetunderskott: 2,3 % (2013)

Statsskuld (netto): 36,7 % av BNP (2013)

Bytesbalansunderskott: 1,1 % av BNP (2013)

Arbetslöshet: 7,3 % (2013)

Ungdomsarbetslöshet: (15-24 år): 23,5 % (2013)

Energikällor: Fossila bränslen 36,3 %, kärnkraft 19,8 %, vattenkraft 29,4% samt gas 13,8 %.

- Rumäniens äldre historia

Det område som idag är Rumänien har varit bebott av indoeuropeiska folk sedan stenåldern, de tidigast kända var thrakerna. År 106 e.Kr införlivades området med det Romerska imperiet och provinsen Dacien bildades. År 271 förlorade romarna området och under de följande tusen åren har området genomströmmats av flera olika folkgrupper. I en period under 1200-talet låg östra området under mongolisk kontroll.

Under 1200- och 1300-talen grundades furstendömena Moldavien och Valakiet av rumäner medan Transsylvanien var ungerskt. Hela regionen kom dock att falla under turkiskt styre när det Ottomanska imperiet bredde ut sig under 1400- och 1500-talen. Rumänien erhöll visst självstyre under denna period och betalade årliga tributer till den turkiske sultanen. År 1878 vann Rumänien självständighet gentemot Turkiet och 1881 utropas kungariket Rumänien. Den tyske prinsen Karl von Hohenzollern-Sigmaringen kröns till landets förste
monark under namnet Carol I. 

Vid första världskrigets utbrott förhöll sig Rumänien neutralt men anslöt sig tidigt till Ententemakterna (Storbritannien, Frankrike, Ryssland). Vid krigsslutet erhöll Rumänien områdena Transsylvanien, Bessarabien och Bukovina.

I andra världskriget deltog Rumänien först på Tysklands sida, men gick under slutskedet över till de allierade. Vid krigsslutet förvärvade Rumänien vissa områden från Ungern och Bulgarien. De rumänska områdena Bukovina och Bessarabien tillföll dåvarande Sovjetunionen. Idag tillhör områdena Ukraina respektive republiken Moldavien.

- Rumäniens moderna historia

Efter andra världskrigets slut befann sig Röda armén i Rumänien och tack vare dess stöd kunde det kommunistiska partiet byggas upp och medlemmarna beredas viktiga positioner i samhället. I det manipulerade valet 1946 fick det kommunistiska blocket 89 procent av rösterna. Året därpå upplöses Nationalliberala partiet och Nationella bondepartiet. Kommunisterna och Socialdemokraterna slås samman och bildar Rumänska förenade arbetarpartiet och får vid valet 1948 nästan samtliga platser i parlamentet. Rumänien utropas till folkrepublik. 

Under de följande åren nationaliseras industrier, jordbruk kollektiviseras och politisk opposition förtycks. Under 1950-talet leds landet av partiledaren Gheorghe Gheorghi-Dej som väljer att föra en mer självständig politik gentemot Sovjetunionen. Från slutet av 50-talet är Rumänien ett land med god ekonomisk tillväxt.

År 1965 avlider Gheorghi-Dej och efterträds av Nicolae Ceausescu. Under Ceausescuregimen hårdnar politiken, hans släktingar tillsätts på höga poster medan nyckelpositioner som överbefälhavare tillskrivs Ceausescu själv. Polis och säkerhetstjänsten Securitate kontrollerar befolkningen hårt. Ceausescu behåller den självständiga hållningen gentemot Sovjetunionen.

Vid 70-talets slut vänder ekonomin neråt på grund av missbedömningar i planekonomin och Rumänien tvingas trots sina egna oljetillgångar importera bränsle under en internationellt rådande oljekris. Rumänien beviljades lån från Internationella Valutafonden (IMF) och Världsbanken. Men på grund av att rumänska varor inte klarade den internationella konkurrensen led landet brist på utländskt kapital att finansiera lånen med. Situationen förvärras under 80-talet då Ceausescu satte målet att betala av hela utlandsskulden före 1990. Detta mål gjorde att stora delar av befolkningen utsattes för svåra umbäranden, bland annat tvångsförflyttades många människor från sina hem, både på landsbygden och i Bukarest. Folkets frustration växte dock under ytan. Den 22 december 1989 när Ceausescu höll tal till folket uppstod våldsamma demonstrationer. Paret Ceausescu flydde men blev snart gripna, de avrättades på juldagen under oklara omständigheter. 

