Om Rumänien

Här presenteras ambassadens landrapport för Rumänien. Rapporten är senast uppdaterad maj 2016.


Landpromemoria
Rumänien

Basfakta

Officiellt namn: Rumänien,România 

Huvudstad: Bukarest, Bucureşti

Språk: Rumänska 85,4% (officiellt språk), ungerska 6,3%, romani 1,2%

Yta:  238 391 km² (drygt halva Sveriges yta) 

Folkmängd:  19,36 miljoner invånare

Födelsetal:  10 födslar per 1000 personer 

Religion: Ortodoxa (rumänsk ortodoxa samt andra underkategorier) 81,04%, protestanter 5,75%, katoliker 5,07%, övriga 1,67% (huvudsakligen muslimer), ateister eller icke-troende 0,2%, ospecificerade 6,2%

Statsskick: Republik 

Statschef:  Klaus Werner Iohannis, president

Regeringschef: Dacian Cioloş, premiärminister 

Regeringspartier:  Rumänien har för närvarande en teknokratregering.

Parlament:Tvåkammarsystem bestående av 137 platser i senaten och 332 i deputeradekammaren. Ledamöterna väljs utifrån 41 valkretsar såväl i Bukarest som rumäner bosatta utomlands. I det kommande valet under sista kvartalet 2016 kommer ett system med partipolitisk proportionell representation att användas och 326 platser i deputeradekammaren samt 134 platser i senaten kommer att väljas ut. 

Partier i parlamentet:     

Parti   Ledamöter i senaten Ledamöter i deputerandekammaren
PSD
(Socialdemokraterna)
  57 144
PNL
(Nationella liberala partiet)
  56 118
       
PLC
(Konservativa partiet)
  12 12
UDMR (Ungerska
demokratiska unionen)
  8 17
UNPR
(Nationella unionen för Rumäniens utveckling)
  16 28
PLR
(Liberala Reformistpartiet)
  0 14
Oberoende
ledamöter
  14 31

 

Rörelse bland ledamöterna förekommer och vakanser i såväl senaten som i deputeradekammaren kan uppstå.

Minoritetspartier:
(samarbetande i parlamentet, exklusive ungrare) 17 platser i deputeradekammaren

Senaste valen:  Lokalval juni 2012 och parlamentsval december 2012. Presidentval november 2014. 
 

Kommande val: Lokalval 5 juni 2016 och parlamentsval november 2016. Presidentval december 2019. 

Valuta: RON = 2,08 SEK (maj 2016)

BNP: 199.95 miljarder USD (2014)

BNP per capita:   8906 USD (2015)

Viktigaste handelspartner (export):Tyskland 19,7%, Italien 12,4%, Frankrike 6,8%, Ungern 5,4% och Storbritannien 4,4% (2015)

Viktigaste handelspartner (import): Tyskland 19,8%, Italien 10,9%, Ungern 7,9%, Frankrike 5,6%, Polen 4,8% (2015)

Viktigaste exportprodukter: Verkstadsprodukter, elektrisk utrustning, fordon, metaller, textilprodukter, jordbruksprodukter, mineraler, plast och gummi.

Viktigaste importprodukter: Verkstadsprodukter, elektrisk utrustning, mineralprodukter, metaller, textilprodukter,  kemiska produkter, fordon, jordbruksprodukter, plast och gummi.

Sveriges import från Rumänien:  512 miljoner EUR (december 2014) (maskiner
och teknisk utrustning, verkstadsprodukter, fordon och fordonsutrustning)

Sveriges export till Rumänien: 295 miljoner EUR (december 2014) (fordon och fordonsutrustning, telekomutrustning, verkstadsprodukter)

Tillväxt i BNP : 1,6% (2016)

Inflation: -2,4% (mars 2016)

Budgetunderskott: 0,70% (2015)

Statsskuld (netto): 38,4% av BNP (2015) 

Bytesbalansunderskott:1,0% av BNP (2015) 

Arbetslöshet: 6,4% (mars 2016)

Ungdomsarbetslöshet (15-24 år): 20,9% (december 2015)

Energikällor: Fossila bränslen 36,3%, kärnkraft 19,8%, vattenkraft 29,4% samt gas 13,8 %.

