Företagsklimatet i Argentina

Argentinas ekonomi har av tradition varit mycket mer sluten än den svenska. Emellertid har den nuvarande argentinska regeringen genomfört åtgärder som förbättrar affärsförutsättningarna för svenska företag. Delar av tidigare handelshinder har slopats, däribland har exporttarifferna på flertalet viktiga produkter sänkts eller tagits bort helt och proceduren för att få importtillstånd har förenklats. Den argentinska regeringen hoppas i och med detta på ett ökat internationellt handelsutbyte samt att andelen utländska investeringar ska öka.    

Argentinas nya regering har en uttalad målsättning om att förbättra sina handelsrelationer med omvärlden och med aktörer på den internationella marknaden, och den senaste tidens förändringar är ett led i den processen. Förutom sänkta exporttariffer och en förenklad importprocedur så har även tidigare valutarestriktioner tagits bort. Peson flyter nu fritt mot dollarn (borttagandet av den tidigare reglerade växelkursen i december 2015 innebar dock en kraftig devalvering av peson). Det tidigare kravet på att importerade varor var tvungna att kompenseras med export till motsvarande importvärde finns inte längre kvar. Andra bestämmelser som har avskaffats av den nya regeringen är förbudet för företag att föra ut vinst utomlands, kravet på att en viss procentandel av företagens vinster måste återinvesteras samt kravet på ett större antal lokalproducerade än importerade artiklar i företagens sortiment.

Argentina tyngdes under en lång period av en juridisk tvist med en grupp amerikanska hedgefonder. Den argentinska staten förklarades i konkurs år 2001 efter att landets ekonomi kollapsat.  Under åren som följde köpte de utländska hedgefonderna upp borgenärernas skuldkrav mot den argentinska staten, och tvingade in landet i en alltmer obekväm finansiell situation som efterhand ledde till att Argentina i praktiken frystes ut från den internationella kapitalmarknaden. I april 2016 lyckades man slutligen nå en lösning med hedgefondförvaltarna och den juridiska tvisten kunde lösas ut. Detta medförde Argentinas återtåg in i den internationella finansiella gemenskapen, vilket i praktiken innebär att landet nu kan söka internationell finansiering till mer normala räntenivåer.

Vad gäller Mercosur-samarbetet har Argentina svängt och ändrat förhållningssätt. Den nya argentinska regeringen är för ett mer aktivt och inkluderande samarbete, och är även förespråkare för det associeringsavtal mellan EU och Mercosur som just nu befinner sig i förhandlingsstadiet. Den 14 december 2016 övertog Argentina det roterande ordförandeskapet i Mercosur, vilket lämnades över till Brasilien i juli 2017. Initiativ till att förbättra relationerna med de angränsande länderna har vidtagits, där i främst Brasilien är en central handelspartner.  

Åren efter landets skuldkris 2001 växte ekonomin starkt med omkring 8-9% per år. Från och med 2012 har dock BNP-tillväxten stagnerat kraftigt. Världsbanken estimerar att tillväxten för 2016 var -2,2 %. Prognoser för 2017 pekar på en tillväxt om ca 2,7 %, samt att ekonomin kommer att fortsätta växa under 2018 med en estimerad tillväxt om 3-4 %. Detta kan regionalt jämföras med en estimerad tillväxt i Chile på 2,3 % under 2017 och i Brasilien på 0,9 % under 2017.

Argentina har under de senaste åren brottats med hög inflation. Officiell statistik för inflationen har ansetts osäker och siffrorna från det nationella statistikinstitutet Indec ifrågasattes kraftigt under den förra regeringen. Indec har nu omorganiserats och officiella siffror publiceras månadsvis sedan juni 2016. 2016 var inflationen 41 %. Inte minst regeringsföreträdare hävdar att inflationsökningen kommer att bromsa in under 2017. Den argentinska centralbankens inflationsmål för 2017 är satt till mellan 12 och 17 %. Det privata näringslivet uppskattar en inflation om ca 25 % för 2017.

Ett grundläggande problem vad gäller inflationsdrivare är den svaga konkurrenskraften inom den argentinska industrin. Under långa perioder har landets industri inte varit ordentligt konkurrensutsatt, något som driver på den allmänna prisutvecklingen och eldar på inflationen. Den tidigare regeringens försökte lösa problemet med hjälp av prisregleringar, medan den nya regeringen har bytt strategi och istället satsar på marknadsliberala reformer. Ur ett makroekonomiskt perspektiv är detta positivt och något som på sikt bör få inflationen att avta – frågan är bara med vilken hastighet.

Inflationen skapar osäkerhet bland investerare och är en knäckfråga som måste lösas för att få ekonomin på rätt köl. Den nya regeringen är väl medveten om att inflationsproblematiken är en nyckel för att öka investeringarna i landet. Flera konkreta åtgärder för att stävja inflationen har sjösatts: exempelvis möjligheter för konsumenterna att följa detaljhandels prisutveckling i realtid på nätet samt återupplivandet av landets konkurrensverk. Samtidigt är landets fackföreningar starka och de flesta har lyckats förhandla till sig nominella löneökningar i paritet med eller t.o.m. över inflationstakten. Löneförhandlingarna driver på inflationsförväntningarna, och medför att regeringens försök att bromsa inflationen försvåras.

Argentina rankas på plats 95 av 176 på Transparency Internationals korruptionsindex. Korruptionen är utbredd och en tung börda för den argentinska ekonomin. Inom politiken pågår för tillfället omfattande korruptionsutredningar mot företrädare för den förra regeringen. Vissa uppskattningar pekar på att uppemot en tredjedel av den argentinska ekonomin är inofficiell vilket ytterligare underlättar korruptionen och reducerar skatteintäkterna. President Macri har kopplats ihop med off shore-företag inom ramen för Panama Papers-affären. Nyheten var ett stort bakslag för Macri som när han upptog presidentämbetet var tydlig med vikten av att korruptionen bekämpas. Dock har några steg i rätt riktning tagits; ett lagförslag som ger medborgarna öppen tillgång till offentlig information röstades igenom i september 2016 och vidare har regeringen börjat publicera upphandlingar och anbud på dessa online för att öka transparensen i den offentliga förvaltningen.

Energisituationen i landet är inte tillfredställande. Trots att Argentina har stora gas- såväl som oljefyndigheter så har man under de senaste åren tvingat göra sig beroende av energiimport, vilket är ett strukturellt problem för landets näringsliv. En långtgående subventioneringspolitik har eftersatt nödvändiga investeringar inom energisektorn. Den nya regeringens linje är att minska subsidierna och istället föra över större delen av landets energikostnader på slutkonsumenterna. För näringslivet kommer detta att innebära ökade elkostnader under de kommande åren. Emellertid genomför regeringen en kraftig satsning på förnybara energikällor, och Argentina är legalt bundet att öka andelen förnybar energi i energimatrisen till 20 % år 2025, från dagens 2 %.

Även den argentinska infrastrukturen är eftersatt, vilket leder till att transport blir dyrt och att företagens logistikkostnader blir oproportionerligt höga i förhållande till övriga kostnader. Att få bukt med transportproblematiken räknas som en utav nyckelfaktorerna för att öka företagens konkurrenskraft samt att driva ned den skriande prisbilden i den argentinska ekonomin.

Klicka här för att ta del av Business Swedens mer detaljerade introduktion till den argentinska marknaden.

Navigation

Top