Argentina har stora naturtillgångar - främst bördig jordbruksmark som genererar riklig produktion av soja, spannmål och kött. Landet är världens tredje största exportör av sojabönor och världens ledande exportör av sojaolja. Även betydande mineralfyndigheter återfinns (koppar, guld m.m). Landet är Sydamerikas tredje störste oljeproducent och har stora gasfyndigheter. På grund av de växande energibehoven importeras även stora mängder naturgas, inte minst från Bolivia. Betydande industriell produktion förekommer av livsmedel, kemiska- och petrokemiska produkter samt fordon.
Argentina var i början av 1900-talet världens sjätte rikaste land. Dess relativa välstånd reducerades dock därefter betydligt på grund av politisk instabilitet, militärkupper, missriktad ekonomisk politik, misskötta statsfinanser och korruption. Under 1990-talets första hälft växte Argentinas ekonomi kraftigt, inte minst på grund av liberaliseringar och avregleringar som främjade handel och investeringar. Årtiondets senare del karakteriserades emellertid av misskötta offentliga finanser, en ökande statsskuld, en övervärderad fast växelkurs (knuten i paritet till den amerikanska dollarn) och spridningseffekter från de finansiella kriserna i Ryssland, Asien och Brasilien. Under den långa recessionen 1998-2002, som kulminerade i världens hittills största statliga betalningsinställelse, kontrakterade BNP med drygt 20 %. Arbetslösheten och antalet fattiga fördubblades till 25 % respektive 50 %. Peson devalverades med 80 % och inflationen ökade till 40 %.
Sedan det andra halvåret 2002 har Argentina stabiliserats i snabb takt, såväl politiskt som ekonomiskt. Argentinas BNP växte 2003-07 årligen med 8-9 %. Orsakerna var framför andra en gynnsam internationell konjunktur, höga världsmarknadspriser på argentinska jordbruksprodukter samt en hög inhemsk konsumtionsefterfrågan. Under högkonjunkturen har tillverkningsindustrins produktion vuxit avsevärt, inte minst fordonsindustrins. Peson har stärkts efter krisen och har de senaste åren hållit en stabil kurs gentemot dollarn. De ständiga budgetunderskotten i statsfinanserna har vänts till budgetöverskott (ca 3,3 % av BNP 2007 innan räntebetalningar) och bytesbalansen är positiv (2,7 % av BNP 2007). Arbetslösheten har minskat betydligt (ca 8 %). Även fattigdomen har reducerats (drygt 23 %), men är fortfarande högre än innan recessionen 1998-2002.
Argentina genomförde 2005 en betydande skuldavskrivning gentemot många av sina gäldenärer. Men skulder motsvarande cirka 12 % av BNP exkluderades från omförhandlingen och har ännu inte återbetalats. Däribland återfinns en skuld till Parisklubben, som regeringen förmodas försöka åtgärda under 2008. Till dess att nämnda skulder är omförhandlade har Argentina svårigheter att uppta lån på de internationella finansmarknaderna. Istället har argentinska statspapper för cirka 5 miljarder USD sålts till Venezuela, vars president Hugo Chávez är en nära allierad till president Kirchner. Den argentinska regeringen beslöt 2006 att i förtid betala tillbaka samtliga skulder till IMF (trots att dess räntor var lägre än övriga gäldenärers). Statsskulden motsvarade 2007 cirka 56,4 % av BNP (exklusive de icke omförhandlade skulderna). Utlandsskulden motsvarade 2006 cirka 26 % av BNP.