Transparency International/Corruption Perception Index (2015): Placering 58/168,
poäng: 46/100 (0 = highly corrupt, 100 = very clean)

Freedom House (2015): Status: Free, Freedom Rating: 2, Civil Liberties: 2, Political Rights: 2  (1 = best, 7 = worst) 

Gini index, World Bank (2012): 27.3 (0 = perfect income equality, 100 = perfect income inequality)

EIGE, Gender Equality Index (2012): 33.7 (1 = inequality, 100 = equality)

ILGA Europe (2016): Placering 34/49, poäng 23% av 100% (100 = complete legal protection of human rights)

Rumäniens statschef President Klaus Werner Iohannis

Rumäniens regering

Premiärminister Dacian Cioloş

Vice premiärminister och minister för ekonomi, handel och turism Costin Grigore Borc

Vice premiärminister och minister för administration och regional utveckling Vasile Dâncu

Utrikesminister Lazăr Comănescu

Jordbruks- och landsbygdsminister Achim Irimescu

Försvarsminister Mihnea Ioan Motoc

Finansminister  Anca Dana Dragu

Kulturminister  Corina Suteu

Justitieminister Raluca Alexandra Prună

Social-och arbetsmarknadsminister Dragoș Nicolae Pîslaru

Minister för miljö, vatten och skog Cristiana Pașca Palmer

Hälsominister Vlad Voiculescu

Idrotts-och ungdomsminister  Elisabeta Lipă

Inrikesminister PetreTobă

Minister för utbildning och forskning  Adrian Curaj

Minister för EU-fonder Cristian Ghinea

Kommunikationsminister Marius Raul Bostan

Transportminister  Dan Marian Costescu

Minister för energi, SME och företagsklimat Victor Vlad Grigorescu

Minister för relationen m. rumäner utomlands Dan Stoenescu

Minister för social dialog  Victoria Violeta Alexandru

Minister för kontakter med parlamentet Ciprian Bucur

Talmän i parlamentet

Talman i senaten Călin Popescu-Tăriceanu, PLR                     

Talman i deputeradekammaren Valeriu Zgonea, PSD

Centralbankschef Mugur Isărescu 

 

Statsskick

Rumäniens rådande författning antogs 1991 och har till viss del kompletterats därefter.
Presidenten har en stark ställning gentemot både regering och parlament, i och med att denne kan promulgera lagar och begära konstitutionell prövning av dessa. Vidare nominerar presidenten domare och höga tjänstemän, t.ex. chefen för antikorruptionsmyndigheten DNA, såväl som premiärministern efter konsultationer med parlamentet. Presidenten skriver även på internationella avtal och har vissa möjligheter att upplösa parlamentet. Parlamentet består av två kamrar; senaten med 137 platser och deputeradekammaren med 332 platser. På grund av valsystemets komplicerade struktur varierar antalet parlamentsledamöter mellan valen.  De båda kamrarna har i princip lika befogenheter, vilket ibland har varit problematiskt. Parlamentet har den grundläggande lagstiftningsmakten. Under de senaste regeringarna har möjligheten till utfärdandet av regeringsdekret ofta utnyttjats, dvs parlamentet har inte engatgerats i lagstiftningen.

Aktuell inrikespolitik

I presidentvalets andra omgång i november 2014 stod slutstriden mellan sittande
premiärministern Victor Ponta och Klaus Iohannis, tidigare borgmästare i staden Sibiu och dåvarande företrädare för ACL, en allians mellan två liberala partier. Iohannis tog hem segern med stor marginal. Detta är första gången som en protestantisk president från den tysktalande minoriteten valts. Valet innebar även en demokratisk framgång genom ett kraftigt ökat antal röstande (mer än 10 procent) till 64 procent i presidentvalets andra omgång jämfört med den första (53 procent). En allmän valapati har rått med valdetagande runt 40 procent i de senaste två parlamentsvalen. Betydligt fler ungdomar röstade för Iohannis i den andra valomgången och 70 procent av hans röster kom från väljare under 50 år.

Iohannis gick till val på en agenda om att bekämpa korruption. Via sociala media
mobiliserades en proteströrelse mellan valomgångarna som fick bränsle av regeringens starkt kritiserade organisation av utlandsröstningen. En viktig fråga då ca 3-4 mijoner rumäner uppskattas arbeta utanför landet.

Den nuvarande regeringen, bestående av 21 ministrar, är Rumäniens första helt teknokratiska regering. Sedan den 17 november 2015 leds regeringen av den partipolitiskt oberoende premiärministern Dacian Cioloș, tidigare jordbruksminister och EU-kommissionär med ansvar för jordbruk och landsbygdsutveckling. Han tog över posten från Sorin Cîmpeanu som var tillförordnad premiärminister mellan 5 och 17 november 2015 och Dacian Cioloș kommer att inneha premiärministersposten tills valet i december 2016.

