Om Liechtenstein

Nedan presenteras kortfakta om Liechtenstein. Till höger finns ambassadens landpromomoria om furstendömet.

Landpromemoria Liechtenstein 

Officiellt namn: Furstendömet Liechtenstein

Huvudstad: Vaduz (5 421 invånare, årsslut 2014)

Officiellt språk: tyska, umgängesspråket är en alemannisk dialekt.

Yta: 160 km²

Folkmängd: 37 468 invånare (juni 2015), varav 33,7 % utländska medborgare: i huvudsak schweizare, tyskar, österrikare och italienare.

Nationaldag: 15 augusti

Religion: 79,9 % av befolkningen tillhör den romersk-katolska kyrkan, 8,5 % är protestanter, 5,4 % är muslimer, och resten av befolkningen tillhör andra religioner eller är konfessionslösa (2010).

Statskick: Furstendöme med konstitutionell monarki

Statschef: Hans Adam II von und zu Liechtenstein. Den 15 augusti 2004 förtrodde Hans Adam II kronsprinsen Alois som sin ställföreträdare.

Parlament: Landtag med en kammare med 25 ledamöter som sitter på fyraårsmandat.

Partier i parlamentet: Fortschrittliche Bürgerpartei (FBP): nio mandat; Vaterländische Union (VU): åtta mandat; Die Unabhängigen (DU): fem mandat; Freie Liste (FL): tre mandat.

Regeringschef: Adrian Hasler (FBP)

Regeringspartier: Fortschrittliche Bürgerpartei (FBP) och Vaterländische Union (VU).

Senaste/nästa allmänna val: 5 februari 2017/februari 2021

Valuta: schweizerfranc (1 CHF = 8,5 SEK, januari 2017)

BNP och tillväxt: 5 258 MCHF resp. -0,8 % (2014)

Inflation:  0,0 % (2014)

Arbetslöshet: 2,4 % (genomsnitt 2015)

Bistånd/BNI: 0,63 % (2013)

Viktigaste handelspartners: EU (i synnerhet Tyskland och Österrike) samt Schweiz.

Export/import: 3,2 miljarder CHF/1,9 miljarder CHF (2015; exkluderar handeln med Schweiz).

Exportvaror: maskiner, delar till elektronikindustrin och optisk utrustning.

Importvaror: jordbruksprodukter, råvaror och maskiner.

Statsskuld: 0 (2015) 

Historia

Liechtenstein uppstod år 1719 då den tysk-romerske kejsaren Karl VI upphöjde grevskapen Schellenberg och Vaduz till det gemensamma furstendömet Liechtenstein. De båda grevskapen hade förvärvats av fursten Johann Adam Andreas 1699 och 1712. Namnet Liechtenstein kom från ättens slott i Österrike. Efter det tysk-romerska rikets upplösning 1806 blev landet en del av Rhenförbundet och därigenom också erkänt som självständig stat. 1815 blev landet medlem av Tyska förbundet och förblev så till 1866. 1852 ingick Liechtenstein i en tull- och myntunion med Österrike. Denna upplöstes 1919 varefter Liechtenstein istället närmade sig Schweiz med vilket man sedan 1924 har en mynt- och tullunion. 

Geografi och klimat

Liechtenstein är den fjärde minsta staten i Europa och världens sjätte minsta stat. Liechtenstein ligger i Alperna med gräns mot Österrike i öster och Schweiz i väster och är en s.k. ”doubly landlocked” stat, vilket innebär att två länder skiljer det från havet. Den övre delen av floden Rhen utgör i en bördig dalgång gränsen mot Schweiz. Från Rhen höjer sig landet mot öster. Berget Drei Schwestern med Liechtenstines högsta topp Vorder Grauspitz har en höjd på 2 599 m.ö.h. 

Klimatet är milt med en genomsnittlig temperatur omkring fryspunkten vintertid och cirka 18-20 plusgrader sommartid. I de högre belägna områdena är temperaturen lägre, ofta med rikliga snöfall vintertid. Hastiga temperaturväxlingar kan förekomma p.g.a. Alperna. 

41 procent av landets yta upptas av skog och 33 procent av jordbruksmark. 