En provisorisk regering upprättades (Nationella räddningsfronten) med Ion Iliescu på presidentposten. Flera framstående personer inom den tillfälliga regeringen hade bakgrund i den tidigare kommunistregimen.  

I det kommande valet 1990 fick Nationella räddningsfronten 85 procent av rösterna genom att höja löner och importera livsmedel. Levnadsvillkoren förbättrades dock inte på längre sikt och revolutionens entusiasm utbyttes snart mot missnöje gentemot regeringen. 

1990-talet präglades av fortsatta protester och demonstrationer vilka ledde till arresteringar, personskador och dödsfall. Regeringar efterträdde varandra och slitningarna fortsatte, främst på grund av att levnadsstandarden inte förbättrades. Nationalistiska krafter i landet ställde också folkgrupper mot varandra vilket bidrog till oron.

År 1993 fick Rumänien ett associationsavtal med EU, vilket innebar att ett närmare samarbete inleddes. Besvikelsen blev stor år 1997 när medlemskapsansökan avslogs. Landets ekonomi fortsatte att försämras under 1999 vilket ledde till protester och i december uppstod en regeringskris. Mitt uppe i rådande regeringskris inleds medlemsförhandlingar med EU. 

År 2000 kom socialdemokrater till makten med Ion Iliescu som president och året därpå genomförs en folkomröstning gällande de lagförändringar som krävdes inför ett EU- medlemskap. Tre månader före valet 2004 inleddes en stor korruptionsutredning mot åttio före detta ministrar och tjänstemän, däribland Traian Băsescu, dåvarande borgmästare i Bukarest. Denne försvarade sig med att anklagelserna var smutskastningsförsök från hans
politiska motståndare. År 2004 valdes Traian Băsescu till president, samma år gick Rumänien med i NATO och år 2007 erhöll landet medlemskap i EU. 

- Inrikespolitik

Rumäniens nuvarande författning antogs 1991 och har fått vissa kompletteringar därefter. Presidenten har konstitutionellt en stark ställning gentemot både regering och parlament. Parlamentet består av två kamrar: senaten med 176 ledamöter och deputeradekammaren med 412 ledamöter. På grund av valsystemet komplicerade struktur varierar antalet parlamentsledamöter mellan valen.  De båda kamrarna har i princip lika befogenheter vilket ibland har varit problematiskt. Parlamentet har den grundläggande lagstiftningsmakten. Under de senaste regeringarna har möjligheten till utfärdandet av regeringsdekret ofta utnyttjats. Korruptionen är ingrodd och spridd genom alla samhällsskikt vilket fortsätter vara stora utmaningar för regeringen. Jämfört med svensk inrikespolitik som ofta följer en
vänster-högerskala skiljer sig rumänsk politik genom en mindre utpräglad ideologisk partipolitik och mer personfixering.

I senkomna försök att göra upp med det förflutna har man börjat öppna den tidigare säkerhetstjänstens, Securitates, arkiv. Detta har lett till upprörda diskussioner och anklagelser om nuvarande makthavares samarbete med säkerhetstjänsten. Mycket av det känsligaste materialet härrörande från den närmaste tiden efter 1989 uppges ha undanröjts eller förfalskats. 

Det planeras en administrativ- och konstitutionell reform med målen att få tydlighet i ansvarsfördelningen mellan president och regering samt att  öppna upp för en indelning av landet i storlän istället för de 41 smålän som finns idag. Än så länge är reformen endast på diskussionsstadiet.