Jämfört med svensk inrikespolitik, som ofta följer en vänster-högerskala, skiljer sig
rumänsk politik genom en mindre utpräglad ideologisk partipolitik som är  mer relaterat till personer.

I senkomna försök att göra upp med det förflutna har man börjat öppna kommunisttidens säkerhetstjänst Securitates arkiv, vilket har lett till anklagelser om nuvarande makthavares samarbete med säkerhetstjänsten. Mycket av det känsligaste materialet härrörande från den närmaste tiden efter 1989 uppges ha undanröjts eller förfalskats. 

EU

Rumänien blev medlemmar i EU den 1 januari 2007, samtidigt som Bulgarien. De båda
ländernas medlemskap  villkorades av en samarbets-och verifikationsmekanism (CVM) om reformering av rätssväsendet och korruptionsbekämpning. Den innebär att halvårsvisa utvärderingar sker av EU-KOM, en skriftlig i början av året och en muntlig under sommaren. Rumäniens senaste CVM-rapport från januari 2016 visar att landet under år 2015 rört sig i positiv riktning. Antalet inledda processer rörande korruption på högre nivå steg kraftigt under 2014, även om det fortsätter att finnas visst motstånd när det gäller upphävandet av parlamentarikers åtalsimmunitet, samt separationen mellan politik och näringsliv.

Rumänien är inte med i Schengen och ett inträde står högt på den politiska agendan. Vid
tidpunkten för EU-medlemskapet påbörjades processen för utvärdering av Rumäniens och Bulgariens förmåga att tillämpa Schengenregelverket, vilket också innebar att ländernas inträde bör ske samtidigt. Tveksamhet till huruvida Rumänien och Bulgarien är redo för ett Schengeninträde har uttryckts från vissa EU-medlemsländer och beslutet om Rumäniens och Bulgariens Schengeninträde har flera gånger skjutits på framtiden. Schengenfrågan har blivit en politisk prestigefråga för regeringen.

Sedan Rumäniens inträde i EU har landet erbjudits goda möjligheter att söka medel från EU:s strukturfonder. I det pågående finansiella perspektivet 2014-2020, finns det drygt 30 miljarder Euro tillgängliga i strukturfonder. Ett departement med uppgift att öka absorptionen av EU-fonder inrättades efter valet i december 2012. Utnyttjandegraden har stigit markant under senare år och under april 2016 uppnåddes en absorptionsnivå på 66,06 procent. Om även pågående transaktioner tas med i beräkningen låg nivån på cirka 80 procent enligt uppgifter från det rumänska EU-fondsministeriet.

Rumänien är generellt positivt till en utvidgning av EU så länge nya kandidatländer
uppfyller alla de inträdeskriterier som ställdes på Rumänien.

Utrikes- och säkerhetspolitik

Rumänien gick med i NATO 2004. Genom att vara med i både NATO och EU har Rumäniens förbindelser med grannländerna förbättrats. Ett avtal har tecknats med Ungern
där länderna avstår territoriella anspråk gentemot varandra samt garanterar de
etniska minoriteternas rättigheter.

Relationen till grannlandet Moldavien, som periodvis tillhört Rumänien, är viktig och
Rumänien stödjer Moldaviens närmande till EU. Likaså stödjer Rumänien Ukrainas
närmande till Europa. Relationen till Ukraina har över tid varierat i karaktär. Ockupationen av Krim under 2014 har dock lett till att relationerna förbättratsoch Rumänien tillhör de länder som hårdast kritiserat Ryssland för sitt agerande. I maj 2015 skrevs ett gränshandelsavtal med Ukraina under. Rumänien stödjer länderna på västra Balkans önskan att närma sig EU och är mån om att rumänska minoriteters rättigheter i området, framförallt i Serbien, respekteras. Rumänien har dock inte erkänt Kosovo, men frågan diskuteras. Rumänien ställer sig positivt till samarbetet mellan EU och Turkiet och man
bedömer att detta kan ge fördelar för de sydöstra delarna av Europa. I december
2011 signerade Rumänien och Turkiet ett avtal om strategiskt partnerskap.

