Sverige i luxemburgsk press: fjärde kvartalet 2008

Den Sverige-relaterade händelse som fick mest uppmärksamhet i luxemburgsk press under månaderna oktober till december 2008 var finanskrisens inverkan på Sverige. Samtliga tidningar ägnade utrymme åt problemen för de svenska företagen Volvo och Saab. Luxemburgbaserade svenska banker samt Nobelpriset var andra återkommande nyheter.

Politik
Svensk politik har inte fått särskilt stort utrymme i luxemburgska media under perioden. Den största luxemburgska tidningen Wort noterade att två år återstår till nästa riksdagsval i Sverige och rapporterade att regeringsalliansen, som är nederlagstippad, redan har inlett sin valkampanj. Enligt tidningen bestod eldprovet för regeringen i att bemästra finanskrisen, vilket tvingade moderaterna till kompromisser för att ena alliansen trots att partiet är större än alla de övriga partierna i alliansen tillsammans. Wort rapporterade också om svenska socialdemokraternas strävan efter att bilda en alternativ koalitionsregering.

Wort rapporterade att kriget mellan Ryssland och Georgien föranledde den svenska regeringen att tänka om i försvars- och säkerhetspolitiken. L’essentiel konstaterade dessutom att Fredrik Reinfeldt var skeptisk till möjligheterna att nå en överenskommelse om klimatfrågan under FN: s klimatkonferens i Köpenhamn 2009.

Dessutom diskuterades Sverige mycket i samband med den konstitutionella kris som uppkommit i Luxemburg då Storhertig Henri vägrade att underteckna och därmed godkänna en lag om Eutanasi, som redan röstats igenom i parlamentet. Det luxemburgska socialistpartiet, som ingår i regeringskoalitionen, har ställt sig positiv till en mer symbolisk roll för Storhertigen liknande den som Kung Carl XVI Gustaf har, enligt Le Quotidien. 

Ekonomi/ Näringsliv
Konsekvenserna av finanskrisen var den vanligast återkommande luxemburgska nyheten om Sverige det sista kvartalet 2008. Flertalet tidningar rapporterade om en dyster prognos från svenska Konjunkturinstitutet för 2009 där BNP beräknades sjunka med 0.1 procent och sysselsättningen stagnera. Tageblatt konstaterade att också Sverige utformat ett stödpaket för finansbranschen och att målet med dessa 153 miljarder euro var, enligt Mats Odell, att underlätta bankernas finansiering och sänka kreditkostnaderna.

Flertalet luxemburgska tidningar skrev om problemen för de svenska biltillverkarna Volvo och Saab. De rapporterade bl a om ökade varsel på Volvo och regeringens trestegsplan på en sammanlagd summa av 28 miljarder kronor för att undsätta de två biltillverkarna. Tageblatt publicerade en stor artikel om General Motors och Fords vädjan till den svenska staten om hjälp till Volvo och Saab. Målet med detta är enligt tidningen att förbättra möjligheterna för en försäljning av de bägge dotterbolagen.

Volvogruppen uppmärksammades också av Le Quotidien efter att ha dömts till 200 000 euro i böter i hovrätten i Colmar, Frankrike, p g a ett produktionsfel som ledde till en olycka med dödlig utgång 1999. Volvo kände enligt domstolen till felet sedan 1996 men hade trots detta inte vidtagit nödvändiga åtgärder.

Även en rad svenska banker har uppmärksammats. Tageblatt publicerade i november ett porträtt av Hans-Olov Borneman, fondförvaltare vid SE-Banken. Hans SEB Asset Collection var en av få fonder som gått upp under 2008 och lockade därmed investerare från både Norden, Tyskland och Luxemburg. Att Nordea Bank fortfarande gick starkt trots svåra tider, uppmärksammades i samband med att Nordea Bank tog över den av Luxemburg tidigare nationaliserade isländska banken Glitnirs kunder. 
Wort publicerade en artikel om Svenska Handelsbankens 30-åriga framgångssaga i Luxemburg.  Det luxemburgska dotterbolaget sköter förvaltning av affärer i Belgien, Luxemburg och Schweiz. Tageblatt publicerade en liknande artikel om Banque Invik, med delat skandinaviskt och luxemburgskt ägarskap, som grundades av Jan Stenbeck.

Tageblatt ägnade en hel sida åt en rapport från svenska regeringens globaliseringsråd om sambandet mellan den ekonomiska globaliseringen och inkomstskillnader. I reportaget konstaterades att globaliseringen hade visat sig vara lönsam för samtliga svenska aktörer i näringslivet, inklusive arbetarna, men att verkstadsjobb fortsatte att försvinna till låglöneländerna.

Nobelpriset
Den luxemburgska pressen har ägnat spaltmetrar åt Nobelpriset. Särskilt intressant har det måhända varit att flera av pristagarna kommit från grannländerna Frankrike och Tyskland. Nobelprisutdelningen år 2008 kunde anses som extra efterlängtad, i alla fall enligt en analys i La Voix som diskuterade finanskrisens inverkan på framtidens nobelpristagare i ekonomi. Förutom årets nobelpristagare i ekonomi Paul Krugman har även nobelpristagarna i medicin uppmärksammats mycket i luxemburgsk press. Medecinpriset delades mellan tysken, Harald sur Hausen för hans forskning om cancer, och det franska forskarparet Françoise Barré-Sinoussi och Luc Montagnier för deras upptäckt av HIV.

Sport
För ovanlighetens skull fick sportnyheterna om Sverige och svenskar inte särskilt stort utrymme i luxemburgsk press. De mest omskrivna svenskarna i idrottssammanhang var fotbollspelaren Zlatan Ibrahimovic, för sina bedrifter i Inter, och Sven-Göran Eriksson, ny förbundskapten för Mexikos herrlag. Tageblatt missade inte heller att Kalmar FF, för första gången, blev svenska mästare i fotboll.

Övrigt
Le Quotidien publicerade en bild från upploppen i Malmö och angav med en kort förklaring att grunden till oroligheterna hängde ihop med stängningen av en muslimsk samlingslokal. Le Quotidien noterade också uppståndelsen efter att Lidl-anställda hade upptäckts förgifta gammal mat för att förhindra att den togs av hemlösa.

Den kraftigaste jordbävningen i Sverige registrerades även i Luxemburg av tidningen Tageblatt.

I L’essentiel gick det att läsa om en internationell mässa i Luxemburg anordnad av frivilliga med kulinariska specialiteter från olika länder. På den tillhörande bilden visades det skandinaviska bordet. Även i kommunen Sandweiler kunde man få smaka på svensk mat, rapporterade Le Quotidien, detta på den årliga festen i en kommun med 5o procent invandrare och 57 olika nationaliteter.