Vägen till ett globalt klimatavtal i Köpenhamn - Förutsättningar och utmaningar

I sin egenskap av EU-ordförande under andra halvan av 2009 spelar Sverige, och miljöminister Andreas Carlgren i synnerhet, en avgörande roll för att samla EU:s medlemsstater i spelet om ett globalt klimatavtal.
- EU måste hålla ihop om det skall lyckas i Köpenhamn i december, sa Andreas Carlgren och för den talstarka publiken av inbjudna gäster på ambassaden tillade han: "Det här är en väldigt stor uppgift för Sverige som ordförandeland".

Carlgren berättade inledningsvis om målen och de viktigaste frågorna, med endast åtta månader kvar till FN:s klimattopmöte i Köpenhamn, om klimatproblemen som är allvarligare än alla trott, om den pågående, globala finanskrisen och åter igen vigtigheten av att EU håller ihop om vi skall lyckas. EU kan ha satt klimatmålen för lågt och i det nya avtalet krävs därför inbyggda flexibla lösningar. På så vis kan man skruva upp ambitionerna och målsättningarna allteftersom. Avgörande är även att få USA, Kina och Indien att skriva på, men även de starkt växande ekonomierna som Mexico, Brasilien och Sydafrika. Avgörande hvuvudfrågor inför Köpenhamn blir enligt Carlgren:
- hur får man de rika länderna att minska sina utsläpp
- vilka krav kan ställas till de fattiga länderna
- hur kan klimatinvesteringar finansieras

Tunga, viktiga frågeställningar radades upp, och liknande dök naturligtvis upp i annan form i den avslutande frågestunden, när publiken fick ställa frågor till den svenske miljöministern. Carlgren avslutade dock att till sist betona, att trots svårigheter och komplexiteten i de riktigt stora frågorna, så är han i grunden optimist:"Sverige har nu en viktig internationell roll att spela och vår uppgift är att fokusera på lösningar som kan rädda världens klimat".

Text: Annica Dufvenius