Handelsnytt från Washington juni 2008

Handelsnytt tar nu sommaruppehåll. Nästa nummer kommer i september.

Glad sommar!

Innehållsförteckning

• USA:s handel under april
• USA har svårt uppnå framsteg inom handelspolitiska förhandlingar
• Farm Bill 2008-2012
• Lieberman - Warner förslaget - ett system för handel med utsläppsrätter
• Första kapitlet avslutat i House of Sweden…
• USA och Latinamerika – Politiska relationer mot sociala mål med ekonomiska medel
• Medelklassen hotad
• Konkurrenskraftiga Sverige
• Hård kritik mot USA:s innovationssystem
• Bred svensk medverkan vid Homeland Security konferens

USA:s handel under april

Siffror för den amerikanska handeln under april månad visar att handelsunderskottet ökat till 60,9 miljarder dollar, från 56,6 miljarder dollar i mars. Detta innebär en ökning med 600 miljoner dollar jämfört med samma period förra året. Det stigande oljepriset antas vara en stor del av orsaken till detta.

Den totala importen ökade med 4,5 %, till 216,4 miljarder dollar, medan exporten ökade med 3,3 % till 155,5 miljarder dollar. Jämfört med samma period förra året har total export ökat med 19,2 % och total import ökat med 13,5 %.

Inom varusektorn skedde den främsta exportökningen, jämfört med förra månaden, i kapitalvaruproduktionen (2,2 miljarder dollar).   Importen ökade mest inom industriproduktion (5,6 miljarder dollar) och verkstadsmateriel (1,2 miljarder dollar), men även import av kapitalvaror och bildelar uppvisade signifikanta ökningar jämfört med förra månaden. I jämförelse med samma period förra året har exporten ökat främst inom industriproduktion, verkstadsmateriel, kapitalvaror och livsmedel. Importökningen jämfört med april 2007 har skett främst inom industriproduktion, verkstadsmateriel, kapitalvaror och konsumtionsvaror.

Inom servicesektorn ökade exporten under april med 0,4 miljarder dollar från förra månaden och 6,7 miljarder dollar jämfört med april 2007. Importen av tjänster steg med 0,3 miljarder dollar från mars detta år. Jämfört med april 2007 har tjänsteimporten ökat med 3,1 miljarder dollar.
(sigrid.colnerud-granstrom@foreign.ministry.se)

USA har svårt att uppnå framsteg inom handelspolitiska förhandlingar

Det har under de senaste månaderna varit mycket svårt för USA att uppnå några framsteg inom det handelspolitiska området. Det finns fortfarande förhoppningar inom administrationen, med numera mer högljutt stöd från det amerikanska näringslivet, att få igenom frihandelsavtalet med Colombia.

Men relationerna med demokraterna i kongressen är ytterst besvärliga i denna fråga och den pågående presidentvalskampanjen gör inte saken lättare. Demokraternas ledning i kongressen har indikerat att de först vill få igenom andra lagförslag inom det ekonomiska området och diskussioner pågår nu i första hand om att få igenom ett nytt program för det s k Trade Adjustment Assistance, TAA, som är stöd och omskolning till arbetare som förlorar sina jobb pga. importkonkurrens. Det är dock inte givet att frihandelsavtalet med Colombia, eller de två andra utestående, det med Panama och det med Korea, kan godkännas även om det blir ett positivt beslut om TAA.Det finns diverse andra komplikationer rörande vart och ett av dessa tre frihandelsavtal.

När det gäller det multilaterala området, främst då Doha-förhandlingarna, ser det inte heller så ljust ut för USA att uppnå några framsteg. Förhandlingarna som pågår i Genève ter sig alltmer komplicerade och föga lovande från ett amerikanskt perspektiv. Den tilltagande kritiken från omvärlden mot de förväntade negativa effekterna av den nya amerikanska s k Farm Bill - vilken har fått mycket stort stöd i kongressen bland båda partier - skapar inte direkt någon goodwill rörande Doha-förhandlingarna hos de amerikanska folkvalda.

