Om Rumänien

Här presenteras ambassadens landrapport för Rumänien. Rapporten är senast uppdaterad juli 2015.


Landpromemoria
Rumänien

Basfakta

Officiellt namn: Rumänien,România 

Huvudstad: Bukarest, Bucureşti

Språk: Rumänska 85,4% (officiellt språk), ungerska 6,3%, romani 1,2%

Yta:  238 391 km² (drygt halva Sveriges yta) 

Folkmängd:  20 121 641 miljoner


Födelsetal:  10 födslar per 1000 personer 

Religion: Ortodoxa (rumänsk ortodoxa samt andra underkategorier) 81,04%, protestanter 5,75%, katoliker 5,07%, övriga 1,67% (huvudsakligen muslimer), ateister eller icke-troende 0,2%, ospecificerade 6,2%

Statsskick: Republik 

Statschef:  Klaus Werner Iohannis, president

Regeringschef: Victor Ponta (PSD), premiärminister 

Regeringspartier:  PSD (Socialdemokrater), PC (Konservativa), UNPR (Nationella Unionen för Rumäniens utveckling) och PLR (Liberala Reformistpartiet)  med stöd av minoritetsgrupper.

Parlament:Tvåkammarsystem bestående av 176 platser i senaten och 412 i deputeradekammaren. Ledamöterna väljs utifrån 41 valkretsar såväl som Bukarest och rumäner bosatta utomlands.

Partier i parlamentet:     

Parti   Ledamöter i senaten Ledamöter i deputerandekammaren
PSD
(Socialdemokraterna)
  64 144
PNL
(Nationella liberala partiet)
  60 112
PP-DD ( People´s Party – Dan Diaconescu)   0 11
PC
(Konservativa partiet)
  9 12
UDMR (Ungerska
demokratiska unionen)
  8 17
UNPR
(Nationella unionen för Rumäniens utveckling)
  15 38
PLR
(Liberala Reformistpartiet)
  5 14
Oberoende
ledamöter
  6 22

 

Rörelse bland ledamöterna förekommer och vakanser i såväl senaten som i deputeradekammaren kan uppstå.

Minoritetspartier:
(samarbetande i parlamentet, exklusive ungrare) 18 platser i deputeradekammaren

Senaste valen:  Lokalval juni 2012 och parlamentsval december 2012. Presidentval december 2014. 
 

Kommande val: Lokalval sommaren 2016 och parlamentsval sen höst 2016. Presidentval december 2019. 

Valuta: RON = 2,1 SEK (maj 2015)

BNP: $199.95 miljoner (2014)

BNP per capita:   $10.035 (2014)

Viktigaste handelspartner (export):Tyskland 19,6%, Italien 11,8%, Frankrike 6,8%, Ungern 5,1% och Turkiet 4,5% (2014)

Viktigaste handelspartner (import): Tyskland 18,9%, Italien 11%, Ungern 7,8%, Frankrike 5,8%, Polen 4,5% (2014)

Viktigaste exportprodukter: Verkstadsprodukter, elektrisk utrustning, fordon, metaller, textilprodukter, jordbruksprodukter, mineraler, plast och gummi.

Viktigaste importprodukter: Verkstadsprodukter, elektrisk utrustning, mineralprodukter, metaller, textilprodukter,  kemiska produkter, fordon, jordbruksprodukter, plast och gummi.

Sveriges import från Rumänien:  2559 miljoner SEK (december 2014) (maskiner
och teknisk utrustning, verkstadsprodukter, fordon och fordonsutrustning)

Sveriges export till Rumänien: 4422 miljoner SEK (december 2014) (fordon och fordonsutrustning, telekomutrustning, verkstadsprodukter)

Tillväxt : 2,6% (2014)

Inflation: 0,83% (december 2014)

Budgetunderskott: 1,98% (2014)

Statsskuld (netto): 40,4% av BNP (oktober 2014) 

Bytesbalansunderskott:1,1% av BNP (2013) 

Arbetslöshet: 6,5% (december 2014)

Ungdomsarbetslöshet (15-24 år): 22,5% (december 2014)

Energikällor: Fossila bränslen 36,3%, kärnkraft 19,8%, vattenkraft 29,4% samt gas 13,8 %.

