Ekonomi

I Turkiet finns erfarenheterna från en inhemsk bankkris i början av 2000-talet i färskt minne. Den turkiska synen på krishantering är präglad av dessa smärtsamma år då dåliga lån i bankerna uppdagades på löpande band. Som en följd av de åtgärder som vidtogs anses dagens banksystem vara i gott skick. Även de turkiska statsfinanserna är i god ordning. Budgetunderskottet har minskat från 3,6% av BNP 2010 till 1,4% 2011, och statsskulden uppgår till 40% av BNP. Turkiets integration i den globala ekonomin, tullunionsavtalet med EU från 1996 och EU-processen har gjort att det turkiska näringslivet har anpassat sig till nya förutsättningar.  

Med en ekonomisk tillväxt om 9,2 % år 2010 och 8,5 % år 2011 har den turkiska ekonomin varit en av de snabbast växande inom såväl EU, G20 och OECD. Den konsumtions- och konstruktionsdrivna tillväxten har nu mattats av, och beräknas uppgå till 2,6 % (april 2014). Central-bankens mål för 2014 års tillväxt är numera 2,6 procent. Turkiet har inte varit isolerat från den senaste krisens realekonomiska effekter. Den finansiella sektorn har uppvisat god motståndskraft, men allt fler analytiker oroar sig r för den turkiska ekonomins övergripande struktur och motståndskraft. Ett av Turkiets största makroekonomiska problem, och en biprodukt av de senaste årens snabba tillväxt och låga sparande, är att man har ett stort bytesbalans­underskott som per årsslutet 2013 uppgick till 65 miljarder USD eller ca 8 % av BNP (endast år 2011 var sämre då det omfattade cirka 10 % av BNP).

Inflationen har fluktuerat de senaste åren. För närvarande ligger inflationen på 7,89 procent (siffror från februari 2014), vilket är en bit från regeringens mål om 5 %.

Turkiet har också långsiktiga, strukturella utmaningar i ekonomin såsom bristande konkurrens­kraft p.g.a. att man tidigare inte satsat tillräckligt på FoU, en viss brist på kvalificerad arbetskraft, rigiditeter på arbets­marknaden, en snabbt ökande hushållsskuld samt en stor informell sektor, vilken utgör cirka 30 % av landets BNP. En stor del av de hushållens och turkiska företags lån är tecknade i utländsk valuta. Sedan december 2013 har liran tappat cirka en tredjedel i värde jämfört med euron. Den politisk-ekonomiska krisen har också påverkat investerares tilltro till den turkiska ekonomin. För att komma till rätta med dessa utmaningar fordras omfattande strukturreformer.

Turkiets vision om att vara den tionde största ekonomin i världen år 2023 (för närvarande är Turkiet den sjuttonde största ekonomin globalt) kräver enorma mängder energi, vilket måste importeras. Energiförsörjningen och -säkerheten är en mycket stor utmaning för Turkiet.  I Turkiets direkta närhet finns ca 70 % av världens idag kända gas- och oljetillgångar. Turkiet söker sedan ett antal år därför att etablera sig som ett framtida energinav för exporten av gas och olja från Mellanöstern, Centralasien och Kaukasus till Europa.

Navigation

Top