Rumänien är sedan 1992 tillsammans med flera grannländer delaktigt i Black Sea Economic Cooperation (BSEC), med syftet att främja bl.a. transport, handel,
sysselsättning samt skydda miljön i regionen. Rumänien är också medlem i Svarta
havs-synergin, ett EU-samarbete som syftar till att stärka Svarta havsregionen ekonomiskt och kulturellt samt det regionala samarbetet med EU. Rumänien deltar även i Donaustrategin som syftar till att utveckla transport- och turismmöjligheter samt bevara och förbättra miljön längs Donau.

Ekonomi, näringsliv, handel och investeringar

Det finns en utbredd fattigdom i Rumänien och det uppskattades 2013 att  cirka 45,8 procent av rumänerna är fattiga, beräknat på en årlig inkomst under 60 procent av medianinkomsten, och upp emot 28,5 procent lever i akut fattigdom. Skillnaderna mellan levnadsstandarden i städerna och på landsbygden är stora. Fem av landets åtta regioner utgör de fattigaste i EU. Rumänien har en nationell strategi, den
senast reviderade, för åren 2015-2020 för social inkludering och fattigdomsreducering. 

I dagsläget är emellertid de ekonomiska utsikterna i landet förhållandevis ljusa. Under 2015 växte den rumänska ekonomin med cirka 3.7 procent och tillväxttakten beräknas vara stabil även under 2016. Huvudsakligen driver den starka privata konsumtionen och återhämtade investeringsnivåer på utvecklingen. Privat konsumtion ökar främst som ett resultat av förväntade höjda löner samt momssänkningen på mat som infördes i juni i år. Det ökande antalet privata investeringar drivs på av låga lånekostnader, att vinster som återinvesteras undantas från skatt, samt de stabila tillväxtprognoserna. Även offentliga
investeringar väntas stiga i antal efter att absorptionsnivån av EU-fonder börjar ta fart. Regeringens planerade skatteförändringar väntas öka tillväxten ytterligare med 0.5 - 0.8 procent.

Även arbetsmarknaden visar tecken på återhämtning. Arbetslösheten har sjukit från en nivå på 6,8 procent under 2014 till 6,4 procent under april 2016. Sysselsättningsgraden låg i januari 2016 på 61,4 procent.

Den nationella skatteadministrationsbyrån ANAF har registrerat en markant ökning
skatteintäkter efter startskottet för den kampanj som syftar till att motverka skatteflykt inleddes i mars i år. Under det första kvartalet av 2015 registrerades ökade skatteintäkter på 11 procent jämfört med samma period förra året. 

Regeringen har under 2015 inlett en omfattande revidering av skattelagstiftningen, som
syftar till att lätta på skattetrycket. Åtgärderna syftar främst till att öka konsumtionen, minska skatteflykt och stimulera ekonomisk tillväxt. Några av åtgärderna har trätt i kraft i juni i år, däribland momssänkningen på mat från 24 till 9 procent. En planerad sänkning av den platta inkomstskatten om 16 procent till 14 procent planeras till årsskiftet. Skatteförändringarna har kritiserats av IMF, som i huvudsak betonat avsaknaden av kompenserande åtgärder för det budgetunderskott skatte- och momssänkningarna resulterar i och tveksamhet om hur budgetmålet ska hållas intakt. Rumäniens nuvarande avtal med
IMF/Kommissionen löper ut i september 2015, men ser ut att förlängas efter att
den finansministern uttryckt en sådan önskan.

Sedan Rumäniens medlemskap i EU har en ny marknad öppnats för europeiska företag, men bl.a. på grund av korruptionen har utländska företag till viss del haft svårt
att etablera sig i landet.

Landet drabbades hårt av den finansiella krisen 2008, den inhemska valutan RON tappade
i värde och de utländska investeringarna avstannade. Budgetunderskottet 2009 uppgick till 6,6 procent av BNP och Rumänien inledde program med IMF, EU och Världsbanken som skapat en högre grad av makroekonomisk stabilitet och bidrog till att stärka den egna valutan. IMF-programmet innebar bl.a. att momsen höjdes från 19 till 24 procent 2010, antalet offentliganställda reducerades, offentliganställdas löner sänktes med 25 procent och krav ställdes på regeringen att genomföra strukturreformer och privatisera statliga företag. År 2015 uppgick budgetunderskottet till 0,70procent av BNP och statsskulden till  38,4 procent av BNP.

Rumäniens historia

Det geografiska område som idag utgör Rumänien har varit bebott av indoeuropeiska
folk sedan stenåldern, varav de tidigast kända är thrakerna. År 106 e.Kr förenades området med det Romerska imperiet och provinsen Dacien bildades. År 271 förlorade romarna området och under de följande tusen åren har området genomströmmats av flera olika folkgrupper. Under en period på 1200-talet låg östra området under mongolisk kontroll.

