Historia

Idag känner vi Nieuw Amsterdam under namnet New York och bytet är kanske ett av de sämsta som gjorts i historien. Den holländska kolonin, Nederländska Guyana, förblev under holländsk ägo under närmare 300 år. Holländarna anlade plantager för socker, bomull, kakao och kaffe.

Slavar från Västafrika fördes till plantagen. Först år 1863 förbjöds slaveriet och därefter anlitades arbetare
framför allt från Indien och Java. År 1948 infördes allmän rösträtt och 1954 ett internt självstyre. År 1975 blev Surinam en självständig republik. Efter självständigheten valdes en ny regering med Henck Arron som premiärminister. Han avsattes i februari 1980 i en militärkupp under ledning av Désiré Bouterse. En repressiv regim där militären i praktiken hade makten följde.

I december 1982 mördades femton intellektuella, händelsen är känd som ”decembermorden” och rättegången med Désiré Bouterse och 24 andra tilltalade började den 30:e november 2007. Endast 11 kom till
rättegången och Bouterse var inte en av dem. Han hävdar att rättegången är politiskt motiverad.

Désiré Bouterse har även blivit dömd i sin frånvaro, i Nederländerna, för kokainsmuggling. I denna
stund pågår ett gräl mellan Bouterse och polis- och rättsministern vilket kan komma att dra ut på
rättsprocessen. Mellan 1984 och 1986 togs steg för att återgå till en demokratisk ordning. En ny författning antogs efter folkomröstning 1987 och därefter hölls åter demokratiska val. Men i december 1990 tog
Bouterse än en gång makten genom en statskupp. Drygt ett halvår senare hölls nya val efter vilka
Ronald Venetiaan utsågs till president.

Militärens styre hade fått marunerna att känna att den
självständighet som de sedan 1761 tillerkänts, var hotad. Ett inbördeskrig mellan marunernas
gerillarörelse SLA (ofta kallad Djungelkommandot) och armén utvecklades. I november 1986 mördades ett femtiotal personer i byn Moiwana. Surinam har dömts i Inter-Amerikanska domstolen som ansvarig för massakern, men händelsen har inte utretts eller lagfästs nationellt.

Venetiaans regering förhandlade 1992 fram ett fredsavtal med SLA. Efter valet 1996 blev Jules Wijdenbosch, som då tillhörde Bouterses parti NDP, ny president. Efter att landet hamnat i politisk och ekonomisk kris, utlystes nyval år 2000. Ronald Venetiaan utsågs därefter än en gång till president. I maj 2005 hölls nya val. Observatörer från regionala organisationer bedömde valen som korrekta.

Nya Fronten tappade stöd i valet, huvudsakligen beroende på missnöje med det politiska styret och ekonomin. Sedan valet styr Nya Fronten i en koalition tillsammans med två mindre partier, varav det ena, A-kombinationen (A-Com), företräder befolkningsgruppen maruner. Det nya parlamentet lyckades inte få ihop två tredjedels majoritet för någon av de två presidentkandidaterna; Nya Frontens Ronald Venetiaan och NDP:s Rabin Parmessar. Folkkongressen
(se ovan under politiska system) sammankallades därför och valde i augusti 2005 Ronald Venetiaan
till Surinams president.