Svensk handelspolitik

Frihandel kan vara en kraftfull tillväxtmotor

Därför verkar Sverige för öppna och rättvisa villkor avseende internationell handel och investeringar. Handeln med omvärlden har byggt vårt välstånd. Den kan bidra till tillväxt, arbetstillfällen och hållbar utveckling.

Globaliseringen innebär såväl nya ekonomiska möjligheter som ökad konkurrens. Denna process kan förändra förutsättningarna för världshandeln. Den pågående ekonomiska krisen innebär för regeringarna flera politiska utmaningar för att upprätthålla handelsflödena. För svenskt vidkommande är fria handelsflöden av väsentlig betydelse för en återgång till hållbar ekonomisk tillväxt och en ökad levnadsstandard för alla, särskilt i utvecklingsländerna.

Protektionism måste förkastas. Vi delar alla ansvaret för att återskapa förtroendet för internationell handel. WTO:s övervakningsarbete av handelsåtgärder är en del av detta arbete.

Den Europeiska unionen (EU) är en viktig aktör i det multilaterala handelssystemet. EU:s handelspolitik omfattar såväl regler för handel inom unionen – den inre marknaden – och gemensamma åtgärder för att främja tillskapandet av globala och regional regler för import och export, till exempel inom Världshandelsorganisationen (WTO).

Förhandlingar i WTO
2001 inledde WTO-medlemmarna Dohaförhandlingsrundan med fokus på att reformera jordbrukssubventioner, förbättra det globala marknadstillträdet och tillse att marknadsliberaliseringarna respekterar behovet av hållbar ekonomisk tillväxt i utvecklingsländerna.

EU:s prioriteringar i Doharundan:

För handel med industrivaror vill EU skapa nya handelsflöden genom tullsänkningar i industriländerna och de framväxande ekonomierna, som till exempel Kina, Brasilien och Indien. Målet är att  främja ökad handel mellan industriländer, men också mellan utvecklingsländer.

Inom jordbruksförhandlingarna verkar EU för ett avtal som reformerar industriländernas jordbrukssubventioner i linje med EU:s omfattande reformering 2003 av den gemensamma jordbrukspolitiken. Vidare har unionen erbjudit sig att avveckla allt exportstöd för jordbruksprodukter. EU eftersträvar även ökat marknadstillträde för sin bearbetade jordbruksexport.

För förhandlingarna om marknadstillträde för tjänstehandel, bör Doharundan resultera i betydande marknadsmöjligheter för företag och fördelar för världens konsumenter. Detta innebär emellertid inte att EU förordar avreglering eller privatisering inom sektorer viktiga för allmänintresset. EU anser att WTO-medlemmar har rätt att främja kulturell mångfald.

EU önskar att Doharundan ska resultera i flera utvecklingsåtgärder så som: överenskommelse om att åtgärda handelsstörande stöd till bomullsproducenter i industriländerna; obegränsat tillträde till så många marknader som möjligt för de minst utvecklade länderna; särskilda åtgärder för att hjälpa de allra fattigaste länderna att genomföra framtida Dohaåtaganden på ett effektivt sätt utan långsiktig skada på deras ekonomier. EU understryker även vikten av att hjälpa de fattigaste länderna att bygga upp handelskapacitet genom stöd för Aid-for-Trade.

EU hoppas att Doharundan ska medföra en överenskommelse om nya regler för handelsskyddande åtgärder så att dessa inte missbrukas, uppdatering av WTO:s regler för handelsprocedurer – tullpraxis och andra gränsrelaterade procedurer. EU eftersträvar dessutom genom Doharundan förbättrat skydd för geografiska ursprungsbeteckningar.

> Läs mer handelsprioriteringarna i uttalandet avseende diskussionen mellan Sveriges handelsminister Ewa Björling och EU:s handelskommissionär Catherine Ashton.

> Läs mer om Sveriges handelspolitik i regeringens handelsdeklaration.

> Läs handelssektionens nyhetsbrev