Under 1200- och 1300-talen grundade Rumänien furstendömena Moldavien och Valakiet
medan Transsylvanien var ungerskt. Hela regionen kom dock att falla under turkiskt styre när det Ottomanska imperiet bredde ut sig under 1400- och 1500-talet. Rumänien erhöll visst självstyre under denna period och betalade årliga tributer till den turkiske sultanen. År 1878 vann Rumänien självständighet gentemot Turkiet och utropades tre år senare till kungariket Rumänien. Den tyske prinsen Karl von Hohenzollern-Sigmaringen kröntes till
landets förste monark under namnet Carol I.

Vid första världskrigets utbrott förhöll sig Rumänien neutralt men anslöt sig tidigt till Ententemakterna (Storbritannien, Frankrike, Ryssland). Vid krigsslutet erhöll Rumänien områdena Transsylvanien, Bessarabien och Bukovina.

I andra världskriget deltog Rumänien först på Tysklands sida, men gick under slutskedet över till de allierade. Vid krigsslutet förvärvade Rumänien vissa områden från Ungern och Bulgarien medan de rumänska områdena Bukovina och Bessarabien tillföll dåvarande Sovjetunionen. Idag tillhör områdena Ukraina respektive republiken Moldavien. Efter andra världskrigets slut befann sig Röda armén i Rumänien och tack vare dess stöd kunde det kommunistiska partiet byggas upp och medlemmarna beredas viktiga positioner i samhället. I ett manipulerat val 1946 fick det kommunistiska blocket 89 procent av rösterna. Året därpå upplöses det Nationalliberala partiet och Nationella bondepartiet. Kommunisterna och Socialdemokraterna slogs istället samman och bildade det rumänska förenade arbetarpartiet som vid valet 1948 fick nästan samtliga platser i parlamentet. Rumänien utropades därefter till folkrepublik.

Under de följande åren nationaliserades industrier medan jordbruk kollektiviserades och politisk opposition förtrycktes. Under 1950-talet leddes landet av partiledaren Gheorghe Gheorghiu-Dej som valde att föra en mer självständigpolitik gentemot Sovjetunionen. Från slutet av 50-talet var Rumänien ett land med god ekonomisk tillväxt.

År 1965 avled Gheorghi-Dej och efterträddes av Nicolae Ceausescu. Under Ceausescuregimen hårdnade politiken, hans släktingar tillsattes på höga poster medan nyckelpositioner som överbefälhavare tillskrevs Ceausescu själv. Polis och säkerhetstjänsten Securitate kontrollerade befolkningen hårt. Ceausescu behöll den självständiga hållningen gentemot Sovjetunionen.

Vid 70-talets slut vände ekonomin nedåt på grund av missbedömningar i planekonomin
och Rumänien tvingades trots sina egna oljetillgångar importera bränsle under en internationellt rådande oljekris. Rumänien beviljades lån från Internationella Valutafonden (IMF) och Världsbanken men hade svårigheter att konkurrera på den internationella marknaden, vilket ledde till brist på utländskt kapital att finansiera lånen med. Situationen förvärrades under 80-talet då Ceausescu satte målet att betala av hela utlandsskulden före 1990. Detta mål gjorde att stora delar av befolkningen utsattes för svåra umbäranden - bland annat tvångsförflyttades många människor från sina hem. Under ett av Ceausescus
tal till folket den 22 december 1989 uppstod våldsamma demonstrationer. Paret Ceausescu flydde men blev snart gripna och avrättades på juldagen under oklara omständigheter.

En provisorisk regering upprättades (Nationella räddningsfronten) med Ion Iliescu på
presidentposten. Flera framstående personer inom den tillfälliga regeringen hade bakgrund i den tidigare kommunistregimen. Genom att höja löner och importera livsmedel fick Nationella räddningsfronten 85 procent av rösterna i valet 1990. Levnadsvillkoren förbättrades dock inte på längre sikt och revolutionens entusiasm utbyttes snart mot missnöje gentemot regeringen. 

1990-talet präglades av fortsatta protester och demonstrationer, vilka ledde till arresteringar, personskador och dödsfall. Regeringarna efterträdde varandra och slitningarna fortsatte, främst på grund av att levnadsstandarden inte förbättrades. Vidare ställde nationalistiska krafter i landet folkgrupper mot varandra- bl.a. regelrätta förföljelser av den romska minoriteten -  vilket bidrog till oron.

