Politik

Här ges en kort översikt över det schweiziska statsskicket och samhället. Den intresserade rekommenderas att även läsa landpromemorian under huvudfliken om Schweiz liksom att titta till höger där längre och djupare rapporter om aktuella schweiziska teman läggs upp i pdf-format.

Konstitutionella grunder

Schweiz historia sträcker sig tillbaka till år 1291 då tre kantoner bildade en första sammanslutning och sedan 1848 års författning utgör Schweiz en förbundsstat. Landet består idag av 26 kantoner och är starkt präglat av sin federala struktur med en stark subsidiaritetsprincip där mycket av beslutsmakten utövas på kantonal och kommunal nivå.

Parlament

Schweiz har ett tvåkammarparlament som består av Nationalrat med 200 direktvalda ledamöter som representerar det schweiziska folket och Ständerrat med 46 ledamöter som representerar kantonerna. Det schweiziska parlamentet är inget yrkesparlament utan ett ”milisparlament” där ledamöterna endast träffas under totalt tolv veckor om året och under övrig tid oftast har andra arbeten. Nedan presenteras partierna och den procentandel av mandaten i parlamentets båda kamrar som de har:

Schweizerische Volkspartei (SVP):     29,0
Sozialdemokratische Partei (SP):     22,0
Die Liberalen (FDP):          19,0
Christlichdemokratische Partei (CDP):   16,0
Grüne (GPS):          4,8
Grünliberale (glp):    3,3
Bürgerlich-demokratische Partei (BDP):    2,8
Övriga partier och partilösa:    3,1

Eftersom distributionen av mandaten inte följer ett proportionerligt system i de båda kamrarna är det en viss skillnad i parlamentarisk representation.

Regering och statschef

Den exekutiva makten ligger hos förbundsrådet som är en slags permanent samlingsregering med sju medlemmar vilka väljs av parlamentets båda kamrar. Detta sker sedan 1959 enligt en ”magisk formel” så att alla de större partierna från höger till vänster är företrädda och regeringen fattar sina beslut kollektivt. Schweiz tillämpar inte parlamentarism utan regeringsledamöterna väljs in en och en av parlamentet. Parlamentet kan inte tvinga en regeringsledamot eller regeringen att avgå genom misstroendevotum. Regeringen kan å andra sidan inte heller upplösa parlamentet och utlysa nyval. Varje minister företräder ett departement och den nuvarande uppsättningen ser ut på följande vis:

Ueli Maurer (SVP):    Finans
Didier Burkhalter (FDP):    Utrikes
Doris Leuthard (CVP):      Miljö, Transport, Energi och Kommunikation
Alain Berset (SP):      Inrikes
Simonetta Sommaruga (SP):  Justitie och Polis
Johann Schneider-Ammann (FDP):      Ekonomiska frågor, Utbildning och Forskning
Guy Parmelin (SVP) Försvar, Civilskydd och Sport

Ämbetet som förbundspresident roterar varje år inom regeringskollektivet och under 2017 är Doris Leuthard president, för att 2018 ersättas av nuvarande vice president Alain Berset.

Folkomröstningar

Ett vitalt inslag i den schweiziska politiken är det stora antalet folkomröstningar, vilka brukar äga rum vid upp till fyra tillfällen om året. Det finns tre olika sorters  folkomröstningar. Genom ett samla underskrifter för ett folkligt initiativ kan en folkomröstning hållas om en ändring eller ett tillägg till författningen. Därutöver kan i princip alla beslut och lagar ifrån parlament och regering överprövas av det schweiziska folket i en folkomröstning genom de två sorter av referendum som finns.  Folkomröstningsinstitutet utnyttjas av partierna som ett sätt för att bedriva opposition mot regeringen.

Utrikespolitik

Schweiz neutralitetspolitik har en sekellång historia och spelar en mycket viktig utrikespolitisk roll. Inte förrän 2002 blev Schweiz medlem i FN, eftersom ett medlemskap tidigare inte ansågs förenligt med neutralitetspolitiken. Däremot har Schweiz länge varit medlem i EFTA, Europarådet, FN:s fackorgan och OSSE. Trots att medlemskap i NATO fortfarande framstår som en omöjlighet deltar Schweiz sedan 1996 i Partnerskap för fred.

Ett närmande till EU ansågs också möta neutralitetspolitiska betänkligheter, men denna uppfattning har nu övergivits. Icke desto mindre är Schweiz inte medlem i EU och deltar inte heller i EES-samarbetet. Istället har EU och Schweiz slutit en lång rad bilaterala avtal som berör många olika områden och som ger Schweiz ett långtgående deltagande på den inre marknaden. Vidareutvecklandet av detta samarbete går sedan några år på lågvarv pga. av skilda uppfattningar om de s.k. ”institutionella frågorna”, vilka handlar om EU-rättens betydelse på avtalsområdena och hur efterlevnaden av avtalen ska kunna säkerställas.

Med hänsyn till FN:s milleniemål om bl.a. ett bistånd på 0,7 procent av BNI valde parlamentet 2011 att rösta för stegvis höjning av det schweiziska biståndet så att det fr.o.m. 2015 ska uppgå till 0,5 procent av BNI. 

Navigation

Top