Statsskick

1921 reviderades furstendömets författning och makten har sedan dess delats mellan fursten och parlamentet. Liechtenstein är en konstitutionell monarki där furstetiteln går i arv på den manliga sidan.

Sedan furstens redan tidigare långtgående befogenheter stärktes ytterligare 2003 är landet i dag Europas enda monarki där makten i stor utsträckning de facto ligger hos monarken. Fursten har rätt att både tillsätta och avsätta regeringen och hans godkännande krävs för att parlamentets val av domare ska gälla. Fursten kan därtill lägga in sitt veto mot lagar antagna av parlamentet samt mot beslut efter folkomröstningar.

Tidigare kunde parlamentet överklaga till domstol om det var oenigt med fursten om hur författningen skulle tolkas men den möjligheten är nu avskaffad. Statsskicket betecknas som dualistiskt. Mot en stark furstemakt står en stark folkmakt där medborgarna i teorin har möjlighet att rösta bort fursten.

Parlamentet

Liechtensteins parlament (Landtag) består av 25 representanter som väljs av medborgarna genom proportionerliga och hemliga val i två valkretsar. Mandatperioden för ledamöterna i Landtag är fyra år.

Parlamentets huvudsakliga funktion är att anta lagar, godkänna internationella överenskommelser, godkänna budgeten, rekommendera regeringsledamöter samt utse domare. 

Furstens vetorätt begränsar parlamentets makt vilken å andra sidan motverkas av att medborgarna har vittgående politiska rättigheter och själva kan lägga fram lagförslag i parlamentet förutsatt att 1 000 personer eller tre av de elva kommunerna står bakom dem (för förslag till författningsändringar fordras ett initiativ av 1 500 personer eller fyra kommuner). 

Kvinnlig rösträtt infördes på nationell nivå år 1984. De sista kommunerna att införa kvinnlig rösträtt gjorde så 1986. 

Statschefen

Fursten Hans-Adam II efterträdde 1989 sin far sedan denne avlidit. Hans-Adam II är fortfarande statschef men överlät 2004 en stor del av de faktiska statschefsfunktionerna till sin son kronprins Alois von und zu Liechtenstein. Kronprinsen är i egenskap av furstens ställföreträdare den som representerar Liechtenstein i relationerna med utlandet samt utser regeringen på rekommendation av parlamentet. Furstefamiljen är också verksam inom finanssektorn och äger bland annat finansbolaget och banken LGT Group med över 2 200 anställda världen över. Banken förvaltade över drygt 130 miljarder CHF vid årsslutet 2015. Furstens privata förmögenhet uppskattades år 2015 att uppgå till 8,5 miljarder CHF. 

Furstens stora maktbefogenheter har varit omdebatterade och det har tidvis rått oenighet mellan honom och parlamentet. 1997 vägrade Hans-Adam II i strid med Landtags vilja att utnämna en viss domare som chef för den lokala förvaltningsdomstolen. Samma domare hade tidigare ifrågasatt monarkens starka inflytande över landets lagstiftning. Detta ledde till att Liechtenstein dömdes av Europadomstolen för mänskliga rättigheter år 1999 för att ha kränkt domarens yttrandefrihet.

Frågan huruvida statsskicket, där furstehusets inflytande på landets styre är betydande, kan anses förenligt med Europarådets stadga har tagits upp av flera enskilda parlamentariker i Europarådets parlamentariska församling. För att få ett slut på tvisterna om furstens maktbefogenheter utlyste Hans-Adam II i mars 2003 en folkomröstning om ändringar i författningen vilka skulle stärka hans makt ytterligare. Folkomröstningen föregicks av en livlig debatt och resulterade i att nästan två tredjedelar av väljarna stödde hans förslag. Furstens vetorätt togs upp i en folkomröstning i juli 2012 vilken också resulterade i att medborgarna slöt leden bakom honom och fursten åtnjuter därmed fortsatt vetorätt (vilken han dock sällan använder).

Inrikespolitik

I det senaste valet 2017 förlorade FBP ett mandat men lyckades tillsammans med VU samla 66,9 % av rösterna och 17  av 25 mandat i parlamentet.  De båda regeringspartierna ses som kristliga center-högerpartier. Trots regeringsställning var FBP den stora förloraren i valet då man backade med 4,8 procentenheter.