Transparency International/Corruption Perception Index (2014): Placering 69/175,
poäng: 43/100 (0 = highly corrupt, 100 = very clean)

Freedom House 2014): Status: Free, Freedom Rating: 2, Civil Liberties: 2, Political Rights: 2  (1 = best, 7 = worst) 

Gini index, World Bank (2012): 27.3 (0 = perfect income equality, 100 = perfect income inequality)

EIGE
Gender Equality Index (2013):
35.3 (1 = inequality, 100 = equality)

ILGA Europe (2014): Placering 29/49, poäng 28/100 (100 = complete legal protection of human rights)

Rumäniens statschef President Klaus Werner Iohannis

Rumäniens regering Premiärminister Victor Ponta, PSD

Vice premiär- och inrikesminister Gabriel Oprea, UNPR

Vice premiärminister och minister för administration och regional utveckling  Sevil Shhaideh, oberoende

Vice premiär-, jordbruks- och landsbygdsminister Daniel Constantin, PC

Utrikesminister Bogdan Aurescu, oberoende  

Försvarsminister Mircea Dusa, PSD

Finansminister  Eugen Teodorovici, PSD

Minister för ekonomi, handel och turism Mihai Tudose, PSD

Kulturminister  Ioan Vulpescu, PSD

Justitieminister Robert Cazanciuc, PSD

Social-och arbetsmarknadsminister  Rovana Plumb, PSD

Minister för miljö, vatten och skog Grațiela Gavrilescu, PLR

Hälsominister Nicolae Bănicioiu, PSD

Idrotts-och ungdomsminister  Gabriela Szabó, oberoende

Minister för utbildning och forskning  Sorin Cîmpeanu, PC

Minister för EU-fonder Marius Nica, oberoende

Kommunikationsminister Sorin Grindeanu, PSD

Transportminister  Ioan Rus, PSD

Minister för energi, SME och företagsklimat Andrei Gerea, PLR


Ministrar utan egna departement


Minister för relationen m. rumäner utomlands Angel Tîlvăr, PSD

Minister för social dialog  Liviu Pop, PSD

Minister för kontakter med parlamentet Eugen Nicolicea, UNPR

Talmän i parlamentet

Talman i senaten Călin Popescu-Tăriceanu, PLR                     

Talman i deputeradekammaren Valeriu Zgonea, PSD

Centralbankschef Mugur Isărescu 

 

Statsskick

Rumäniens rådande författning antogs 1991 och har till viss del kompletterats därefter.
Presidenten har en stark ställning gentemot både regering och parlament, i och med att denne kan promulgera lagar och begära konstitutionell prövning av dessa. Vidare nominerar presidenten domare och höga tjänstemän, t.ex. chefen för antikorruptionsmyndigheten DNA, såväl som premiärministern efter konsultationer med parlamentet. Presidenten skriver även på internationella avtal och har vissa möjligheter att upplösa parlamentet. Parlamentet består av två kamrar; senaten med 176 platser och deputeradekammaren med 412 platser. På grund av valsystemets komplicerade struktur varierar antalet parlamentsledamöter mellan valen.  De båda kamrarna har i princip lika befogenheter, vilket ibland har varit problematiskt. Parlamentet har den grundläggande lagstiftningsmakten. Under de senaste regeringarna har möjligheten till utfärdandet av regeringsdekret ofta utnyttjats, dvs parlamentet har inte engatgerats i lagstiftningen.

Aktuell inrikespolitik

I presidentvalets andra omgång i november 2014 stod slutstriden mellan sittande
premiärministern Victor Ponta och Klaus Iohannis, tidigare borgmästare i staden Sibiu och dåvarande företrädare för ACL, en allians mellan två liberala partier. Iohannis tog hem segern med stor marginal. Detta är första gången som en protestantisk president från den tysktalande minoriteten valts. Valet innebar även en demokratisk framgång genom ett kraftigt ökat antal röstande (mer än 10 procent) till 64 procent i presidentvalets andra omgång jämfört med den första (53 procent). En allmän valapati har rått med valdetagande runt 40 procent i de senaste två parlamentsvalen. Betydligt fler ungdomar röstade för Iohannis i den andra valomgången och 70 procent av hans röster kom från väljare under 50 år.

Iohannis gick till val på en agenda om att bekämpa korruption. Via sociala media
mobiliserades en proteströrelse mellan valomgångarna som fick bränsle av regeringens starkt kritiserade organisation av utlandsröstningen. En viktig fråga då ca 3-4 mijoner rumäner uppskattas arbeta utanför landet.

