Det övergripande målet för utvecklingssamarbetet med Tanzania under strategiperioden 2006-2011 är att bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. Detta ska uppnås genom att stödja Tanzanias strävan att minska fattigdomen. Samarbetet baseras på millenniemålen och Tanzanias egen utvecklingspolitik.
För att nå det överordnade målet om fattigdomsminskning ska det svenska utvecklingssamarbetet stödja Tanzania i ansträngningarna att främja:• en effektiv, transparent och ansvarig stat med kapacitet att erbjuda medborgarna offentliga tjänster,• ett civilt samhälle som både kan bevaka statens skyldigheter och främja politiskt deltagande, en demokratisk kultur samt rättssäkerhet,• en stark privat sektor som skapar tillväxt och arbetstillfällen för de fattiga.
Rättighetsperspektivet och den politiska dimensionen av fattigdom (mänskliga rättigheter, rättssäkerhet, deltagande) ska genomsyra den svenska utvecklingsdialogen.
För närvarande, efter att de koncentrationsåtgärder som bestämts i strategin genomförts, arbetar Sida i fem sektorer/områden:1. Energi2. Privatsektorutveckling och handel3. Undervisning4. Forskning5. God samhällsstyrning, demokrati och mänskliga rättigheter, inkl. SRHR.
Förutom stöd inom ovan nämnda sektorer/områden ger Sverige också ett betydande budgetstöd.
Energisamarbetet har sedan lång tid varit en viktig del av utvecklingssamarbetet med Tanzania. Sverige har varit medfinansiär i alla större utbyggnader av vattenkraft i Tanzania sedan självständigheten. Sida förbereder stöd till ytterligare vattenkraftsutbyggnad och för rehabilitering av ett vattenkraftverk.
Resultaten har över lag varit goda, projekten har genomförts och levererat energi enligt planer. Tanzania har dock inte lyckats säkra tillräcklig energiförsörjning och ransonering måste ofta vidtas. Landet har höga ambitioner att snabbt bygga ut elnätet så att ca 20 % av befolkningen ska bli anslutna. Under 2000-talet har dock utbyggnaden knappt hållit takten med befolkningsökningen och målet har inte nåtts.
Sedan millennieskiftet har fokus på Sidas energistöd varit landsbygdselektrifiering, reformer samt kapacitetsuppbyggnad av ansvariga myndigheter.Endast ca 2,5 % av hushåll på landsbygden har tillgång till el, jämfört med det nationella genomsnittet på 14 %. Det svenska stödet har utgjort en betydande del av den totala landsbygdselektrifieringen. Genom de fem projekt vilka finansierats av Sverige har ca 5500 hushåll och 300 företag på landsbygden anslutits till det nationella elnätet under 2005-2008, vilket motsvarar en andel på ca 15 % av de totala anslutningarna på landsbygden under denna period. Projekten har kapacitet att försörja betydligt fler kunder. Enligt uppgift från det statliga elbolaget TANESCO hade man i april 2009 ytterligare drygt 1500 ansökningar om anslutning under behandling.
Privatsektorutveckling och handelssamarbete är ett prioriterat område i Tanzanias fattigdomsminskningsstrategi. I verkligt genomförande har emellertid planerade reformer genomförts långsamt. Detta är troligtvis en av huvudanledningarna till att tillväxten i ekonomin inte lett till motsvarande fattigdomsminskning. Tanzania har på senare år tappat mark i Världsbankens Doing-Business ranking (senast från plats 124 till 131).
Resultaten är positiva inom finanssektorn. Även om de nationella procentuella siffrorna för de som är helt exkluderade från finansiella tjänster ökar från 54 % till 56 %, så ökar antalet formellt inkluderade från 9 % till 12 %, samt de som har tillgång i absoluta termer. I juni 2009 hade programmet lett till att antalet kvinnor och ungdomar med tillgången till finansiella tjänster ökat till 271 866 personer, jämfört med målet på 261 745 som satts upp t.o.m. juni 2010.
Genomförandet av programmet för förbättrat affärs- och investeringsklimat (BEST) stagnerade. Anledningen är att vare sig den politiska eller den tekniska ledningen av reformen varit övertygande.
Inom undervisningsområdet ger Sverige endast öronmärkt stöd till ett antal enskilda organisationer som arbetar med opinionsbildning inom området och med att följa upp kvaliteten på skolundervisningen. Innovativa pilotförsök med ICT för bl.a. lärarfortbildning får också svenskt stöd. Vidare ges projektstöd till Zanzibar eftersom systemen där inte har bedömts som mogna för övergång till budgetstöd eller sektorbudgetstöd.
Huvuddelen av Sidas engagemang inom området ägnas istället åt att i kraft av det stora svenska budgetstödet genomföra uppföljning och dialog inom hela den tanzaniska undervisningssektorn.
Kvantitativt har resultaten av Tanzanias satsning på undervisning varit mycket goda. Inskrivningstalen i skolan har ökat på alla nivåer. Inskrivningen i primärskolan har t.ex. ökat från 88 % 2003 till 96 % 2009. Resurser i form av lärare och pengar till läromedel har dock inte ökat i motsvarande grad vilket lett till att antalet elever som fullföljt primärskolan minskade från 68 % till 62 % mellan 2007 och 2008 och att t.ex. endast ca 20 procent av barnen i sekundärskolan klarar testen i grundämnena engelska och matematik efter fjärde året.
