Utrikespolitiskt prioriteras relationerna med Brasilien samt den regionala integrationen (framför allt inom ramen för tullunionen Mercosur). Förhållandet till Brasilien präglas dock även av ekonomisk och politisk rivalitet. Under Néstor Kirchner prioriterades förbindelserna med Venezuela och president Hugo Chávez. Samröret har fortsatt men svalnat betydligt under Cristina Kirchner. Den trots allt fortsatt nära relationen betingas inte minst av Argentinas behov av att sälja statspapper, långsiktiga energibehov samt den kraftigt växande exporten till Venezuela. Argentina är också det land som har varit mest drivande för ett fullständigt venezolanskt medlemskap i Mercosur, vilket för närvarande kan bli aktuellt först efter att den paraguayska kongressen givit sitt godkännande. Den argentinska regeringen månar också om förbindelserna med grannlandet Bolivia, inte minst på grund av landets gasfyndigheter. I oktober 2006 slöt de båda länderna ett 20-årigt avtal om gasleveranser till Argentina.

I början av 2011 besökte Cristina Kirchner ett flertal länder i Mellanöstern och Turkiet i syfte att stärka de bilaterala relationerna länderna emellan. I Turkiet stod framförallt de kommersiella relationerna högt upp på den politiska dagordningen. Exporten till vissa länder i Mellanöstern har vuxit snabbt de senaste åren och är idag mer omfattande än till Europa. Den argentinske utrikesministern Héctor Timerman uttryckte i samband med sitt besök i Mellanöstern en vilja till större öppenhet gentemot arabvärlden. I december 2010 erkände Argentina Palestina som självständig stat efter att Brasilien gjort detsamma, något som sedan efterföljdes av flertalet latinamerikanska länder. Cristina Fernández de Kirchner talade också om betydelsen av ett palestinskt medlemskap i FN under hennes anförande i FN:s generalförsamling i år. Samtidigt är relationerna med Israel goda, inte minst på grund av den väldiga judiska minoriteten i Argentina (vilken bestående av mer än 300 000 är en av världens största).

Frågan om överhöghet för Malvinerna/Falklandsöarna fortsätter spela en viktig roll i argentinsk utrikespolitik. I samband med  att Lissabonfördraget började gälla  upprördes Argentina av det faktum att fördraget omnämner öarna. Detta följdes av brittiska oljeprospekteringar i de kringliggande vattnen, något som kom att infektera relationerna ytterligare. Argentina har sedan krigsslutet drivit kravet att landets slutgiltiga status måste lösas i FN:s kommitté för avkolonisering. Samtliga latinamerikanska länder har dels uttalat sitt stöd för de argentinska anspråken på  en lösning genom FN, dels fördömt Storbritanniens provborrningar. Frågan om Malvinerna/Falklandsöarna är också en fråga som varje år tas upp av Argentina i FN:s generalförsamling. Samtidigt har dock samtliga argentinska presidenter sedan diktaturen bestämt markerat att en militär lösning på konflikten är utesluten. De senaste månaderna har frågan kommit att aktualiseras ytterligare i och med den stundande 30-årsdagen av Falklandskrigets inledning (2 april 2012). Tonläget mellan Storbritannien och Argentina har skruvats upp betydligt, och även blandat in andra länder i regionen. Samtliga länder i UNASUR har i deklarationer ställt sig bakom ArgentinaArgentinas utrikesministerium har uttryck att frågan om Falklandsöarna/Malvinerna kommer att ligga i fokus för deras aktiviteter under våren 2012, samtidigt som man från argentinskt  håll har markerat kraftigt mot det som betraktas som brittiska provokationer (oljeprospektering, nya krigsfartyg kring ögruppen samt besök av Storbritanniens prins William).

Sedan paret  Kirchner kom till makten har relationerna till USA kommit att ansträngas något. I februari detta år uppstod t.ex. en diplomatisk tvist mellan de båda nationerna då Argentina anklagade USA för att ha fört in odeklarerade vapnen och övervakningsutrustning i Argentina i samband med anti-terroristträning för poliser Samtidigt är presidenten angelägen om att ha goda relationer med USA, så omsorgen om dessa relationer kommer sannolikt att prioriteras under mandatperioden.

Relationerna mellan Argentina och EU är traditionellt sett goda. Argentina var exempelvis det första latinamerikanska land att upprätta formella relationer med EU genom ett ramavtal om handel och ekonomiskt samarbete som trädde i kraft 1990. Den argentinska regeringens handelspolitik under den senaste tiden har dock gett upphov till spänningar mellan EU och Argentina då flertalet europeiska företag har drabbats av landets stärkta importhinder. Argentina står fullt bakom de pågående förhandlingarna EU-Mercosur.

Argentina är medlem i UNASUR sedan organisationens bildande2004. Genom att integrera de redan existerande tullunionerna Mercosur och Andinska gemenskapen verkar UNASUR för fördjupad politisk och ekonomisk integrering mellan de sydamerikanska länderna. Argentinas förre president Néstor Kirchner valdes i maj 2010 till unionens förste generalsekreterare.