Regeringen leds sedan maj 2012 av den socialdemokratiske premiärministern Victor Ponta.
Den nuvarande regeringen består, utöver PSD, av företrädare från den Nationella
Unionen för Rumäniens Framsteg (UNPR) och det Konservativa Partiet (PC). Dessa
har bildat en parlamentarisk grupp tillsammans med det mindre Liberalreformistiska Partiet (PLR). Regeringen åtnjuter därtill en majoritet i både senaten och den undre kammaren, vilket beräknas vara fallet fram till parlamentsvalet 2016. 

Jämfört med svensk inrikespolitik, som ofta följer en vänster-högerskala, skiljer sig
rumänsk politik genom en mindre utpräglad ideologisk partipolitik som är  mer relaterat till personer.

I senkomna försök att göra upp med det förflutna har man börjat öppna kommunisttidens säkerhetstjänst Securitates arkiv, vilket har lett till anklagelser om nuvarande makthavares samarbete med säkerhetstjänsten. Mycket av det känsligaste materialet härrörande från den närmaste tiden efter 1989 uppges ha undanröjts eller förfalskats. 

EU

Rumänien blev medlemmar i EU den 1 januari 2007, samtidigt som Bulgarien. De båda
ländernas medlemskap  villkorades av en samarbets-och verifikationsmekanism (CVM) om reformering av rätssväsendet och korruptionsbekämpning. Den innebär att halvårsvisa utvärderingar sker av EU-KOM, en skriftlig i början av året och en muntlig under sommaren. Rumäniens senaste CVM-rapport från slutet av januari 2015 visar att landet under 2014 rört sig i positiv riktning. Antalet inledda processer rörande korruption på högre nivå steg kraftigt under 2014, även om det fortsätter att finnas visst motstånd när det gäller upphävandet av parlamentarikers åtalsimmunitet, samt separationen mellan politik och näringsliv.

Rumänien är inte med i Schengen och ett inträde står högt på den politiska agendan. Vid
tidpunkten för EU-medlemskapet påbörjades processen för utvärdering av Rumäniens och Bulgariens förmåga att tillämpa Schengenregelverket, vilket också innebar att ländernas inträde bör ske samtidigt. Tveksamhet till huruvida Rumänien och Bulgarien är redo för ett Schengeninträde har uttryckts från vissa EU-medlemsländer och beslutet om Rumäniens och Bulgariens Schengeninträde har flera gånger skjutits på framtiden. Schengenfrågan har blivit en politisk prestigefråga för regeringen.

Ett inträde i Eurozonen står också högt upp på landets reformagenda, med en nuvarande målsättning om inträde 2019.

Sedan Rumäniens inträde i EU har landet erbjudits goda möjligheter att söka medel från EU:s strukturfonder. I det pågående finansiella perspektivet 2014-2020, finns det drygt 30 miljarder Euro tillgängliga i strukturfonder. Ett departement med uppgift att öka absorptionen av EU-fonder inrättades efter valet i december 2012. Utnyttjandegraden har stigit markant under senare år och har gått från en nivå på 6,8 procent 2012 till 54,42 procent under slutet av maj 2015, med en målsättning om att uppnå 80 procent under 2015.

Rumänien är generellt positivt till en utvidgning av EU så länge nya kandidatländer
uppfyller alla de inträdeskriterier som ställdes på Rumänien.

Utrikes- och säkerhetspolitik

Rumänien gick med i NATO 2004. Genom att vara med i både NATO och EU har Rumäniens förbindelser med grannländerna förbättrats. Ett avtal har tecknats med Ungern
där länderna avstår territoriella anspråk gentemot varandra samt garanterar de
etniska minoriteternas rättigheter.

Relationen till grannlandet Moldavien, som periodvis tillhört Rumänien, är viktig och
Rumänien stödjer Moldaviens närmande till EU. Likaså stödjer Rumänien Ukrainas
närmande till Europa. Relationen till Ukraina har över tid varierat i karaktär. Ockupationen av Krim under 2014 har dock lett till att relationerna förbättratsoch Rumänien tillhör de länder som hårdast kritiserat Ryssland för sitt agerande. I maj 2015 skrevs ett gränshandelsavtal med Ukraina under. Rumänien stödjer länderna på västra Balkans önskan att närma sig EU och är mån om att rumänska minoriteters rättigheter i området, framförallt i Serbien, respekteras. Rumänien har dock inte erkänt Kosovo, men frågan diskuteras. Rumänien ställer sig positivt till samarbetet mellan EU och Turkiet och man
bedömer att detta kan ge fördelar för de sydöstra delarna av Europa. I december
2011 signerade Rumänien och Turkiet ett avtal om strategiskt partnerskap.

