Madrid

Innehållsförteckning

Dokument/foton

Landfakta / Country Information

Om Spanien

Här presenteras ambassadens landrapport för Spanien som rör de svensk-spanska förbindelserna samt spansk ekonomi och politik. Rapporten är skriven 29 september 2010.

Basfakta
Officiellt namn: Spanien (España)
Huvudstad: Madrid (3,3 miljoner invånare)
Språk: Spanska (kastilianska) samt de regionala språken baskiska, galiciska, katalanska och valencianska, som är officiella i respektive region.
Yta: 506 030 km²
Folkmängd: 47 miljoner, varav 5,7 miljoner utlänningar (12,3%)
Födelsetal: 1,46, bland EU:s lägsta.
Religion: 76% identifierar sig som katoliker, 19% icke-religiösa, 2,3% muslimer, knappt 1% judar.
Storstäder: Barcelona (1,6 miljoner), Valencia (815 000), Sevilla (705 000)
Statsskick: Parlamentarisk monarki
Statschef: Kung Juan Carlos I
Regeringschef: José Luis Rodríguez Zapatero sedan mars 2004.
Regeringsparti: PSOE (Spanska socialistiska arbetarpartiet)
Parlament: Deputeradekammaren (Congreso de los Diputados) 350 ledamöter, senaten (Senado) 259 ledamöter.
Politiska partier: Partido Socialista Obrero Español (PSOE, socialdemokratiskt, – 169 mandat i parlamentet), Partido Popular (PP, konservativt, – 154 mandat), Convergencia i Unió (CiU, regionalt borgerligt parti Katalonien – 10 mandat), Esquerra Republicana Catalunya (ERC, regionalt vänsterparti Katalonien – 3 mandat), Partido Nacional Vasco (PNV, regionalt borgerligt parti Baskien, – 6 mandat), Izquierda Unida (IU, förenade vänstern, – 2 mandat), Coalición Canaria (CC, regionalt parti Kanarieöarna, – 2 mandat), Bloque Nacionalista Gallego (BnG, regionalt vänsterparti Galicien) och UPyD – (antinationalistiskt parti grundat av PSOE dissidenter 1 mandat), NA-BAI (regionalt parti Navarra -– 1 mandat).
Senaste val: Mars 2008
Nästa allmänna val: Allmänna val hålls vart fjärde år, nästa gång mars 2012

Viktigaste handelspartners:

Export: Frankrike, Tyskland, Portugal, Italien, Storbritannien, USA (Sverige nr 23) 
Import: Tyskland, Frankrike, Italien, Kina, Storbritannien, Nederländerna  (Sverige nr 22)
Viktigaste handelsprodukter: Export: Industrivaror, kemiska produkter, produkter för mekanik- och konstruktionsindustrin, modevaror
Import: Industrivaror, miljö- och energiprodukter, kemiska produkter, IT- och teleutrustning.
Valuta: Euro

BNP:



BNP per capita:


Human Development Index:
Gini-index:

 1 095 miljarder euro (2010), världens tolfte och Europas femte ekonomi, "permanent inbjuden" till G20.
22 900 euro (2009). Enligt Eurostat 93,7% av EU-15 och 104% av EU-27 år 2009.

20 plats med 0,863 (2010), före bl.a. UK, IT, GR och PT.
33 plats 2005, värde 32 (ju närmare 0 desto mer jämlikt och ju närmare 100 desto mer ojämlikt)
Tillväxt: --3,7% (2009), 0,2% andra kvartalet 2010
Inflation: -0,3% (2009), nära 2% andra kvartalet 2010
Budgetunderskott: 4,1% (2008), 11,2% 2009, prognos 9,3% 2010
Statsskuld: 39,7% (2008), 55,2% (2009), 62,3% andra kvartalet 2010 med tendens kraftigt stigande.
Bytesbalans:

Utländska direktinvesteringar		 -9,8% (2008), 5,4% (2009), tendens avtagande.
16,3 miljarder USD motsvarande 44,2% av BNP 2009
Arbetslöshet: 20,3% (augusti 2010), 41,5% för ungdomar och 30% för invandrare, tendens stigande.
U-landsbistånd: 0,45% av BNI (2010)
Energikonsumtion:

Olja 48,5%, gas 23,7%, kärnkraft 10,5%, 9,4% förnyelsebar energi och kol 7,9%.

Målet beträffande andelen förnyelsebar energi 2020 är satt till 20 %. 81,4% av dagens energibehov importeras (EU-genomsnitt 54,8%).

Kort historisk bakgrund
Största delen av den iberiska halvön ingick mellan år 200 f.Kr. och år 400 i det romerska riket och många mäktiga minnesmärken – bland annat akvedukten i Segovia, amfiteatrarna i Tarragona och Mérida – erinrar härom.

