Ekonomi, utrikeshandel och arbetsmarknad

Guld bryts sedan några år i stor skala och detta tillsammans med en liberalisering av guldhandeln (vilket ledde till att mindre guld handlades illegalt) har gjort att guldexporten på några få år har kommit att utgöra cirka en fjärdedel av exporten.

Jordbruket som under kolonisationen hade stor betydelse för Surinam har idag endast en begränsad roll för ekonomin och sysselsättningen. Den senaste tidens ökning av världsmarknadspriset på råvaror har varit mycket gynnsam för Surinams gruv- och energisektor vilket i sin tur har stärkt landets finanser. Utlandsskulden har minskat från 278 miljoner USD 2003 till 178 miljoner USD 2007.

Valutareserven har ökat, från att vara 105,8 miljoner USD 2003 till 400,9 miljoner USD 2007. Trots god ekonomisk utveckling kommer Surinam vara beroende av utländska direktinvesteringar och bistånd för att genomföra viktiga infrastrukturinvesteringar.

Inflationstakten har varit hög det senaste året och ackumulerade 16,1 % för det gångna året i april
08. Inflationen har drivits på av ökande mat- och oljepriser i kombination med en svagare dollarkurs mot euron. Det positiva är att den här gången, till skillnad från tidigare, går inte rötterna till inflationen att hitta i landet. Likaså bådar den konservativt drivna penning –och finanspolitiken gott för framtidens ekonomiska utveckling. De höga råvarupriserna resulterade 2006 i en BNP tillväxt på 5,8 %, vilket historiskt sett är högt. Surinam har haft en genomsnittlig tillväxttakt på 4 %
under de senaste åren. Än så länge finns inga uppgifter på hur Surinam kommer att påverkas av den internationella ekonomiska krisen.

Den nuvarande presidenten Venetiaan har under sina tre perioder av styre fört en hård strukturanpassningspolitik
för att komma tillrätta med den ekonomiska instabilitet som militärdiktaturerna skapade i form av hög inflation (23 % 2003), en omfattande byråkrati och en ineffektiv offentlig sektor. En privatiseringsprocess har initierats och 2007 släpptes monopolet på mobiltelefonmarknaden
men många företag har dock förblivit i statlig ägo. År 2004 ersattes den surinamesiska gulden med en ny valuta, surinamesisk dollar som är kopplad till en valutakorg, huvudsakligen bestående av USD.

Den informella ekonomin är mycket omfattande. Sannolikt omsätter brottsligheten, i synnerhet
organiserad brottslighet i form av narkotikahandel, penningtvätt och människosmuggling samt illegal guldutvinning mycket stora värden. Det finns brasilianska medborgare som arbetar illegalt på
Surinams sida av gränsen med just guldutvinning.

Surinam ingår sedan januari 2006 i CARICOM:s gemensamma marknad för varor, tjänster, personer
och kapital. De viktigaste importprodukterna är kapitalvaror, mat, bomull och konsumtionsvaror och
kommer huvudsakligen från USA, EU (i synnerhet Nederländerna) och de karibiska länderna. De
viktigaste exportprodukterna är aluminium, råolja, timmer, räkor, fisk och ris och de främsta mottagarländerna är USA, Norge och EU (i synnerhet Nederländerna).

Servicesektorn sysselsätter fyra av fem surinameser. Närmare 60 procent av alla som arbetar är anställda i den offentliga sektorn. För att dryga ut sina löner har många offentliganställda även arbeten på sidan om, inom den informella sektorn. Enligt officiell statistik är arbetslösheten 9,5 procent, andra källor anger den till mellan 14 och 20 procent.