I varats gränsland

  • IMG_0036svenska

    Väggkonst på Castro Barros tunnelbanestation. Foto: Diego Schulman

  • IMG_0039c

    Carlos Monzón Foto: Diego Schulman

  • Erik Ruuth.

    Erik Ruuth Foto: Javier Abinet

  • IMG_0062

    Tango Foto: Diego Schulman

Ambassadens kulturhandläggare Diego Schulman i möte med Erik Ruuth i tango- och boxarstadsdelen Almagro i Buenos Aires.

 

Mi barrio era así, así, así
Es decir, qué sé yo si era así
Pero yo me lo acuerdo así.

Mitt kvarter var så, så, så
Det vill säga, vad vet jag om det var så
Men jag minns det så. (min översättning)

 

Strofdelen är hämtad från bandoneonmästaren Pichucos gripande barrio-hommage: Nocturno a mi Barrio. Ytligt översatt betyder ”barrio” stadsdel men i tangolyriken har ordet en djupare innebörd.  Längtan till det förgångna, till barndomens guldålder, finns representerat i denna moders-barrio. Ordet ekar av den porteñska nostalgin som i sin tur är sprungen ur ett varats hemlöshet. Där, i själens barrio, tangeras det argentinska jagets identitet.
                                                                                  
Lördagskväll. Jag går längs Castro Barros. Gatan är uppkallad efter prästen och politikern Pedro Ignacio de Castro Barros, en av frontfigurerna i samband med Argentinas självständighetsförklaring i Tucumán den 9 juli 1816. Från gatunamnen, dessa vardagsnekrologer, lever minnena kvar av de forna frihetskämparna. Hit till stadsdelen Almagro flyttade Buenos Aires överklass när gula febern härjade i staden på 1800-talets senare hälft. Sedan flyttade de vidare till stadens norra delar, Barrio Norte. Arbetarna och bohemerna tog över. På Castro Barros 75 ståtar Argentinas boxarfäste Federación Argentina de Boxeo (FAB) som fött flera av republikens gatuhjältar. För att nämna en handfull av det tyngre slaget: José María "Gorillan" Gatica, Carlos “Hagelbössan” Monzón och Oscar Natalio “Ringo” Bonavena. 
 
Inte långt härifrån mitt mål för kvällen: El Fuelle. Ett typiskt porteñohak. I tangoslangen lunfardon betyder ”fuelle” bandoneon; detta tyska dragspelsinstrument som argentinska maestros som Aníbal Troilo (”Pichuco”) och Astor Piazzolla kom att mästra till fulländning. Jag tar ett kliv in i syltans innanmäte och ser Erik Ruuth som nyss beställt en milanesa napolitana. Schnitzel med tomatsås, mozzarella och skinka. Ett hopkok av tyskt och italienskt, det vill säga typiskt argentinskt. Likt en tango-bandoneon.

Jag slår mig ner. Samtalets överföring för oss till det inre. Vi talar om identitet och hemhörighet. Svensk? - Jag vet inte. Argentinare? - Jag vet inte. Svensk-argentinare? - Jag vet inte. Jag är inte tillräckligt "vivo" för att vara argentinare och de kallar mig för ryssen eller polacken, "el polaco", för min ljusa hy, säger Erik. Precis som tangosångaren El Polaco Goyeneche.
 
Erik Ruuth är läkare, forskare och tangodansare; född och uppvuxen i den svenska kolonin i Oberá i nordöstra Argentina. Pendling mellan Oberá-Buenos Aires och Argentina-Sverige fram till 15 års ålder, sedan Sverige fram till 30 års ålder. Efter det Frankrike, och återknyter nu banden till Argentina. Erik talar en välvårdad något ålderdomlig svenska. Ingen slang, inga svordomar. Troligtvis faderns och moderns tungomål.

I Sverige blev det formella språket en försvarsmekanism mot hans plågoandar, det som är annorlunda skrämmer. ”Det formella språkets kyliga distans gör det svårare för den illvillige att finna svagheter”, blir förklaringen. Men när inte det räckte fick knytnävarna tala sitt otvetydiga språk. Kampen fortsatte. Under de senare tonåren engagerade sig Erik politiskt, gick med i Clarté och andra vänstergrupperingar. Men idag är det tangodans som gäller. Erik har dansat i flera år. En resa tillbaka till - rötterna? Svårt hur man ska se på saken.

Notan beställs. Den vänskapliga ronden är avslutad för den här gången. Erik tar farväl och traskar iväg, ikväll är det barriomilongan El Metejón som gäller. Och jag blickar upp mot ett klassiskt porträtt av tangons fader Carlos Gardel med det karaktäristiska sneda leendet och blicken riktad mot något avlägset. I begynnelsen var Ordet.

Diego Schulman

(Erik Ruuth medverkar tillsammans med Angie Gonzalez i den svensk-argentinska dokumentären ”Tillbaka till Södern - Vuelvo al Sur”, regisserad och producerad av Sveriges f.d. ambassadör i Buenos Aires Gufran Al-Nadaf)

barrio = stadsdel/kvarter/hemkvarter
porteño = smeknamn på invånarna i Buenos Aires, eg. ”hamnbo”
lunfardo = tangoslang, eg. förvrängning av ”lombardo” och namnet på den lokala jargong som växte fram bland Buenos Aires invandrartäta lägre klasser
bandoneon = ett ursprungligen tyskt dragspelsinstrument som kommit att bli tangoinstrumentet framför andra
fuelle = bandoneon
vivo = spanska för ”levande/färgstark” men också argentinskt slanguttryck, ung. en person som är slug, rapp i mun.
milonga = tangodansställe (även en argentinsk och uruguayansk folkmusikstil, föregångare till tangon)

Navigation

Top