I anslutning till finanskrisen 2008 skenade budgetunderskottet iväg och uppgick 2009 till 6,6 procent av BNP. Rumänien sökte lån hos IMF, EU och Världsbanken och inledde samma år ett IMF-program som nu skapat makroekonomisk stabilitet. Som en reaktion på regeringens hårda åtstramningspolitik ägde landsomfattande demonstrationer rum i början av 2012. Missnöjesyttringarna resulterade i att regeringen Boc föll i början av februari 2012. Den nya regeringen med Mihai Razvan Ungureanu, oberoende, som premiärminister föll även den i en förtroendeomröstning 27 april 2012, efter knappt tre månader vid makten. Den 7 maj 2012 valdes Victor Ponta, PSD, till ny premiärminister för en koalitionsregering bestående av PSD, PNL, PC, samt oberoende ministrar. Ponta-regeringen innebar en förskjutning mot vänster på vänster-högerskalan jämfört med Ungureanu-regeringen.

Under sommaren 2012 pågick en politisk maktkamp mellan Ponta-regeringen och president Băsescu. Parlamentet beslutade den 6 juli 2012 att suspendera presidenten med hänvisning till att han överträtt sina befogenheter i samband med genomförandet av den ekonomiska åtstramningspolitiken. I den folkomröstning som följde 29 juli 2012 för att besluta om att avsätta president Băsescu eller ej var dock valdeltagande för lågt för att folkomröstningen,
enligt lag, skulle vara giltig. President Băsescu kunde åter installeras i presidentpalatset. Regeringens åtgärder för att avsätta president Băsescu ledde under sommaren till kritik från bland annat EU-kommissionens ordförande Barroso och USA. Under 2013 har samarbetet mellan president Băsescu och premiärminister Ponta förbättrats.

I parlamentsvalet 9 december 2012 vann alliansen Socialliberala Unionen (USL), som består av partierna PSD, PNL, PC och UNPR, en stor seger och fick totalt 66,3% av mandaten i deputeradekammaren och 69,3 % av mandaten i senaten. Detta innebär bland annat att USL har tillräcklig majoritet för att rösta igenom ändringar i Rumäniens konstitution i parlamentet. Alliansen ARD, som består partierna PDL, FC och PNTCD och som stöder President Băsescu, fick i valet 13,6% av mandaten i både deputeradekammaren och senaten. Vidare följde det nybildade populistiska paritet PP-DD med 11,4 %  respektive 11,9 % och UDMR med 4,4 % respektive 5,1% av mandaten. Företrädare för landets minoriteter tilldelades 4,4 % av mandaten i deputeradekammaren. I och med valresultatet tvingades president Băsescu att återigen nominera Victor Ponta till premiärministerposten. Premiärminister Pontas nya regering röstades igenom i parlamentet 21 december 2012. Mandatperioden sträcker sig fram till 2016. 

Stora grupper rumänska romer lever fortfarande till stor del under fattigdomsgränsen. Många är socialt och ekonomiskt marginaliserade. De har bristande tillgång till utbildning, hälsovård och arbete samt riskerar att utsättas för diskriminering och trakasserier. I december 2011 antog regeringen en ny nationell strategi för romers integrering i samhället. Denna strategi behandlar bland annat romers tillgång till utbildning, arbete, bostad, hälsa
och omsorg. Strategin lägger betydande ansvar på lokal politisk nivå samt tar även upp förebyggande åtgärder och bekämpning av diskriminering. 

Rumäniens statschef

President                                                                                                         Traian Băsescu

Rumäniens regering

Premiärminister                                                                                          Victor Ponta, PSD

Vice premiärminister och minister för                                       Liviu Nicolae Dragnea, PSD
administration och regional utveckling

Vice premiär-, jordbruks- och                                                              Daniel Constantin, PC
landsbygdsminister

Vice premiär- och inrikesminister                                                        Gabriel Oprea, UNPR

Vice premiär- och kulturminister                           Alexandru Răzvan Coțovelea, oberoende

Utrikesminister                                                                                       Titus Corlățean, PSD

Finansminister                                                                     Ioana-Maria Petrescu, oberoende

Ekonomiminister                                                                                    Constantin Niță, PSD

Försvarsminister                                                                                          Mircea Dusa, PSD

Justitieminister                                                                           Robert Cazanciuc, oberoende

Social- och arbetsmarknadsminister                                                        Rovana Plumb, PSD

Utbildningsminister                                                                                Remus Pricopie, PSD