Rumänien är sedan 1992 tillsammans med flera grannländer delaktigt i Black Sea Economic Cooperation (BSEC), med syftet att främja bl.a. transport, handel,
sysselsättning samt skydda miljön i regionen. Rumänien är också medlem i Svarta
havs-synergin, ett EU-samarbete som syftar till att stärka Svarta havsregionen ekonomiskt och kulturellt samt det regionala samarbetet med EU. Rumänien deltar även i Donaustrategin som syftar till att utveckla transport- och turismmöjligheter samt bevara och förbättra miljön längs Donau.

Ekonomi, näringsliv, handel och investeringar

Det finns en utbredd fattigdom i Rumänien och det uppskattades 2013 att  drygt 40 procent rumäner är fattiga, beräknat på en årlig inkomst under 60 procent av medianinkomsten. Skillnaderna mellan levnadsstandarden i städerna och på landsbygden är stora. Fem av landets åtta regioner utgör de fattigaste i EU. Rumänien har en nationell strategi, den
senast reviderade, för åren 2015-2020 för social inkludering och fattigdomsreducering. 

I dagsläget är emellertid de ekonomiska utsikterna i landet förhållandevis ljusa. Under 2014 växte den rumänska ekonomin med 2.8 procent och tillväxttakten beräknas vara stabil även under 2015 och 2016. Huvudsakligen driver den starka privata konsumtionen och återhämtade investeringsnivåer på utvecklingen. Privat konsumtion ökar främst som ett resultat av förväntade höjda löner samt momssänkningen på mat som infördes i juni i år. Det ökande antalet privata investeringar drivs på av låga lånekostnader, att vinster som återinvesteras undantas från skatt, samt de stabila tillväxtprognoserna. Även offentliga
investeringar väntas stiga i antal efter att absorptionsnivån av EU-fonder börjar ta fart. Regeringens planerade skatteförändringar väntas öka tillväxten ytterligare med 0.5 - 0.8 procent.

Inflationen beräknas därtill sjunka till rekordlåga 0.2 procent under 2015 för att därefter
stabilisera sig kring 0.9 procent.

Även arbetsmarknaden visar tecken på återhämtning. Sysselsättningsgraden steg med 1
procent under 2014, vilket var den första ökningen sedan finanskrisen. Arbetslösheten väntas under 2015 sjunka ytterligare, från att ha legat på 6.8
procent under 2014. 

Den nationella skatteadministrationsbyrån ANAF har registrerat en markant ökning
skatteintäkter efter startskottet för den kampanj som syftar till att motverka skatteflykt inleddes i mars i år. Under det första kvartalet av 2015 registrerades ökade skatteintäkter på 11 procent jämfört med samma period förra året. 

Regeringen har under 2015 inlett en omfattande revidering av skattelagstiftningen, som
syftar till att lätta på skattetrycket. Åtgärderna syftar främst till att öka konsumtionen, minska skatteflykt och stimulera ekonomisk tillväxt. Några av åtgärderna har trätt i kraft i juni i år, däribland momssänkningen på mat från 24 till 9 procent. EN planerad säkning av den platta inkostskatten om 16 procent till 14 procent planeras till årskkiftet. Skatteförändringarna har kritiserats av IMF, som i huvudsak betonat avsaknaden av kompenserande åtgärder för det budgetunderskott skatte- och momssänkningarna resulterar i och tveksamhet om hur budgetmålet ska hållas intakt. Rumäniens nuvarande avtal med
IMF/Kommissionen löper ut i september 2015, men ser ut att förlängas efter att
den finansministern uttryckt en sådan önskan.

Sedan Rumäniens medlemskap i EU har en ny marknad öppnats för europeiska företag, men bl.a. på grund av korruptionen har utländska företag till viss del haft svårt
att etablera sig i landet.