Den romerska högkulturen ersattes av den västgotiska som dominerade till 700-talet när den iberiska halvön invaderades från Nordafrika av morerna. Under det moriska styret skedde ett ekonomiskt, teknologiskt och intellektuellt uppsving med centrum i de sydspanska städerna Granada, Córdoba och Sevilla. Den moriska högkulturen dominerade utvecklingen under en lång period men med början under 1100-talet splittrades det moriska riket och morerna trängdes allt längre söderut.

Efter närmare 800 år förlorade morerna sitt sista fäste på den iberiska halvön år 1492. Spaniens kungadömen hade då enats under de katolska regenterna Isabella och Ferdinand. Under deras styre enades landet och den spanska nationalstaten började ta form. Samtidigt inleddes Spaniens egna stormaktsambitioner. Judarna utvisades och Columbus seglade västerut samma år som Granada, det sista moriska fästet föll och en 300-årig spansk maktställning i Latinamerika inleddes.

Nittonhundratalets första hälft präglades av inre instabilitet. År 1931 lämnade kung Alfonso XIII Spanien i landsflykt. Inbördeskriget 1936-39 mellan republikaner och nationalister har beskrivits som ett av de grymmaste i krigens historia. År 1939 var den republikanska sidan besegrad och den segrande generalen, Francisco Franco, landets nye statschef och diktator fram till dennes död 1975 vilken markerade  inledningen till en ny epok. Juan Carlos de Borbón tillträdde som statschef och en snabb utveckling mot dagens Spanien inleddes, bl.a. genom antagandet av en demokratisk konstitution år 1978. Spanien blev medlem i NATO 1982 och EU 1986. EU utgör alltjämt en attraktionskraft och referens i Spaniens modernisering. Historiskt är Spanien EU:s största nettomottagare.

Inrikespolitik
Spanien är en konstitutionell monarki och parlamentarisk demokrati. Val hålls vart fjärde år. Parlamentet har två kamrar: deputeradekammaren och senaten. Landet är indelat i 17 autonoma regioner (samt de nordafrikanska enklaverna Ceuta och Melilla), med varierande grad av självbestämmande och egna regionala parlament och regeringar. I mars 2008 hölls parlamentsval i Spanien som gav förnyat förtroende för socialistpartiet Partido Socialista Obrero Español (PSOE). Den 11 april 2008 kunde således José Luis Rodríguez Zapatero åter svära eden som Spaniens premiärminister för en andra mandatperiod.

Den kanske största utmaningen för en spansk premiärminister är att hantera spänningen mellan nation och region. Särskilt regionerna Katalonien och Baskien ställer krav på ytterligare självbestämmande, vilket är politiskt känsligt i förhållande till det kastilianska Spanien liksom landets mindre utvecklade områden. Regeringen genomför ett ambitiöst reformprogram på det sociala området, som utmanar en del samhällssektorers traditionella värderingar. Införandet av samkönade äktenskap, åtgärder för ökad jämställdhet, abortfrågan och minskning av det katolska inflytandet i skolundervisningen är frågor som tidvis skapat en livlig politisk debatt. Ytterligare en utmaning för regeringen är hur strömmen av irreguljära invandrare från bland annat Afrika ska hanteras. Över fem miljoner invandrare kom till Spanien under det senaste decenniets högkonjunktur.

I en terroristattack i mars 2004 dödades 191 personer och nära 1 800 skadades. Rättegången mot de misstänkta inleddes under våren 2007 och domar avkunnades i september samma år. Attentaten var ett verk av den internationella terrorismen utformad för att utföra urskillningslösa attentat och rekrytera anhängare för insatser i konfliktområden som Irak.

I Spanien finns också den baskiska terroristorganisationen ETA (Euskadi Ta Askatasuna, Baskien och frihet på baskiska) som sedan 70-talet genomfört ett stort antal terroristattentat i sin strävan att uppnå ett självständigt Baskien. Sedan dess har över 800 personer mist sina liv i olika terroristattentat och över 7 000 personer skadats. Genom framgångs¬rikt samarbete mellan spansk och fransk polis har organisationen försvagats kraftigt. År 2006 hade på nära tre år har inget attentat med dödligt utgång genomförts, men väl mindre attentat med materiella skador liksom utpress¬ning av baskiska företagare. ETA förklarade ”permanent eldupphör” i mars 2006 och regeringen inledde en politisk process angående Baskiens självstyre under förutsättningen att ETA skulle demobilisera. Så skedde inte och i december 2006 genomförde ETA ett nytt stort bilbombsattentat med två döda. Några månader senare meddelade ETA att man lämnar förhandlingsbordet och återgår till terrorism. I september 2010 tillkännagjordes ånyo vad som tolkas som en vapenvila men vars närmare innebörd i skrivande stund är oklar.