Transportminister                                                                                Dan-Coman Șova, PSD

Hälsominister                                                                                      Nicolae Bănicioiu, PSD

Miljöminister                                                                                         Korodi Attila, UDMR

Kommunikationsminister                                                                                 Dan Nica, PSD

Minister för EU-fonder                                                                     Eugen Teodorovici, PSD

Idrotts- och ungdomsminister                                                        Gabriela Szabó, oberoende

Ministrar utan egna departement

Budgetminister                                                                                           Liviu Voinea, PSD

Minister för skog, vatten och fiske                                                  Doina Adriana Pană, PSD

Minister för SME,företagsklimat och turism                         Florin Nicolae Jianu, oberoende

Energiminister                                                                Răzvan-Eugen Nicolescu, oberoende

Minister för kontakter med parlamentet                                            Eugen Nicolicea, UNPR

Minister för rumänska diasporan      Bogdan-Dragoș-Aureliu Marian-Stanoevici, oberoende

Minister för social dialog                                                                        Aurelia Cristea, PSD

Talmän i parlamentet

Talman i senaten                                                            Călin Popescu-Tăriceanu, oberoende

Talman i deputeradekammaren                                                               Valeriu Zgonea, PSD

Centralbankschef

Mugur Isărescu

- EU-politik

Rumänien och Bulgarien blev medlemmar i EU den 1 januari 2007. Medlemskapet förenades med en samarbets- och verifikationsmekanism (CVM) som innebär årlig utvärdering av båda ländernas rättsreformer samt antikorruptionsarbete.  CVM-rapporten som presenterades i juli 2012, var en femårsöversyn av CVM-mekanismen. Femårsöversynen lyfte fram att det legala ramverket i stort sett var på plats men att implementeringen av reformer och nya lagar gick sakta. I rapporten uttrycktes också oro över den konstitutionella kris som ägde rum sommren 2012 och som väckte en del frågetecken kring varaktigheten i reformarbetet.

I den senaste CVM-rapporten från januari 2013 påpekade EU-kommissionen att ett väl fungerande och oberoende rättsväsende, brett ägarskap för reformarbetet även på politisk nivå, var angeläget. Vidare  brådskar det för Rumänien att konkret intensifiera ansträngningarna för att bygga upp ett förtroende för rättsområdet som är hållbart och irreversibelt.

Den nya civilrätten antogs under hösten 2011 och civilprocesslagen trädde i kraft i februari 2013 medan de två återstående lagarna; strafflagen och straffprocesslagen planeras antas 2014.

Schengeninträdet står högt på den rumänska politiska agendan. Vid tidpunkten för EU-medlemskapet påbörjades även processen för utvärdering av Rumäniens och Bulgariens förmåga att tillämpa Schengenregelverket vilket också innebar att ländernas inträde bör ske samtidigt. Tveksamhet till huruvida Rumänien och Bulgarien är redo för ett Schengeninträde har uttryckts från flera EU-medlemsländer, samtidigt som EU-kommissionen anmärkt på Rumäniens långsamma reformtakt inom rättsväsendet och antikorruptionsarbetet. Beslut om Rumäniens och Bulgariens Schengeninträde har skjutits upp flera gånger.

Schengenfrågan har blivit en prestigefråga som inneburit problem för regeringen såväl inom EU som inrikespolitiskt. Liknande problem kantar det planerade inträdet i eurozonen. Målet om ett inträde i eurozonen står högt upp på landets reformagenda. Det planerade inträdet 2015 har dock skjutits upp på obestämd tid, 2020 har nämnts som ett mer realistiskt mål. 

Sedan Rumäniens inträde i EU har landet erbjudits goda möjligheter att söka medel från EU:s strukturfonder. Tidigare regeringar har dock kritiserats för extremt lågt utnyttjande av fonderna. Under 2012 har det förekommit utredningar kring oegentligheter inom EU-finansierade projekt. En ökad upptagning av EU-fonder skulle stimulera den ekonomiska tillväxten och skapa arbetstillfällen. Ett nytt ministerium med uppgift att öka absorbtionen av EU-fonder inrättades efter valet i december 2012. Utnyttjandegraden har tredubblats i
jämförelse med förra året och är nu uppe i ca 24 procent.