Landet drabbades hårt av den finansiella krisen 2008, den inhemska valutan RON tappade
i värde och de utländska investeringarna avstannade. Budgetunderskottet 2009 uppgick till 6,6 procent av BNP och Rumänien inledde program med IMF, EU och Världsbanken som skapat en högre grad av makroekonomisk stabilitet och bidrog till att stärka den egna valutan. IMF-programmet innebar bl.a. att momsen höjdes från 19 till 24 procent 2010, antalet offentliganställda reducerades, offentliganställdas löner sänktes med 25 procent och krav ställdes på regeringen att genomföra strukturreformer och privatisera statliga företag. År 2014 uppgick budgetunderskottet till 1,98 procent av BNP och statsskulden till  40,4 procent av BNP.

Rumäniens historia

Det geografiska område som idag utgör Rumänien har varit bebott av indoeuropeiska
folk sedan stenåldern, varav de tidigast kända är thrakerna. År 106 e.Kr förenades området med det Romerska imperiet och provinsen Dacien bildades. År 271 förlorade romarna området och under de följande tusen åren har området genomströmmats av flera olika folkgrupper. Under en period på 1200-talet låg östra området under mongolisk kontroll.

Under 1200- och 1300-talen grundade Rumänien furstendömena Moldavien och Valakiet
medan Transsylvanien var ungerskt. Hela regionen kom dock att falla under turkiskt styre när det Ottomanska imperiet bredde ut sig under 1400- och 1500-talet. Rumänien erhöll visst självstyre under denna period och betalade årliga tributer till den turkiske sultanen. År 1878 vann Rumänien självständighet gentemot Turkiet och utropades tre år senare till kungariket Rumänien. Den tyske prinsen Karl von Hohenzollern-Sigmaringen kröntes till
landets förste monark under namnet Carol I.

Vid första världskrigets utbrott förhöll sig Rumänien neutralt men anslöt sig tidigt till Ententemakterna (Storbritannien, Frankrike, Ryssland). Vid krigsslutet erhöll Rumänien områdena Transsylvanien, Bessarabien och Bukovina.

I andra världskriget deltog Rumänien först på Tysklands sida, men gick under slutskedet över till de allierade. Vid krigsslutet förvärvade Rumänien vissa områden från Ungern och Bulgarien medan de rumänska områdena Bukovina och Bessarabien tillföll dåvarande Sovjetunionen. Idag tillhör områdena Ukraina respektive republiken Moldavien. Efter andra världskrigets slut befann sig Röda armén i Rumänien och tack vare dess stöd kunde det kommunistiska partiet byggas upp och medlemmarna beredas viktiga positioner i samhället. I ett manipulerat val 1946 fick det kommunistiska blocket 89 procent av rösterna. Året därpå upplöses det Nationalliberala partiet och Nationella bondepartiet. Kommunisterna och Socialdemokraterna slogs istället samman och bildade det rumänska förenade arbetarpartiet som vid valet 1948 fick nästan samtliga platser i parlamentet. Rumänien utropades därefter till folkrepublik.

Under de följande åren nationaliserades industrier medan jordbruk kollektiviserades och politisk opposition förtrycktes. Under 1950-talet leddes landet av partiledaren Gheorghe Gheorghiu-Dej som valde att föra en mer självständigpolitik gentemot Sovjetunionen. Från slutet av 50-talet var Rumänien ett land med god ekonomisk tillväxt.

År 1965 avled Gheorghi-Dej och efterträddes av Nicolae Ceausescu. Under Ceausescuregimen hårdnade politiken, hans släktingar tillsattes på höga poster medan nyckelpositioner som överbefälhavare tillskrevs Ceausescu själv. Polis och säkerhetstjänsten Securitate kontrollerade befolkningen hårt. Ceausescu behöll den självständiga hållningen gentemot Sovjetunionen.

Vid 70-talets slut vände ekonomin nedåt på grund av missbedömningar i planekonomin
och Rumänien tvingades trots sina egna oljetillgångar importera bränsle under en internationellt rådande oljekris. Rumänien beviljades lån från Internationella Valutafonden (IMF) och Världsbanken men hade svårigheter att konkurrera på den internationella marknaden, vilket ledde till brist på utländskt kapital att finansiera lånen med. Situationen förvärrades under 80-talet då Ceausescu satte målet att betala av hela utlandsskulden före 1990. Detta mål gjorde att stora delar av befolkningen utsattes för svåra umbäranden - bland annat tvångsförflyttades många människor från sina hem. Under ett av Ceausescus
tal till folket den 22 december 1989 uppstod våldsamma demonstrationer. Paret Ceausescu flydde men blev snart gripna och avrättades på juldagen under oklara omständigheter.