Ekonomi, näringsliv, handel och investeringar
Spanien är världens tolfte och Europas femte ekonomi. Tack vare den tidigare budgetdisciplinen, som bidrog till att Spanien kvalificerade till EMU-medlemskap från början, har landet fortfarande en relativt låg statsskuld (20 procentenheter under EU-genomsnittet). Spanjorerna har emellertid länge levt över sina tillgångar och varken regerande Socialistpartiet eller dess borgerliga företrädare (Partido Popular, 1996-2004) tog tillvara på föregående decennium av högkonjunktur för att i tillräcklig utsträckning genomföra reformer i linje med Lissabonstrategin.

Euron bidrog till en för spanska förhållanden låg ränta som sjönk från kring 12 till kring 3%. Detta ledde till sänkta lånekostnader, ökad konsumtion och en spirande bostadsbubbla. Pådriven av regeringen Zapateros tämligen expansiva finanspolitik, EU-bidrag och kraftig arbetskraftsinvandring kulminerade 16 års oavbruten högkonjunktur med den internationella finanskrisen 2008. Det beräknas ta flera år och ytterligare prisfall för marknaden att absorbera den miljon bostäder som står osålda. Den privata belåningen är fortfarande exceptionellt hög (178% av BNP) även om den ekonomiska osäkerheten har ökat det hushållens sparande till drygt 17 % av BNP.

Den främsta avvikelsen är dock EU:s högsta arbetslöshet på 20,3% som slår hårt mot unga (41,5%) och invandrare (30%) men även mot välutbildade med tillfälliga anställningskontrakt. Många absorberas dock av den informella sektorn som uppskattas överstiga 20% av BNP. Återkommande PISA-undersökningar avslöjar svagheter i utbildningssystemet som försvårar möjligheten för utbildade att matcha arbetsmarknadens behov. Inte minst bristande språkkunskaper hämmar internationaliseringen av små- och medelstora företag.

Den industriella basen behöver moderniseras och diversifieras. Spanien har bland de lägsta patentregistreringarna hos Europeiska Patentbyrån och enligt Eurostat lanserar spanska företag färre nya produkter än EU-genomsnittet. Som mest motsvarade bygg- och turistindustrin närmare en tredjedel av ekonomin. Regeringen försöker bidra till en omställning från arbetsintensiv- till kunskapsbaserad ekonomi bl. a. satsningar på nya tillväxtbranscher som förnybar energi. Som EU:s tredje största bilexportör driver regeringen utveckling av elbilen som pilotprojekt för industrisektorns anpassning till EU 2020.

Trots intäkter som världens andra turistdestination tyngs Spanien av ett kroniskt handelsunderskott p.g.a. bristande konkurrenskraft och dyr energi-import (81,4% av energibehovet). Givet den begränsade inhemska efterfrågan kommer Spanien i ökad utsträckning tvingas exportera sig ur krisen. Spanien har flera framgångsrika multinationella företag, bl.a. Eurozonens högst värderade bank, sju av väldens tio största företag inom transportinfrastruktur, tre av väldens fem största företag inom förnybar energi, världens näst största klädvarukedja och världens tredje största telekomoperatör. Spanien är redan största utländska investerare i Latinamerika. Drygt två tredjedelar av handelsutbytet går till EU och Spanien är tillsammans med Tyskland det enda EU-land som vunnit andelar på exportmarknaden under krisen.

Uteslutet tidigare möjligheter till extern devalvering (senast 1992-93), tvingas Spanien överväga möjligheter till ”intern devalvering” genom struktur- och åtstramningsåtgärder för att återställa sin konkurrenskraft. Pågående budgetåtstramning riskerar emellertid att äventyra den sköra återhämtningen första halvåret 2010. Oberoende internationella (IMF, OECD, EU KOM) såväl som nationella (spanska centralbanken) institutioner rekommenderar åtgärder för att hantera den segmenterade arbetsmarknaden, öka den ekonomiska produktiviteten, rationalisera den offentliga administrationen, modernisera utbildningsväsendet, ökade satsningar på FoU samt trygga pensions- och socialförsäkringssystemens hållbarhet.

Spanien ligger på plats 62 av 183 länder på Världsbankens Ease of Doing Business 2010 samt på plats 42 av 139 länder på den utförligare World Economic Forum Global Competitiveness Index 2010, men riskerar att halka efter p.g.a. uteblivna reformer. Spanien har en förhållandevis låg skattekvot på 30,4 % av BNP (38,7% EU-genomsnitt), vilket är en markant minskning sedan krisen inleddes.