För att förbättra kvaliteten i undervisningen har åtgärder vidtagits för att förbättra datainsamling och analys hos undervisningsministeriet samt för att utjämna skillnaderna mellan olika regioner bl.a. genom att se över lärarutbildning och incitament för lärare att arbeta i landsbygden.
Forskningssamarbetet påbörjades under 1970-talet och Sverige har sedan dess varit en huvudaktör vad gäller forskningsfinansiering och kapacitetsuppbyggnad i Tanzania. Sidas stöd uppgår till ca 15 – 20 % av Dar es Salaam universitets budget och ca 80 % av forskningsbudgeten. Stöd ges också till bl.a. ett medicinskt universitet.
Inskrivningen av elever i högre utbildning var 2,5 % under 2009, målet för 2010 har satts till 2,8 %.
Forskningsresultaten har varit påtagligt goda. Särskilt kan nämnas forskning inom hiv/aids, malaria, marinbiologi, SRHR och våld mot kvinnor. Inom dessa områden står forskningen stark med ett ökande antal publicerade artiklar i vetenskapliga tidningar. Forskningen har också direkt påverkat policyutformning i många fall.
Framgångsrik forskning har möjliggjorts genom det långsiktiga kapacitetsuppbyggnadsprogrammet vilket lett till bl.a. att universiteten har tillgång till modern utrustning och till att ett stort antal tanzanier genomgått forskarutbildning (totalt ca 200) eller mastersutbildningar (totalt ca 500). Ett exempel på resultat av detta slag är att samarbetet har gett tanzaniska forskare kapacitet att nu bidra i det pågående HIV/aids-vaccin-försöket i samverkan med svenska kollegor.
God samhällsstyrning, demokrati och mänskliga rättigheter, inkl. SRHR är ett brett område som för närvarande innefattar dels stöd till enskilda organisationer som arbetar med opinionsbildning inom områden som prioriterats i den svenska samarbetsstrategin, t ex minoriteters situation, barns rättigheter, jämställdhet och SRHR. Vidare ges stöd till ett antal organisationer som arbetar för att underlätta och stimulera ansvarsutkrävande på främst kommunal nivå. Ett litet men strategiskt stöd ges också till organisationer som arbetar med mediafrihetsfrågor.
Inom samarbetet med Tanzanias regering ingår stöd till decentraliseringsreformen, till valförberedelser 2010 samt till Tanzanias riksrevision. Sverige har spelat en ledande roll i sektordialogen mellan givare och regering.
Det svenska biståndet har bidragit till att den demokratiska kulturen till viss del stärkts genom ett mer aktivt parlament som utkräver ansvar av regeringen.En ökande andel av tanzanierna tar del av samhällelig information. Decentraliserings-reformen har bidragit genom att göra t.ex. kommunbudgetinformation offentlig och tillgänglig och har ökat människors deltagande i lokal demokrati.Stödet till riksrevisionen har varit framgångsrikt. Revisionsrapporterna levereras nu inom utsatt tid och leder till en kritiskt granskande parlamentsbehandling genom kommittéer ledda av oppositionspolitiker.Lokalvalens genomförande under 2009 hade många brister men var ett stort framsteg jämfört med tidigare lokalval.Korruptionsbekämpningen har dock gått för långsamt under 2009, efter kraftfullt agerande särskilt under 2008. Vissa bakslag vad gäller mediafrihet har skett. Sidas stöd till organisationer i civila samhället har bidragit till att driva fram debatt om mänskliga rättigheter och utkrävande ansvar av regeringen genom att organisationer vunnit rättstvister mot regeringen. Vidare har organisationer som arbetar med barns rättigheter kopplat till lokal demokrati, SRHR och mediafrihet uppvisat goda resultat vad gäller kommunikation och för att stimulera debatt t ex om offentlighetsprincip och mediafrihet. Ett annat exempel är arbetet med att avskaffa barnaga i skolorna på Zanzibar.
Budgetstödet uppgår till ca halva landallokeringen men har en variabel del som kan innebära att stödet kan minskas från maximibeloppet 450 miljoner kronor per år till 315 miljoner kronor (eller förstås helt hållas inne). Bedömningarna för det årliga budgetstödsbeslutet grundar sig främst på resultaten inom offentlig finansiell styrning, demokratisering och utveckling av lokal förvaltning samt en bedömning av de s.k. underliggande principerna för budgetstöd.
Mot bakgrund av att resultaten varit under förväntan inom dessa områden de senaste åren hölls del av budgetstödet tillbaks under 2009 och 2010. - - -
På Sidas webbplats finns mer information om utvecklingssamarbetet med Tanzania, beskrivningar av de sektorer Sverige arbetar inom och exempel på resultat från olika projekt och ekonomisk fakta. Där finns också bl.a. grundläggande fakta om Tanzania och länkar till andra givare och samarbetspartners. > Läs mer om utvecklingssamarbetet med Tanzania på Sidas webbplats.