Regeringen består sedan valet i februari 2017 av följande personer:

  • Regeringschef och finansminister: Adrian Hasler (FBP)
  • Stf regeringschef samt infrastruktur-, miljö- sport- och näringslivsminister: Daniel Risch (VU)
  • Inrikes –och utbildningsminister: Dominique Gantenbein (VU)
  • Företagsminister: Mauro Pedrazzini (FBP)
  • Utrikes-, kultur- och justitieminister: Aurelia Frick (FBP) 

Utrikes- och säkerhetspolitik

Liechtenstein ingår i en mynt- och tullunion med Schweiz. Schweiziska tullsatser gäller i båda länderna och gränsstationerna mot Österrike bemannas med schweizisk personal. 

Schweiz svarar dessutom för Liechtensteins officiella representation i de flesta länder. Furstendömet har dock egna beskickningar i Bern, Berlin, Bryssel, Washington, Wien, Genève, New York och vid Europarådet i Strasbourg.

Liechtenstein blev medlem av EFTA 1960, Europarådet 1978 och FN 1990. Väljarna i Liechtenstein röstade (till skillnad från de i Schweiz) ja till EES-avtalet 1992 vilket ger furstendömet tillträde till större delen av EU:s inre marknad. Det blev därför nödvändigt att omförhandla bl.a. Liechtensteins tullunionsavtal med Schweiz innan furstendömet 1995 anslöt sig till EES. Liechtenstein har en positiv inställning gentemot EES-avtalet och landet är ett av de bästa EES/EFTA-länderna v.g. att införa dess lagstiftning på nationell nivå. Sedan år 2011 deltar Liechtenstein i Schengensamarbetet.

Liechtenstein är medlem i Europarådet och har ratificerat den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter. Liechtenstein har även ratificerat Romstadgan för den internationella brottmålsdomstolen. Landet är dock inte med i internationella arbetsorganisationen (ILO) och har därför inte ratificerat ILO:s åtta centrala konventioner (core labour standards) om mänskliga rättigheter.

Liechtenstein ingår i S5-gruppen som försöker förbättra FN:s säkerhetsråds arbetsmetoder. Landet stödjer i allmänhet den utrikespolitiska linje som EU antagit (inklusive åtgärder).

Rättsväsende

Första allmänna domstolsinstans är Fürstliches Landgericht. Möjlighet finns att överklaga domar till Fürstliches Obergericht och därefter till den högsta instansen Fürstlicher Oberster Gerichtshof.

För efterlevnaden av den offentliga rätten finns den administrativa domstolen Verwaltungsgerichtshof samt den konstitutionella domstolen Staatsgerichtshof

  • Den administrativa domstolen handhar överklaganden av beslut från regeringen samt från dess kommissioner eller något av dess råd. Den administrativa domstolens domar kan inte överklagas.
  • Den konstitutionella domstolen behandlar frågor av konstitutionell natur samt rättigheter garanterade i den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter och andra internationella konventioner.

Försvar

Liechtenstein har sedan avskaffandet av militären 1868 ingen stående armé men vid krissituationer kan alla män under 60 år inkallas till militärtjänst. 

Ekonomi

Liechtenstein är ett av världens rikaste länder med en av de högsta nivåerna på BNP per capita. Dessa siffror är dock något missvisande eftersom en stor andel av den arbetsföra befolkningen bor utanför landet. Totalt rör sig drygt hälften av landets arbetskraft in och ut genom landets gränser varje dag. Den arbetsföra inhemska befolkningen uppgår till drygt 19 000 personer och ungefär lika många pendlare kommer från andra länder samtidigt som knappt 2 000 pendlar från Liechtenstein (uppgifter från 2014). 

P.g.a. valutaunionen med Schweiz är Liechtensteins ekonomi starkt kopplad till den schweiziska ekonomin; länderna delar myntväsen. Liechtenstein har ett eget postväsen sedan 1999. 

Med en inflationstakt om 0,0 procent (2014), en arbetslöshetsnivå på 2,4 procent (genomsnitt 2015) och avsaknad av statsskuld står sig Liechtensteins ekonomi mycket bra i en internationell jämförelse. Landet har sedan 1950-talet i regel haft ett budgetöverskott. De senaste åren (sedan 2010) har landet dock haft budgetunderskott och vissa sparåtgärder har vidtagits. 