Rumänska romer

Europarådet uppskattar att det nu finns mellan 1.2 och 2.3 miljoner romer i Rumänien (2010), vilket utgör mellan 6 och 12 procent av den totala befolkningen om cirka 19 miljoner invånare. I den senaste folkräkningen 2011 uppgav endast runt 620 000 personer att de var romer, en uppskattad underskattning bl.a. på grund av det sociala stigmat förknippat med att ange sin romska tillhörighet.

Romer har funnits i landet sedan 1200-talet och har under en lång period hållits som slavar främst av ortodoxa kyrkans kloster och av adeln. 1864 infördes ett förbud mot slaveri. När Rumänien under andra världskriget tillhörde Axelmakterna uppskattas 12 000 romer ha fallit offer för förintelsen.

Den rumänska officiella statistiken gör inte någon etnisk åtskillnad. Cirka 40 procent av befolkningen beräknas leva i fattigdom. Olika undersökningar som gjorts av bl.a. EU/FN och frivilligorganisationer visar att rumänska romer i stor utsträckning lever under fattigdomsgränsen med betydligt sämre sociala indikatorer jämfört med majoritetsbefolkningen t.ex. lägre förväntad livslängd, större förekomst av kroniska sjukdomar och sämre bostadsförhållanden. Rumänska regeringsföreträdare uppskattar att runt 100 000 personer, av vilka de flesta tros tillhöra den romska minoriteten, i dagsläget inte är folkbokförda och därmed utan nationellt ID-kort, vilket negativt påverkar möjligheterna att utnyttja offentliga utbildnings- och hälsotjänster. Det finns ca 15 etniska romska undergrupper i landet.

Romer är en officiellt erkänd nationell minoritet och har politisk representation i parlamentet, om än kraftigt underrepresenterade med en garanterad representant i underhuset. Lagstiftningen skyddar romer mot diskriminering men fördomar mot romer bland majoritetsbefolkningen är vanligt förekommande.

I den brottsbalk som trädde i kraft i februari 2014 är exploaterande tiggeri kriminaliserat. Tidigare fanns ett generellt förbud.

Landets förbindelser med Sverige

Det bor ca 650 svenskar i Rumänien, varav knappt 500 är svenska studenter som studerar
vid rumänska universitet.

Sverige har haft diplomatiska förbindelser med Rumänien sedan 1916. Idag representeras
Sverige av ambassadör Anneli Lindahl Kenny. I Rumänien finns även ett honorärkonsulat i Timisoara. Ambassaden arbetar aktivt med att främja Sverige i Rumänien genom bl.a. stöd till kulturevenemang samt exportfrämjandesatsningar för att stimulera handel och investeringar.

Under början av 2015 besökte den dåvarande rumänska social- och arbetsmarknadsministern, Rovana Plumb, Stockholm för att föra samtal kring möjliga samarbetsområden. En gemensam deklaration om samarbete i sociala frågor inklusive barn och jämställdhet mellan könen undertecknades i juni 2015 av svenska ministern Åsa Regnér och Plumb.

Tidigare högnivå besök har bl.a. varit statssekreteraren för handelsfrågor, Gunnar Oom som besökte Rumänien i mars 2013 och därefter handelsminister Eva Björling i november 2013. I oktober 2012 närvarade före detta statsminister Fredrik Reinfeldt vid European People´s Party (EPP) kongress som hölls i Bukarest. I april 2012 besökte statssekreteraren i utbildningsdepartementet Amelie von Zweigbergk Rumänien. Kabinettssekreterare
Frank Belfrage samt en riksdagsdelegation (vängruppen svensk-rumänska parlamentariker) besökte Rumänien 2011. Utrikesminister Carl Bildt besökte Rumänien 2008 och det svenska kungaparet under 2003.

De svenska storföretagen finns på plats i Rumänien men relativt få små och medelstora svenska företag. Sedan en tid tillbaka har dock intresset för den rumänska marknaden ökat. IKEA byggde sitt första varuhus 2007. H&M och Skanska etablerade sig i Rumänien 2011. Idag finns det cirka 1296 svenska eller svenskrelaterade företag i Rumänien enligt det rumänska nationella handelsregistret. Drygt 140 svenska företag finns uppsatta på Business Swedens lista.

Sverige och Rumänien har ingått avtal om samarbete om försvarsmateriel, om samarbete
inom energi- och miljöområdet, avtal för undvikande av dubbelbeskattning samt avtal för investeringsskydd.