Utrikesrelationer och försvar

Nederländerna, den tidigare kolonialmakten, är alltjämt den viktigaste relationen i Surinams utrikespolitik. Banden är komplexa men Nederländerna vill gärna att Surinam ska bli mer integrerat i regionen och jobba med att fördjupa relationer med multilaterala organ. Den tidigare diktatorn Bouterse är som sagts dömd i sin frånvaro för narkotikabrott i Nederländerna, som gjort en efterlysning av honom via Interpol.

Skulle Bouterse lämna Surinam riskerar han alltså omedelbart att bli utlämnad till Nederländerna.

Nederländerna har ett omfattande bilateralt
utvecklingssamarbete med Surinam, men på områden som bekämpning av organiserad brottslighet,
utbildning av polisstyrkorna etc. har även USA en viktig roll som biståndsgivare. Surinam knyts till EU genom Cotonouavtalet (innan 2000 Loméavtalet). Under senare år har Surinam allt mer kommit att integreras i det regionala samarbetet.

Den långdragna tvisten om kustgränsen mellan Guyana och Surinam löstes i september 2007, men tvisten om landsgränsen har inte lösts och bidrar till bilaterala spänningar; det har dock inte fått några direkta ekonomiska konsekvenser. Även med Franska Guyana har Surinam en konflikt om gränsdragning, men konflikten ser ut att kunna lösas genom internationell rätt. Sedan 1995 är landet medlem av den västindiska
samarbetsorganisationen CARICOM.

Surinam var delaktigt i bildandet av den Sydamerikanska Gemenskapen och är också medlem av OAS, Organisation of American States, i FN samt ingår i Non-Aligned Movement (NAM). Inom försvarsmakten finns cirka 2000 personer, huvudsakligen inom armén. Under president Venetiaan har omstruktureringar gjorts för att återta den civila makten över militären. Försvarsmaktens budget motsvarar cirka 0,6 % av BNP.