Tysklands ekonomi

Tyskland är i dag den fjärde största ekonomin i världen efter USA, Japan och Kina. Den exportberoende tyska ekonomin drabbades av den globala finanskrisen men har på senare år återhämtat sig starkt. Stora skillnader kvarstår dock mellan olika delstater. Skillnaden mellan östra och västra Tyskland har med tiden blivit mindre utpräglad

Tyskland har Europas största inhemska marknad och ett jämförelsevist stort skikt av mellanstora företag utgör ryggraden i den tyska ekonomin. Olika branscher är koncentrerade till olika delar av landet. Den tunga industrin återfinns framför allt i Ruhr-området i nordväst medan Hamburg med omnejd är centrum för handel och media. Frankfurt, där de flesta banker finns lokaliserade, utgör landets finansiella knutpunkt. Berlin präglas av handel, media, administration och bioteknik medan bilindustrin huvudsakligen är förlagd till södra och västra Tyskland.

Tyskland har världens största exportöverskott och svarar för knappt 10 procent av världens totala export av varor. År 2014 uppvisade bytesbalansen ett överskott på 220 miljarder euro, en ökning med 30 miljarder i förhållande till föregående år. Den tyska exporten går framför allt till andra europeiska länder och till USA men även de asiatiska marknaderna, framförallt Kina, som har blivit allt viktigare på senare år. Till de viktigaste exportvarorna hör maskiner, fordon, elektronik, läkemedel och livsmedel.

Tillväxt under senare år
Det första årtiondet efter återföreningen 1990 var den ekonomiska utvecklingen tämligen blygsam i hela Tyskland. Efter ekonomisk stagnation under de första åren på 2000-talet och omfattande strukturreformer (Agenda 2010) inleddes 2004 en konjunkturuppgång. I den ekonomiska krisens spår försämrades emellertid statsfinanserna och budgetunderskottet steg. Med hjälp av en så kallad "skuldbroms" som begränsar delstaternas skuldsättning och en restriktiv finanspolitik kunde Tyskland dock redan 2014 förverkliga målet om en balanserad budget.

Även den tyska arbetsmarknaden har förbättrats kontinuerligt sedan skuldkrisåren. Arbetslösheten låg enligt Eurostat hösten 2015 på 4,5 procent, den lägsta nivån sedan återföreningen. Ungdomsarbetslösheten är med 7 % den lägsta i Europa.

Tyskland var 2014 världens tredje största varuexportör. År 2014 nådde varuexporten en ny rekordnivå, över 1100 miljarder euro, en ökning med 3,7 procent i förhållande till föregående år. Handelsöverskottet uppgick till rekordhöga knappt 217 miljarder euro. BNP-tillväxten uppgick 2014 till 1,6 procent, BNP per capita översteg 47 000 euro.

Olikheter mellan öst och väst
25 år efter återföreningen har de ekonomiska olikheterna mellan Tysklands östra och västra delar luckrats upp allt mer. Det finns fortfarande skillnader vad gäller hushållsinkomster, arbetslöshet och livslängd, men i dag återfinns exempelvis delstaterna Bremen och Saarland i landets västra delar bland de mest skuldsatta delstaterna medan Sachsen och Thüringen i öst kan hävda sig väl med låg skuldsättning och jämförelsevis låg arbetslöshet. Huvudstaden Berlin dras både med höga skulder och hög arbetslöshet men har under den senaste 10-årsperioden haft en betydligt starkare BNP-tillväxt än genomsnittet. 

Kostnaderna för den ekonomiska och sociala integrationen av det forna Östtyskland är fortfarande mycket höga och hanteras genom överföringar inom ramen för en så kallad solidaritetspakt, där ekonomiskt starka förbundsstater bidrar till den ekonomiska uppbyggnaden av de s.k. nya förbundsländerna i forna Östtyskland. Programmet planeras pågå fram till år 2019.

 

Senast uppdaterat: December 2015