 Kritik från Kina, Indien och andra ledande u-länder mot amerikansk handelspolitik är inte heller något man direkt uppskattar. President Bush har dock under sitt besök i Europa starkt uttalat sig för ett snabbt avslutande av Doha-rundan och uppfordrande skrivningar om detta finns med i 2008 EU-US Summit Declaration från toppmötet i Brdo, Slovenien. Där står bl.a. "We call on all WTO members to make meaningful contributions that are necessary to advance the negotiations, achieve a breakthrough on modalities in the next few weeks, and conclude an agreement as a matter of urgency." Bush och tyska kanslern Merkel uttalade sig också båda i samma riktning när de träffades häromdagen. Det finns nu vissa som hoppas att ett genombrott kommer så att WTO kan samlas till ett ministermöte i Genève sista veckan i juli. Kanske kan det bli så, men det är nog ingen i amerikanska kongressen som håller andan om huruvida det blir så eller inte. (claes.hammar@foreign.ministry.se)

Farm Bill 2008-2012

Den amerikanska Farm Bill 2008-2012 har gått en lång väg till beslut och inte är den ännu vid vägs ände.  14 maj röstade Huset ja till ett förslag på 289 miljarder dollar. Påföljande dag röstade Senaten också ja. Båda med så kallade veto-säkra marginaler. Presidenten, som ihärdigt lovat att vetera förslaget, stod vid sitt ord. Kongressen förkastade vetot i Huset med en överväldigande majoritet: 316 - 108.

Detta var klart mer än den två-tredjedels majoritet som krävs. Men det visade sig då att den Farm bill som presidenten veterat saknade ett dussintal sidor (relaterade till handelsfrågor). Ett administrativt misstag. För säkerhets skull görs därför det hela om "in the sake of legislative integrity". Till dags dato har både Huset och Senaten ånyo röstat igenom förslaget med veto-säkra marginaler. Presidenten förväntas vetera när han återkommer från Europa, ett veto som förväntas förkastas.

Senaten och representanthuset menar att nya Farm Bill ökar utgifterna med 10 miljarder dollar över 10 år medan Vita huset hävdar att kostnadsökningen är närmare 20 miljarder dollar. Precis som föregående Farm Bill är denna uppbyggd kring tre övergripande program; direct payments, CCP (Counter Cyclical Payments) och marketing loan payments. Den största nyheten är att jordbrukare erbjuds ett inkomstförsäkringssystem (ACRE) som alternativ till CCP. För att delta måste producenterna acceptera 20 % sänkning av direktstöd och 30 % sänkning av lånekostnad (loan rates). Man sänker allt stöd till individer som har inkomster vid sidan om jordbruket vilka överstiger 500.000 dollar. CCP begränsas för jordbrukare med en inkomst som överstiger 750.000 dollar.

Två tredjedelar av totalkostnaden för Farm bill går till Food Aid. Mer än 25 miljoner amerikanska hushåll erhåller månatlig hjälp från detta program. Ökade utgifter för ”food banks”, dit behövande kan gå för att få direkt hjälp och mer pengar till mellanmål och frukt i de kommunala skolorna, ingår också i förslaget.

Den allra största konflikten och oenigheten har varit om det fortsatta stödet till producenter av produkter som majs, sojabönor och vete. Trots små steg i riktning att begränsa vissa stöd  utökar faktiskt Farm Bill 2008-2012 antalet produkter (som faller inom ramen för ekonomiskt stöd) och i vissa fall höjs stödnivåerna. Det  är svårt att se hur detta ska kunna bli förenligt med ett nytt WTO-avtal. (lisette.lindahl@foreign.ministry.se)

Lieberman - Warner förslaget - ett system för handel med utsläppsrätter

Den 2 juni inledde senaten som planerat debatten om det så kallade Lieberman - Warner förslaget, dvs. lagförslaget om ett införande av ett nationellt system för handel med utsläppsrätter. Förslaget kämpade i uppförsbacke från början då den politiska debatten på senare tid endast har kretsat kring de höga bensinpriserna. Lieberman - Warner förslaget har av kritikerna beskyllts driva upp bensinpriserna ytterligare.

När lagförslaget drogs tillbaka i fredags efter bara en veckas debatterande hade 54 senatorer, varav åtta republikaner uttryckt sitt stöd för förslaget. Även om det saknades sex röster för att kunna ta upp lagförslaget skulle kunna tas till omröstning är det första gången en majoritet av senatens 100 ledamöter ställer sig bakom införandet av ett nationellt system för utsläppshandel. Ett liknande förslag (Lieberman - McCain) för två år sedan fick endast stöd av 36 senatorer. Flera ledande demokrater har därför uttryckt förhoppningar om att debatten denna gång har skapat förutsättningar för ett kraftfullt agerande i klimatfrågan då en ny administration och en ny kongress har tillträtt. (lars.roth@foreign.ministry.se)

Första kapitlet avslutat i House of Sweden…

Helgen 6-8e juni avslutades vårens tema Discover Sweden med Dalarna i fokus för firandet av Nationaldagen och finalen av ambassadens stora främjandesatsning “Sweden on the Potomac”. Över 60 000 besökare har nu vandrat in genom vattenfallet i House of Swedens entré, varav över 13 000 besökare under det sista temat.