Rumänien är generellt positivt till en utvidgning av EU så länge nya kandidatländer uppfyller alla de inträdeskriterier som ställdes på Rumänien.

Som nybliven EU-medlem håller Rumänien en relativt låg profil undantaget energiområdet. Rumänien har egna energifyndigheter (gas och olja) och har ambitionen att bli ett regionalt centrum för energidistribution. Mot bakgrund av EU:s strategi för att öka diversifieringen av energimarknaden är Rumänien för närvarande aktivt inom två energiprojekt. Det ena är Nabucco-projektet med syfte att via pipelines leverera kaspisk gas till Europa. Rumänien är också engagerat i energiprojektet Azerbaijan-Georgia-Romania Interconnector (AGRI) vilket innebär att dels via pipelines och dels sjövägen transportera azerbaijansk gas till Europa. 

– Utrikes och säkerhetspolitik

Både medlemskapet i NATO och EU har stöd hos befolkningen.

Genom att vara med i NATO och EU har Rumäniens förbindelser med grannländerna förbättrats. Ett avtal har tecknats med Ungern där länderna avstår territoriella anspråk gentemot varandra samt garanterar de etniska minoriteternas rättigheter. I februari 2013 motsatte sig rumänska myndigheter att szeklerlandets flagga (en region i centrala Rumänien med ungersk majoritetsbefolkning) hissades på offentliga byggnader. Ungerns statssekreterare för utrikesfrågor, Zsolt Nemeth kallade förbudet för en ”symbolisk aggression”. Det s.k. flaggrälet ägde sannolikt rum mot bakgrund av den planerade författningsändringen som innebär att Rumänien kommer att delas in i åtta storlän. Till den ungerska minoritetens besvikelse innehåller förslaget om åtta storlän ingen indelning som skulle ge ett sammanhängande ungerskspråkigt område.

Relationen till grannlandet Moldavien som periodvis tillhört Rumänien är viktig, men inte utan komplikationer. Efter Rumäniens EU-inträde behöver moldaviska medborgare visum till Rumänien, vilket skapat problem för båda sidor. Rumänien stödjer Moldaviens närmande till EU. Likaså stödjer Rumänien Ukrainas närmande till Europa. Relationen till Ukraina har över tid varierat i karaktär. Under 2012 har det tagits initiativ till ökat samarbete på olika områden, exempelvis kring miljöfrågor i Donaudeltat och gränsövergångar mellan länderna. Rumänien stödjer länderna på västra Balkan önskan att närma sig EU och är mån om att rumänska minoriteters rättigheter i området, framförallt i Serbien, respekteras. Rumänien har dock inte erkänt Kosovo. Rumänien är positivt till samarbetet mellan EU och Turkiet och man bedömer att detta kan ge fördelar för de sydöstra delarna av Europa. I december 2011 signerade Rumänien och Turkiet ett avtal om strategiskt partnerskap. 

Rumänien är sedan 1992 tillsammans med flera grannländer delaktigt i Black Sea Economic Cooperation (BSEC), med syftet att främja bl.a. transport, handel, sysselsättning samt skydda miljön i regionen. Rumänien är också medlem i Svarthavssynergin, ett EU-samarbete syftande till att stärka Svartahavsregionen ekonomiskt och kulturellt samt att
förstärka det regionala samarbetet med EU. Ett annat samarbete Rumänien deltar i är Donaustrategin som syftar till att utveckla transport- och turismmöjligheter samt bevara och förbättra miljön längs Donau.

– Ekonomi, näringsliv, handel och investeringar

Rumäniens ekonomi växte med i genomsnitt 6,2 procent per år under perioden 2001-2008. Landet drabbades hårt av den finansiella krisen 2008, den inhemska valutan RON tappade i värde och de utländska investeringarna avstannade. Budgetunderskottet 2009 uppgick till 6,6 procent av BNP och Rumänien inledde ett IMF-program som skapat makroekonomisk stabilitet. År 2012 uppgick budgetunderskottet till 2,5 procent av BNP och statsskulden till  38 procent av BNP.