Utrikes- och säkerhetspolitik
Som en allt större deltagare i multinationella krishanteringsoperationer lägger Spanien vikt både vid det europeiska militära kapacitetsupp¬byggandet och krishanteringsförmågan å den ena sidan, och sina band till USA och den transatlantiska länken å den andra. EU:s säkerhets¬politiska verksamhet bör enligt spanskt synsätt utgöra ett komplement – inte konkurrent – till NATO och inte innebära en dubblering av alliansens strukturer. Utvecklingen i Latinamerika och i Medelhavsområdet, inklusive Nordafrika (där Spanien har två enklaver, städerna Ceuta och Melilla) följs uppmärksamt i Madrid. Medlemskapet i FN (sedan 1955) och multilatera¬lism utgör hörnstenar i spansk utrikespolitik. Sveriges och Spaniens deltagande såväl i Natos Partnerskap för Fred (PFF) som i EU:s krishanteringsförmåga inom den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken har bidragit till att öka insynen och intresset för att även bilateralt utvidga samarbetet på försvarsområdet. Sverige och Spanien har, tillsammans med ytterligare fyra större försvarsmaterielproducerande länder (sexnationsgruppen), slutit ett avtal som syftar till att främja omstruktureringen och effektiviseringen av den europeiska försvarsmaterielindustrin.

EU-politiska frågor
Spanien är en ivrig tillskyndare av fördjupat EU-samarbete på många områden och den reform av EU:s grundfördrag som Lissabonfördraget utgör. Lissabonprocessen har i Spanien en entusiastisk deltagare med fokus på sysselsättnings- och tillväxtfrågorna. Unionen för Medelhavet (samarbetet mellan EU och länderna runt Medelhavet vilket har sitt säte i Barcelona), EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik liksom utvidgningen är andra spanska profilfrågor. Det spanska EU- ordförandeskapet första halvåret 2010 resulterade bl.a. i Europa 2020 med kvantitativa mål, det finansiella övervakningspaketet, medborgarinitiativet samt skyddsordern mot genderrelaterat våld.

Sveriges förbindelser med Spanien
Spanien fortsätter att vara ett av de främsta utländska turistmålen för svenskar (ca. 1 miljon resenärer per år) och omkring 65 000 svenskar bor i landet mer eller mindre permanent.

Sverige och Spanien har ett nära samarbete inom EU och internationella organisationer som FN. Respekten för folkrätten, multilateralismen och de mänskliga rättigheterna är gemensamma målsättningar. Intresset för den svenska modellen är stort, särskilt vad gäller frågan om ekonomiska reformer, social välfärd, jämställdhet och miljö.

Det bilaterala besöksutbytet har varit mycket intensivt på senare tid vilket bl.a. hänger samman med Sveriges och Spaniens påföljande ordförandeskap i EU under andra halvåret 2009 respektive första halvåret 2010. Under första halvåret 2009 besökte t.ex. 8 svenska ministrar och 16 statssekreterare Spanien.

Ambassadörsbyten pågår f. n. både i Stockholm och Madrid. Sverige har 15 konsulat i Spanien. Exportrådet har kontor i Madrid. Handelssekreterare är Fredrik Junestrand, och han har 8 medarbetare. Det finns också en aktiv svensk-spansk handelskammare med ca 230 medlemmar.

De ekonomiska förbindelserna mellan Sverige och Spanien är mycket omfattande. Bidragande orsaker är starka spanska ekonomiska tillväxten under senare decennier, samt att EU-medlemskap och tillgången till unionens inre marknad innebär att handel och investeringar förenklas.

Sverige har ett betydande handelsöverskott gentemot Spanien. Fram till den ekonomiska krisen ökade den svenska exporten till Spanien successivt. 2009 uppgick den till 23,9 miljarder kronor. Spanien är Sveriges trettonde viktigaste exportmarknad. Fordon, trä och papper, mediciner, järn och stål, teleutrustning och elektriska maskiner utgjorde de största produkt¬grupperna. Den spanska exporten till Sverige uppgick under 2009 till 11 miljarder kr. Spanien är därmed vår femtonde importmarknad. Verkstadsprodukter, halvfabrikat, livsmedel (frukt och vin) samt kemiska produkter är de största produktgrupperna.

De stora svenska exportföretagens närvaro på den spanska marknaden växte stadigt under hela 1900-talet. Under senare år har även IKEA, Hennes&Mauritz, skogsföretaget Holmen, avfallshanteringsföretaget Envac och vårdföretaget Capio genomfört större investeringar. Spanska investeringar i Sverige har tidigare varit ovanligt. Under de senaste åren har dock spanska företag köpt bildels¬bolaget Hardtech från SSAB och brittiska TBI som bl.a. äger Skavsta flygplats. Det spanska vindkraftföretaget Gamesa har inlett ett samarbete med Vattenfall inom ramen för Nordanvindprojektet. Klädjätten Inditex har sedan fem år successivt öppnat i Sverige representerat av butikskedjorna Zara och Massimo Dutti.
3 Crowns