Polens övergripande intresse i EU är att de ekonomiska skillnaderna mellan gamla och nya medlemsstater ska utjämnas så snabbt som möjligt – en linje som man driver konsekvent i olika sammanhang. Polen är samtidigt det medlemsland som tar emot mest stöd från EU:s struktur- och sammanhållningsfonder.Polens nuvarande regering söker sig alltmer emot att tillhöra EU:s kärna och det finns ett starkt politiskt stöd för utvecklingen av den inre marknaden och de fria rörligheterna. Ratificeringen av det nya fördraget har dragit ut på tiden sedan presidenten, som har en bakgrund i oppositionen, beslutat avvakta med undertecknandet av lagförslaget till dess att irländarna godkänt fördraget. Den polska regeringen har det tydliga målet att ingå i valutaunionen så snart som ekonomin och regelverket tillåter. Anledningen är främst att i tider av ekonomisk osäkerhet förlorar länder med mindre valutor omvärldens förtroende till förmån för större och stabilare, vilket leder till högre räntekostnader och mindre goda möjligheter att attrahera kapital till investeringar i landet. För närvarande åtnjuter den polska regeringen och dess försiktigt förda finanspolitik ett stort förtroende hos externa bedömare, men i en djup ekonomisk nedgång har det inte visat sig tillräckligt för att upprätthålla förtroendet för den polska valutan.I den av Sverige högst prioriterade frågan om EU:s arbete för att reducera utsläppen av växthusgaser har våra länder olika utgångspunkter. Polen var det land som under förhandlingarna kring EU:s klimat- och energipaket hårdast argumenterade för behovet av kompensation till de länder vars ekonomi och infrastruktur för energiförsörjning ännu inte har kommit upp i europeisk standard. Frågan om energisäkerhet är mycket viktig i Polen. Landet har en stor inhemsk produktion av kol, och av den elektricitet som produceras i landet kommer 96 procent från kol. De omoderna och ineffektiva kolkraftverken är huvudanledningen till Polens inställning till klimatförhandlingarna. Den i huvudsak statligt ägda sektorn står inför stora och smärtsamma omstruktureringar som sannolikt kommer att genomföras efter en privatisering. Regeringen har också aviserat att Polen till 2025 bör ha startat två kärnkraftsreaktorer. Det folkliga stödet för kärnkraft ökar.Polen är även i högsta grad engagerat i en annan av Sveriges prioriterade frågor, östersjöregionen som ett hållbart tillväxtområde. Som östersjöland har Polen förstås starka incitament för att aktivt verka för att EU:s östersjöstrategi, och inför sitt eget EU-ordförandeskap – nästa östersjöland efter Sverige – prioriterar Polen denna tillväxt- och hållbarhetsfrämjande strategi högt.