En provisorisk regering upprättades (Nationella räddningsfronten) med Ion Iliescu på
presidentposten. Flera framstående personer inom den tillfälliga regeringen hade bakgrund i den tidigare kommunistregimen. Genom att höja löner och importera livsmedel fick Nationella räddningsfronten 85 procent av rösterna i valet 1990. Levnadsvillkoren förbättrades dock inte på längre sikt och revolutionens entusiasm utbyttes snart mot missnöje gentemot regeringen. 

1990-talet präglades av fortsatta protester och demonstrationer, vilka ledde till arresteringar, personskador och dödsfall. Regeringarna efterträdde varandra och slitningarna fortsatte, främst på grund av att levnadsstandarden inte förbättrades. Vidare ställde nationalistiska krafter i landet folkgrupper mot varandra- bl.a. regelrätta förföljelser av den romska minoriteten -  vilket bidrog till oron.

Rumänska romer

Romer har funnits i landet sedan 1200-talet och hölls som slavar fram till 1864 när ett förbud infördes. Det är svårt att göra en exakt beräkning av antalet romer i Rumänien. Europarådet uppskattar att det nu finns mellan 1.2 och 2.5 miljoner romer i Rumänien (2010), vilket utgör mellan 6 och 12 procent av den totala befolkningen om 20 miljoner invånare. I den senaste folkräkningen 2011 uppgav endast runt 620 000 personer att de var romer, en uppskattad underskattning bl.a. p.g.a. det sociala stigmat förknippat med att ange sin romskatillhörighet. Den rumänska officiella statistiken gör inte någon etnisk åtskillnad. Cirka 40 procent av befolkningen beräknas leva i fattigdom. Olikaundersökningar som gjorts av bl.a. EU/FN och frivilligorganisationer visar att rumänska romer i stor utsträckning lever under fattigdomsgränsen med betydligt sämre sociala indikatorer jämfört med majoritetsbefolkningen t.ex. lägre förväntad livslängd, större förekomst av kroniska sjukdomar och sämre bostadsförhållanden. Rumänska regeringsföreträdare uppskattar att runt 100 000 personer, av vilka de flesta tros tillhöra den romska minoriteten, i dagsläget inte är folkbokförda och därmed utan nationellt ID-kort, vilket negativt påverkar möjligheterna att utnyttja offentliga utbildnings- och hälsotjänster. Det finns ca 15 olika etniska romska undergrupper i landet.

Den senast reviderade ”nationella strategin för romers integrering i samhället” antogs 2015 och löper fram till 2020. Strategin syftar bland annat till att gradvis eliminera den utbredda fattigdomen och sociala exkluderingen av romer genom att utforma åtgärder i fråga om utbildning, sysselsättning, bosättning och hälsa. Strategin lägger betydande ansvar på lokal politisk nivå. I maj 2015 reviderades även den ”nationella strategin för social inkludering och fattigdomsbekämpning” för 2015-2020. Syftet är att underlätta för fattiga och utsatta personer att hitta arbete samt öka finansiellt stöd till personer med låg inkomst och främja marginaliserade grupper, med särskilt fokus på barn.

I maj 2015 tillsattes en ny statssekreterare med specifikt ansvar för Romafrågor, Ciprian Necula, i departementet för EU-fonder. Necula har romsk bakgrund och har tidigare arbetat med Romafrågor i icke-statliga organisationer.

Romer är en officiellt erkänd nationell minoritet och har politisk representation i parlamentet, om än kraftigt underrepresenterade med en garanterad representant i underhuset. Lagstiftningen skyddar romer mot diskriminering men fördomar mot romer bland majoritetsbefolkningen är vanligt förekommande.

I den brottsbalk som trädde i kraft i februari 2014 är exploaterande tiggeri kriminaliserat. Tidigare fanns ett generellt förbud. Den nya regeln innebär förbud mot att utnyttja underåriga eller funktionsnedsatta som upprepade gånger skickas ut för att tigga. Påföljden är 6 månader till 3 års fängelse, eller böter. Straffet är strängare om det sker av förmyndare eller med användning av våld (1-5 års fängelse). Om arbetsföra vuxna låter minderåriga vara närvarande vid tiggeri är detta straffbart med tre månader till två års fängelse eller
böter.

