Vid folkräkningen 2006 uppgav drygt 330 000 kanadensare att de hade svenskt ursprung, en siffra som ger en uppfattning om storleken på den svenska ”kolonin” i vid bemärkelse. I samma folkräkning framgår att knappt 7000 personer är invandrade från Sverige och permanent bosatta i landet. Merparten av de svenska invandrarna, såväl historiskt som i nutid, har bosatt sig i västra Kanada; i British Columbia, Alberta, Saskatchewan och Manitoba. Många finns även i den folktätaste provinsen Ontario. Antalet svenskar med tillfälligt uppehållstillstånd för studier eller arbete brukar ligga kring 500. Sedan ett par år finns en bilateral överenskommelse mellan Sverige och Kanada som innebär att ungdomar från de bägge länderna kan erhålla arbets- och uppehållstillstånd för upp till ett år enligt ett förenklat förfarande. Av den kanadensiska gränskontrollstatistiken framgår att lite drygt 30 000 svenskar årligen besöker Kanada.
Den mest uppmärksammade gruppen svenskar i Kanada utgörs utan tvekan av de svenska ishockeyspelare som framgångsrikt spelat och spelar för kanadensiska lag i NHL. För närvarande finns åtta svenskar i de kanadensiska lagen, bl.a. Mats Sundin, Daniel och Henrik Sedin i Vancouver och lagkaptenen Daniel Alfredsson i Ottawa. Härutöver har ett drygt dussintal unga svenska spelare tingats ( ”draftats”) av kanadensiska lag. Kanadensisk media uppmärksammar ofta svenska ishockeyframgångar i OS, VM och JVM, samt individuella prestationer av svenska NHL-proffs. Börje Salming spelade 1973-89 i Toronto Maple Leafs, och blev 1996 inskriven i ”Hockey Hall of Fame”, vilket är mycket prestigefyllt i Kanada. På senare år har även intresset för svensk dam-ishockey ökat, då Sverige haft framgångar i både VM och OS.
Bland uppmärksammade svenskar upptar Raoul Wallenberg en särställning. Wallenberg utsågs 1985 av det kanadensiska parlamentet till landets förste hedersmedborgare, en ära som därefter vederfarits endast tre personer. Sedan år 2002 har den 17 januari officiell status som Raoul Wallenbergs minnesdag i Kanada.
Det bilaterala samarbetet och besöksutbytet
Relationerna mellan Sverige och Kanada är mycket goda och graden av samsyn är ofta hög.
Sverige har en lönad myndighet i Kanada, ambassaden i Ottawa. Honorärkonsuler finns på tio orter runt om i landet. På tre av dessa orter – Montreal, Toronto och Vancouver – assisteras konsulerna av kanslier med av ambassaden finansierad personal. Exportrådet har ett handelskontor i Toronto knutet till det svenska honorärkonsulatet, och där finns även en svensk-kanadensisk handelskammare.
Kanadensiskt statsbesök ägde rum i Sverige 1982, och det svenska kungaparet avlade statsbesök i Kanada 1988 och i oktober 2006. H. M. Konungen deltog även i det studiebesök som Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien gjorde i Ottawa, Montreal och Toronto hösten 1999.
Statsminister Göran Persson besökte Kanada under fyra dagar i februari 2003. Den dåvarande kanadensiske premiärministern Jean Chrétien besökte Sverige i samband med det svenska ordförandeskapet i EU 2001, då han tillsammans med utrikes- och handelsministrarna var i Stockholm för toppmötet EU-Kanada. Chrétien besökte därefter Stockholm också i februari 2002 i samband med "Stockholm Progressive Summit".
Ett antal svenska statsråd och statssekreterare har avlagt bilaterala och andra besök under de senaste åren, däribland biståndsminister Gunilla Carlsson, miljöminister Andreas Carlgren och arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin. Ett stort antal riksdagsutskott, utredningar och centrala myndigheter har också besökt Kanada.
Utöver det utbyte som sker på officiell statlig nivå finns också livliga kontakter mellan svenska och kanadensiska kommuner, regionala myndigheter, intresseorganisationer, universitet och högskolor samt andra offentliga såväl som privata aktörer, vilka alla bidrar till det intensiva och kontinuerliga kunskaps- och erfarenhetsutbyte som äger rum mellan Sverige och Kanada. Ett vanligt tema för kanadensiska besök i Sverige är miljöteknik, medan svenska delegationer ofta vill lära av kanadensiska erfarenheter på migrations- och integrationsområdet.
Handelsutbytet
Under 2007 uppgick värdet av svensk varuexport till Kanada till 11 miljarder kronor, vilket var en minskning med 4 procent från 2006. Räknat som andel av svensk varuexport gick en procent till Kanada, vilket placerar landet som Sveriges artonde största exportmarknad. Varuimporten från Kanada ökade visserligen med 4 procent mellan 2006 och 2007, men uppgick ändå bara till blygsamma 3,5 miljarder kronor, eller 0,4 procent av den totala svenska importen. Därmed fanns inte Kanada på listan över våra 30 största varuleverantörer.
De största produktkategorierna som exporteras från Sverige till Kanada är läkemedel, bilar, raffinerade mineraloljeprodukter samt verkstadsprodukter och maskinutrustning. I den andra riktningen märks bl.a. malmer, läkemedel, flygplan, kraftalstrande maskiner samt järn och stål. År 2006 fanns enligt Exportrådet 140 svenska dotterbolag i Kanada. Institutet för tillväxtpolitiska studier har identifierat 16 100 anställda i över 50-talet svenskägda bolag (2004). Störst är Astra Zeneca och Ericsson, som också har forskning i landet, följda av bl. a. Autoliv, IKEA, Sandvik, Securitas och Volvo. Hennes & Mauritz finns etablerade i Kanada, liksom gratistidningen Metro. År 2005 fanns 68 kanadensiska företag med 3 600 anställda i Sverige. Störst är Bombardier (järnvägsmateriel).