Liechtenstein har under efterkrigstiden utvecklats från ett jordbruksdominerat land till en högindustrialiserad och specialiserad ekonomi och numera arbetar endast en knapp procent av befolkningen inom jordbruket. Medianlönen låg 2012 för män på 6 875 CHF (ca 58 000 SEK) per månad och för kvinnor på 5 694 CHF(ca 48 000 SEK). Detta är en bruttosiffra före obligatoriska egenavgifter, därutöver behöver betalar man en privat sjukförsäkring. 

De viktigaste exportprodukterna är högteknologiska ingenjörsprodukter och maskiner (t.ex. Hilti), datalagringslösningar, kemikalier och farmaprodukter (t.ex. är Liechtenstein världsledande i tandproteser). Liechtensteins industriella sektor står för ca 38 procent av landets BNP (2014). 

Finansföretag har länge lockats till Liechtenstein genom låga skatter och en banksekretess som varit en av världens strängaste. I november 2013 meddelade regeringen dock att Liechtenstein kommer att samarbeta med andra länder inom ramen för OECD:s bestämmelser om automatiskt informationsutbyte inom skatteområdet. Det automatiska informationsutbytet kommer att inledas 2017. Trots att landet är ett av Europas allra minsta huserar det 16 banker, 42 försäkringsföretag samt 532 investeringsföretag. Runt 60 procent av arbetskraften är sysselsatt inom servicenäringar, vilket inkluderar bank- och finanssektorn som står för runt en tredjedel av BNP. 

Bistånd

Den liechtensteinska biståndsbudgeten var 25,0 miljoner CHF för år 2014. Liechtenstein har som ambition att nå den biståndsnivå om 0,7 procent av BNI som satts upp inom FN och låg år 2012 på en nivå om 0,75 procent. Andelen bistånd har dock minskat sedan dess och ligger de senaste åren strax under 0,7 procent. 

Liechtensteins utvecklingssamarbete koordineras och allokeras genom Liechtensteinischer Entwicklungsdienst (LED) som till sin karaktär är en privaträttslig stiftelse. LED är en liten organisation som under 2016 har fyra fackspecialister utsända i olika projekt. 

Kommunikationer

Vägnätet är väl utbyggt från huvudstaden Vaduz till furstendömets andra städer och byar. Flera vägar kopplar samman Liechtenstein med grannländerna Schweiz och Österrike. En järnvägslinje mellan dessa båda länder går igenom Liechtenstein som inte har någon egen flygplats. 

Relationerna mellan Sverige och Liechtenstein

Förbindelserna mellan Sverige och Liechtenstein är goda. Den 18 november 1919 slöt Sverige och Schweiz ett avtal gällande omhändertagandet av Liechtensteins intressen i Sverige. Detta avtal gäller fortfarande och Schweiz ambassad i Stockholm representerar således även Liechtenstein. 

Förutom avtalet från 1919 finns ett avtal från 1924 i form av en skriftväxling med Schweiz om tillämpligheten i Liechtenstein av de bestämmelser som reglerar handelsförbindelserna mellan Sverige och Schweiz, samt ett avtal från 1979 i form av skriftväxling om utsträckning till Liechtenstein av det internationella vägtransportavtalet mellan Sverige och Schweiz från 1973. Det finns sedan sommaren 2011 ett nordisk-liechtensteinskt avtal om informationsutbyte i skatteärenden där upplysningar ska lämnas ut på begäran av det andra landets myndigheter. 

De senaste åren har ett par bilaterala möten mellan ministrar från Sverige och Liechtenstein ägt rum i samband med kongresser som World Economic Forum i Davos där statsminister Stefan Löfven mött regeringschef Adrian Hasler, samt vid FN-sammanträdanden där utrikesministrarna Margot Wallström och Aurelia Frick mötts. 

Ambassaden i Bern bevakar Sveriges intressen i Liechtenstein då ambassadören i Schweiz även är sidoackrediterad i Liechtenstein. Under ambassaden lyder ett honorärkonsulat i Vaduz, lett av Doris Jäggi-Lind. 

HARTOG-HOLM