I augusti 2014 anvisades totalt 30,6 miljarder EUR för Rumänien i finansiella perspektivet 2014-2020, av vilka 4,8 miljarder EUR tilldelas via sociala fonden. Rumäniens totala absorptionsnivå av EU-fonder uppgick i slutet av maj till 54,42 procent. Hur mycket som kanaliseras till projekt som direkt gynnar romer är svårt att utläsa då projekten vanligtvis riktar sig till utsatta grupper oberoende av etniskt ursprung.

Flera aktörer är verksamma i Rumänien i syftet att förbättra romers situation. Världsbanken har budgeterat 750 miljoner EUR till fattigdomsbekämpning i Rumänien perioden 2014-2017 för att förbättra levnadsförhållandena och främja varaktiga inkomstökningar för de 40 procent av den rumänska befolkningen med lägst levnadsstandard.

Unicef har ett antal projekt i landet. Ett sådant exempel är samarbetet med Norge och den rumänska regeringen i ett projekt som syftar specifikt till att främja att romska barn fullgör den obligatoriska skolgången (“Social inclusion through the provision of integrated social services at community level”). Projektet beräknas gynna över 54 000 utsatta barn och deras familjer och har en total budget om 5.3 miljoner EUR.

Norge och Schweiz är involverade i ett flertal projekt för fattigdomsbekämpning och även för romer specifikt i Rumänien. Det norska stödet sker genom mekanismen ”Norway Grants” samt en EEA finansieringsmekanism där Norge bidrar med 97 procent. EEA och Norway Grants har den senaste femårsperioden haft en budget i Rumänien om cirka 300 miljoner EUR. http://eeagrants.org/Where-we-work/Romania

I ett schweizisk-rumänskt samarbetsprogram öronmärkte Schweiz ca 175 miljoner EUR
som kommer att fördelas över perioden 2014-2019.

Landets förbindelser med Sverige

Det bor ca 650 svenskar i Rumänien, varav knappt 500 är svenska studenter som studerar
vid rumänska universitet.

Sverige har haft diplomatiska förbindelser med Rumänien sedan 1916. Idag representeras
Sverige av ambassadör Anneli Lindahl Kenny. I Rumänien finns även ett honorärkonsulat i Timisoara. Ambassaden arbetar aktivt med att främja Sverige i Rumänien genom bl.a. stöd till kulturevenemang samt exportfrämjandesatsningar för att stimulera handel och investeringar.

Under början av 2015 besökte den rumänska social- och arbetsmarknadsministern, Rovana
Plumb, Stockholm för att föra samtal kring möjliga samarbetsområden. En gemensam deklaration om samarbete i sociala frågor inklusive barn och jämställdhet mellan könen undertecknades i juni 2015 av svenska ministern Åsa Regnér och Plumb

Tidigare högnivå besök har bl.a. varit statssekreteraren för handelsfrågor, Gunnar Oom som besökte Rumänien i mars 2013 och därefter handelsminister Eva Björling i november 2013. I oktober 2012 närvarade statsminister Fredrik Reinfeldt vid European People´s Party (EPP) kongress som hölls i Bukarest. I april 2012 besökte statssekreteraren i utbildningsdepartementet Amelie von Zweigbergk Rumänien. Kabinettssekreterare
Frank Belfrage samt en riksdagsdelegation (vängruppen svensk-rumänska parlamentariker) besökte Rumänien 2011. Utrikesminister Carl Bildt besökte Rumänien 2008 och det svenska kungaparet under 2003.

De svenska storföretagen finns på plats i Rumänien men relativt få små och medelstora svenska företag. Sedan en tid tillbaka har dock intresset för den rumänska marknaden ökat. IKEA byggde sitt första varuhus 2007. H&M och Skanska etablerade sig i Rumänien 2011. Idag finns det cirka 1296 svenska eller svenskrelaterade företag i Rumänien enligt det rumänska nationella handelsregistret. Drygt 139 svenska företag finns uppsatta på Business Swedens lista.

Sverige och Rumänien har ingått avtal om samarbete om försvarsmateriel, om samarbete
inom energi- och miljöområdet, avtal för undvikande av dubbelbeskattning samt avtal för investeringsskydd.