Landfakta / Country Information

Allmän beskrivning av stationeringsorten

Polens historia karakteriseras av stor föränderlighet i landets gränser och återkommande växelvisa perioder av inre splittring, landets tidigare roll som en dominerande stormakt, perioder utan självständighet samt nationell och statlig återuppståndelse. De långa perioderna av utländsk – framför allt rysk och tysk – överhöghet är tydligt närvarande i polackernas historiska medvetande idag.

Polen kristnades år 966 och låg på den tiden inom ungefär samma geografiska område som dagens Polen.
       När den styrande Piast-dynastin saknade en manlig tronarvinge, ingick landet en personalunion med storhertigdömet Litauen genom giftermål mellan Polens 12-åriga drottning Jadwiga och Vladislav II (Władyslaw Jagiełło; Jogaila). Vladislav inledde en utveckling av Polen till en av den tidens stormakter.
       Sedan Jagiełło-ätten utslocknat 1572, började Polen–Litauen att välja sina kungar, som oftast rekryterades bland utländska adelsätter. Adeln kom att stärka sin ställning, vilket ledde till att en första ”republik” skapades med den antika romerska senaten som ett slags förebild.

En period av krig – kosackuppror understödda av ryssar, svenska invasioner under Gustav II Adolf, Karl X Gustav och Karl XII, det polska tronföljdskriget och ökande rysk och preussisk inblandning – ledde till att Polen delades mellan Preussen, Österrike och Ryssland i tre steg mellan åren 1772 och 1795. Därefter var Polen underställt främmande makter och utsattes för förtysknings- och russifieringsförsök fram till efter första världskriget, då Polen – den andra republiken – återskapades i en blandning av politiska spel och militära aktioner.
       Under ledning av general Józef Piłsudski gjordes försök att återskapa Polens östra gräns som den hade sett ut före delningarna (1772), vilket ledde till att Vilnius med omnejd först ockuperades (1920) och sedermera annekterades (1922). På samma sätt annekterade Polen – efter det polsk-sovjetiska  kriget 1919-1921 – områden som i dag ligger i västra Vitryssland och västra Ukraina.

När andra världskriget bröt ut den 1 september 1939 med Tysklands anfall mot Polen, delade Sovjetunionen och Tyskland Polen mellan sig enligt vad som hade avtalats i Molotov–Ribbentroppaktens hemliga tilläggsprotokoll den 23 augusti. Krigets, ockupationens och judeutrotningarnas konsekvenser för Polen är närmast ofattbara.
       Sedan Tyskland besegrats 1945 kom landet – med nya gränser i väster och öster – under sovjetisk kontroll, och efter en kupp 1948 utropades den kommunistiska s.k. Folkrepubliken Polen.
       Ett uppror mot den sovjetstödda regeringsmakten inträffade 1956 och den stalintrogna regimen i Polen byttes ut.
       För att motverka ett studentuppror 1968 inledde den kommunistiska regimen en ”antisionistisk” utrensning, varvid ett stort antal judar tvingades lämna landet.
       Perioden från 1970 fram till kommunismens sammanbrott i landet kom att karakteriseras av återkommande strejker och protester mot regeringen, dess ekonomiska politik och kränkningar mot medborgarrättigheter.
       Den fria fackföreningen Solidaritet (Solidarność) bildades 1980 och kom att organisera  motståndet mot den kommunistiska diktaturen. Också den katolska kyrkan och inte minst den polske påven Johannes Paulus II spelade en mycket betydelsefull roll i processen för ett fritt och demokratiskt Polen.
       Den 29 december 1989 upplöstes Folkrepubliken Polen och en demokratisk stat – Tredje republiken – utropades. Polen blev medlem av Nato 1999 och EU 2004.

Efter att ha förstörts till 80-85 procent under andra världskriget återuppbygg¬des Warszawa successivt. Staden har huvudstadskaraktär men gör i sin helhet inget enhetligt intryck. Anmärkningsvärt är att floden Wisła inte utnyttjas i stadsplanens utformning: staden "vänder ryggen" åt floden, trots att den flyter genom bebyggelsen.

Under återuppbyggnaden gjordes väldiga ansträngningar för att återuppföra de sönderbombade kulturbyggnaderna i centrum, framför allt i Gamla staden, områdena däromkring samt utmed Trakt Królewski ("Kungsleden") – de polska kungarnas resväg mot Kraków via gatorna Krakowskie Przedmieście, Nowy Świat och Aleje Ujazdowskie till Łazienki ("Badhusparken").
       Det gigantiska arbetet med att rekonstruera det kungliga slottet startade så sent som 1971. Slottet uppfördes ursprungligen till stora delar av kung Sigismund Vasa.

Vid sidan om denna byggnation uppfördes också en rad byggnader i nyklassicistisk (resp. socialrealistisk) stil. Från denna tid daterar sig t ex Konstitutionstorget och Kulturpalatset, det senare en kopia av de väldiga Stalin-skyskraporna i Moskva, ett tornprytt monument i sandsten med ca 3 000 rum.

På 1960- och 1970-talen tillkom enklare och inte alltid så vackra elementhus i betong, särskilt i förorterna.

Under senare år har allt fler moderna byggnader och höghus i glas och betong tillkommit. Svenska företag har bidragit med många, bl.a. hotell (Victoria, Novotel – tidigare benämnt Forum – och SAS Radisson) och flera kontorskomplex i stadens centrum.

Det största grönområdet i centrum är den vackra Łazienki-parken (Badhusparken) med ett miniatyrslott från 1700-talet, byggt av Polens siste kung, Stanisław August Poniatowski.

Warszawa är beläget på den vidsträckta sandiga Mazowsze-platån. Stadens omgivningar utgörs av jordbruksbygd utan större sjöar. Floden Wisła (eng. Vistula, ty. Weichsel) flyter genom staden. Nordost om Warszawa finns en stor damm – Zegrze – som samlar upp vattnet från floderna Bug och Narew. I stadens närhet finns några skogar (Kampinos, Kabacki), floder (Świder, Wigra) och parker lämpade för utflykter. Invånarantalet uppgår till ca 2 miljoner.

Warszawa har vanligtvis varmare somrar och mildare vintrar än Sverige. Karaktäristiskt för Warszawa-klimatet är snabba tryckförändringar med åtföljande ombytligt väder. Medeltemperaturen i juli uppgår till +18 grader. I juli och augusti kan temperaturen gå över 30 grader. Medelnederbörden är 75 mm (juli-augusti).

Våren är kort och kommer tidigare än i Sverige. Den behagligaste årstiden brukar vara den "gyllene" polska hösten med relativt höga temperaturer långt in i oktober. November markerar senhöstens inträde med regn, blåst och kyla. Trots att vintrarna kännetecknas av tämligen hög medeltemperatur (i januari, som är den kallaste månaden, är medeltemperaturen –1C) kan det förekomma skarpa köldknäppar ner till -20C, omfattande snöfall och hårda stormar. Detta kan skapa svårigheter i kommunikationerna inom själva staden men främst mellan Warszawa och andra delar av Polen.