Jemen har ratificerat samtliga centrala MR-konventioner och enskilda organisationer på MR-området tillåts verka relativt fritt. En löpande dialog mellan dessa och regeringen förekommer. Omfattande brister i de mänskliga rättigheterna finns dock fortfarande. Liksom i regionen i övrigt, är diskrimineringen av kvinnor omfattande. Sharia-lagstiftningen och det jemenitiska stamsamhällets djupt rotade traditioner begränsar kvinnornas rörelsefrihet och rättsäkerhet. Sharia-lagstiftningen föreskriver även dödsstraff och kroppsstraff för vissa grövre brott, även om domar av denna typ sällan verkställs. Homosexualitet är förbjuden och belagd med dödsstraff. Tortyr är vanligt förekommande i landets fängelser och arrestlokaler, trots att Jemen ratificerat FN:s konvention mot tortyr och att det föreligger ett nationellt förbud.
Vad gäller politiska rättigheter, är Jemen något av ett föregångsland i regionen. Både kvinnor och män är röstberättigade. Fria allmänna val hålls och oppositionspartier ges utrymme. Våld och oroligheter i samband med politiska val förekommer i allt mindre utsträckning, även om fem personer dog samband med valkampanjen till senaste presidentvalet 2006. EU bevakade valet på plats och bedömde det som fritt. Kvinnornas deltagande i det politiska livet är stort vad gäller utnyttjandet av rösträtten, även om de sällan finns med bland kandidaterna eller bland de valda i de nationella valen. Något bättre resultat, såväl vad gäller deltagande som utfall kan noteras i de lokala valen.
Pressen kontrolleras av regeringen, främst genom att staten äger de flesta tryckpressarna och finansierar flera av det stora tidningarna. Det förekommer även att tidningar stängs och chefredaktörer fängslas för publicering av oönskade reportage. Efter terrorattackerna den 11 september 2001 skärptes tonen mot de få oberoende journalisterna ytterligare. Rättsäkerheten i landet inskränks av att Jemen fortfarande är ett stamsamhälle. I många delar av landet verkar stammar utanför regeringens kontroll och stamdomstolar tillåts döma i framför allt civilrättsliga mål, men även i brottmål. Olika straff och straffskalor förekommer därför i olika delar av landet, ibland innefattande kroppsstraff och avrättning. Även rättssäkerheten i de statliga domstolarna kan ifrågasättas på grund av utbredd korruption. Rättsäkerheten är särskilt bristfällig för terroristmisstänkta. Många har hållits arresterade och utsatts för isolering utan att åtal väckts. Kritiken från internationella MR-organisationer är skarp, men Jemen har argumenterat att säkerhetsfrågor måste prioriteras. President Saleh har inlett ett reformprogram för rättsväsendet, men ännu med få konkreta resultat.
Konstitutionen föreskriver religionsfrihet, men konvertering från islam är strikt förbjuden och är belagd med dödsstraff. Statliga skolor undervisar enbart i den muslimska trosåskådningen.
Frihet att organisera sig finns. Arbetsrättslagstiftningen ger arbetstagare rätt att ansluta sig till fackföreningar, förhandla om kollektivavtal samt gå ut i strejk. I den ekonomiska verkligheten som råder i Jemen spelar dock fackföreningarnas en ytterst begränsad roll.