De lån som Rumänien tog med hjälp av IMF, EU och Världsbanken 2009 bidrog till att stärka den egna valutan samt att mildra effekterna av finanskrisen. Det IMF-program som inleddes innebar bl.a. att momsen höjdes från 19 till 24 procent 2010, antalet offentliganställda reducerades, offentliganställdas löner sänktes med 25 procent och krav på regeringen att genomföra strukturreformer och privatisera statliga företag. Regeringen Ponta har från 1 januari 2013 återfört offentliganställdas löner till 2010 års nivå.

För att få ekonomisk tillväxt måste Rumänien fortsätta det mödosamma reformarbetet med att modernisera den offentliga sektorn, förbättra företagsklimatet samt öka absorberingen av EU-fonder. Sedan Rumäniens medlemskap i EU har en ny marknad öppnats för europeiska företag, men bl.a. på grund av korruptionen har utländska företag till viss del haft svårt att etablera sig i landet.

– Landets förbindelser med Sverige

Det bor ca 650 svenskar i Rumänien varav knappt 500 är svenska studenter som studerar vid rumänska universitet. 

Sverige har haft diplomatiska förbindelser med Rumänien sedan 1916. Idag representeras Sverige av ambassadör Anders Bengtcén. I Rumänien finns även ett honorärkonsulat i Timisoara. Business Sweden (Sveriges export- och investeringsråd) finns representerat i Bukarest sedan år 2004 och täcker även Moldavien.

Ambassaden arbetar aktivt med att främja Sverige i Rumänien genom bl.a. stöd till kulturevenemang samt exportfrämjandesatsningar för att stimulera handel och investeringar. 

Statssekreteraren i utrikesministeriet, Bogdan Aurescu besökte Sverige 2011. År 2009 besökte dåvarande utrikesminister Cristian Diaconescu Sverige och 2008 besökte president Traian Băsescu Sverige.  

Utrikesminister Carl Bildt träffade utrikesminister Titus Corlățean på Bukarests flygplats i samband med en mellanlandning i mars 2013. Satssekreteraren för handelsfrågor, Gunnar Oom besöket Rumänien i mars 2013. I oktober 2012 närvarade statsminister Fredrik Reinfeldt vid European People´s Party (EPP) kongress som hölls i Bukarest. I april 2012 besökte statssekreteraren i utbildningsdepartementet Amelie von Zweigbergk Rumänien. Kabinettssekreterare Frank Belfrage samt en riksdagsdelegation (vängruppen svensk-rumänska parlamentariker) besökte Rumänien 2011. Utrikesminister Carl Bildt besökte Rumänien 2008 och det svenska kungaparet besökte Rumänien 2003. 

Den svenska exporten uppgick under 2013 till 3 658 miljoner SEK (fordon och fordonsutrustning, telekomutrustning samt verkstadsprodukter) och importen till 2 179 miljoner SEK (maskiner och teknisk utrustning, verkstadsprodukter, fordon och fordonsutrustning ). 

De svenska storföretagen finns på plats i Rumänien men relativt få små och medelstora svenska företag. Sedan en tid tillbaka har dock intresset för den rumänska marknaden ökat. IKEA byggde sitt första varuhus 2007. H&M och Skanska etablerade sig i Rumänien 2011. Idag finns det cirka 1296 svenska eller svenskrelaterade företag i Rumänien enligt det rumänska nationella handelsregistret. Drygt 139 svenska företag finns uppsatta på Business Swedens lista.

Under våren 2011 lanserade ambassaden och Business Sweden i samarbete med 13 svenska företag plattformen Swedish Sustainable Business, i syfte att lyfta engagemanget för socialt
ansvarsfullt företagande (CSR) i Rumänien. I början av 2012 lanserades det första CSR-projektet 2quick2quake – information till skolbarn i Bukarest om hur man skyddar sig vid en jordbävning.

Sverige och Rumänien har ingått avtal om samarbete om försvarsmateriel, om samarbete inom energi- och miljöområdet, avtal för undvikande av dubbelbeskattning samt avtal för investeringsskydd.