WHO är FN:s fackorgan för hälsofrågor och grundades 1948. Dess högsta beslutande organ är Världshälsoförsamlingen (World Health Assembly, WHA) som består av representanter från de 194 medlemsstaterna och möts en gång om året. WHA:s viktigaste uppgift är att godkänna programbudgeten och besluta om viktiga politiska riktlinjer. WHO:s huvudmål är att uppnå bästa möjliga hälsa för alla människor. Enligt organisationens definition innebär hälsa fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande, inte bara frånvaro av sjukdom. WHO:s fyra huvudstrategier är att bekämpa fattigdomen; utveckla hälso- och sjukvårdssystem; påverka de viktigaste faktorerna bakom ohälsa samt att lyfta fram betydelsen av hälsa i utvecklingspolitiken. Utgångspunkten för Sveriges samarbete med WHO är att driva fram effektiva folkhälsoinsatser och bekämpa sjukdomar för de mest utsatta grupperna i samhället. Sverige verkar även för att ett tydligt jämställdhets- och rättighetsperspektiv ska genomsyra samarbetet inom alla områden.
UNAIDS grundades 1996 och Sverige var en av de drivande krafterna bakom upprättandet av organisationen. UNAIDS har som huvuduppgift att samordna FN-systemets insatser mot hiv/aids och fungerar som en global plattform i FN-arbetet mot hiv/aids. Organisationen främjar forskning, sprider kunskap och bidrar till ökad förståelse för epidemins orsaker och konsekvenser. UNAIDS har även i uppgift att genom vård och stöd minska utsattheten hos hiv-smittade individer och grupper.
GFATM representerar ett unikt globalt samarbete mellan regeringar, civila samhället och privata sektorn. Fonden grundades 2002. Idag är GFATM den huvudsakliga globala finansieringskällan för program mot AIDS, tuberkulos och malaria. Sedan starten 2002 har fonden godkänt bidrag på 22.6 miljarder USD, i 150 länder.
GAVI det globala vaccininitiativet, lanserades år 2000 och är ett samarbete mellan givarländer, mottagarländer, Världsbanken, WHO, Unicef, läkemedelsindustrin, och privata stiftelser. GAVI arbetar för att snabbt hjälpa utvecklingsländer att förbättra vaccinationstäckningen bland barn och vuxna. Detta sker dels genom att länderna får pengar till vaccin, dels genom att de får hjälp att bygga upp hälsosystem och strategier i syfte att förbättra förutsättningarna för en fungerande vaccinering.
Svenska prioriteringarSveriges politik för global utveckling slår fast att Sverige tillsammans med andra länder ska intensifiera kampen mot ”Smittsamma sjukdomar och andra hälsohot”. För att hantera och minska den dubbla sjukdomsbörda som smittsamma och icke-smittsamma sjukdomar ger upphov till globalt, prioriterar Sverige hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder, hållbara hälsosystem och tidiga varningssystem för smittsamma sjukdomar. Sverige ska också fortsätta verka för att människor får vård och behandling på lika villkor. Ett särskilt viktigt område är rätten till sexuell och reproduktiv hälsa. Sexuell och reproduktiv ohälsa är en av de vanligaste sjukdoms- och dödsorsakerna för kvinnor i åldern 15 till 44 år i utvecklingsländerna. Trots ökade insatser har mödradödligheten förblivit hög i stora delar av världen under de senaste 20 åren
> Läs mer om Sveriges politik för global utveckling
Välfungerande, resultatorienterade, transparenta och effektiva organisationer är en förutsättning för att vi ska kunna använda våra begränsade resurser på bästa sätt och nå de önskade substantiella resultaten. Därför lägger Sverige också stor vikt vid styrningsfrågor. Strategin för Sveriges multilaterala utvecklingssamarbete slår fast att svenskt stöd ska gå till de organisationer som är mest relevanta för våra utvecklingsmål, och som mest effektivt bidrar i det internationella utvecklingssamarbetet.
> Läs mer om Strategin för Sveriges multilaterala utvecklingsarbete
Tillkomsten av uppemot ett hundratal globala och vertikala hälsoinitiativ har ökat resurserna inom vissa delar av hälsosektorn, t.ex. för bekämpningen av hiv/aids och för vaccinförsörjningen i fattiga länder. Stora utmaningar finns dock vad gäller effektivitet och samstämmighet mellan de globala initiativen och deras anpassning till nationella prioriteringar, planer och program. Sverige arbetar för ett koherent multilateralt system och en effektiv arbetsfördelning inom FN.
När det gäller frågor relaterade till hälsa och utveckling samarbetar representationen främst med UD:s enhet för multilateralt utvecklingssamarbete, UD-MU, UD:s enhet för utvecklingspolitik UD-UP, Socialdepartementet och Sida.