Det stora värdet ligger i den kraftfulla profileringen av Sverige i världens politiska maktcentrum och den mängd kontakter och intressen som genom programverksamheten hela tiden har knutit samman svenska och amerikanska intressenter inom politiken, näringslivet, kulturområdet och den akademiska världen. HoS har snabbt blivit en mötesplats för dessa intressen med ett unikt läge som den enda ambassaden vid Washingtons waterfront och med en prisbelönt arkitektur i världsklass.

Under det senaste temat har Sverige lyfts fram som besöksmål, både genom huvudutställningen Welcome to my Home Country, som producerats av Visit Sweden, och genom en rad framgångsrika regionala samarbeten. Sveriges regioner har varit initiativrika i att formulera kulturpolitiska handlingsplaner och tillväxtprogram där samspelet kultur- och näringsliv har varit en hävstång för regionernas utveckling.

I Washington har musiken haft en tongivande roll när Kalmarregionen har lyft fram både Hultsfredsfestivalen och visstaden Västervik med en visfestival på gräsplanen utanför ambassaden. Västra Götalandsregionen kom till Washington med sitt rosade Bohuslän Big Band och Region Dalarna med Dalasymfoniettan och sopranen Hillevi Martinpelto där den planerade utomhuskonserten fick flytta in pga. av den fuktiga hettan vid Potomacflodens strand.

Musiken är en viktig del i byggandet av städernas och regionernas varumärken och kulturella identitet – en identitet som även stärker vårt nya varumärke i Washington - House of Sweden. (mats.widbom@foreign.ministry.se)

USA och Latinamerika –Politiska relationer mot sociala mål med ekonomiska medel

USA:s ambition om en omfattnde handelspolitisk relation med Latinamerika har sedan 1990-talet varit hög, stundtals högre än det faktiska resultatet. För att upprätthålla och utveckla en god relation med Latinamerika måste USA:s kommande president visa tydligt intresse för samtliga länder i regionen och en vilja att samarbeta på lika villkor. Risken är annars att många Latinamerikanska länder tröttnar på att söka uppmärksamhet från en självtitulerad storebror i norr som inte självklart inser att ”lillebror” i söder är större och viktigare än man ser i handling.

Det sammanfattar i korthet resultatet av ett antal samtal med representanter från Department of State, Department of Commerce, USTR, Inter-American Dialogue, Peterson Institute samt Alf-CIO rörande USA:s handelspolitiska relation till Latinamerika.  Rapporten i helhet finns att tillgå hos
Anneli Nilsson: anneli.nilsson@foreign.ministry.se.
(sigrid.colnerud-granstrom@foreign.ministry.se)

Medelklassen hotad

Den amerikanska drömmen inbegriper en tro på att alla som jobbar hårt, oavsett familjebakgrund och klasstillhörighet, har möjlighet att jobba sig upp till en trygg medelklass. Frågan är om det fortfarande gäller i tider med lägre ekonomisk tillväxttakt? Forskare från tankesmedjan Brookings Institute har i en rapport visat att så fortfarande är fallet, men också att flera andra rika länder som exempelvis våra nordiska grannar Norge och Danmark har högre mobilitet mellan klasserna än USA. I rapporten påvisas att det existerar en stor potential för amerikanska arbetstagare att jobba sig uppåt i samhällsstegen, men att vissa samhällsgrupper också åkt nedåt i fråga om inkomster och tillgångar.

De som befinner sig över eller under medelklassen har mindre mobilitet. I tider av lägre tillväxt blir också familjebakgrunden och tillgångar viktigare än annars för en persons chanser till framtida finansiella framgångar. En annan intressant iakttagelse är att de amerikanska männen idag tjänar något mindre än vad deras fäder gjorde, men att den disponibla inkomsten i familjerna ändå ökat från den förra generationen tack vare att de flesta kvinnor idag arbetar.

I en rapport från organisationen Demos och Brandeis University undersöks utvecklingen för medelklassfamiljer enligt ett index inom fyra områden - utbildning, tillgångar, fastigheter samt hushållsbudget och hälsovård. Något oroande konstateras att endast en tredjedel av medelklassen befinner sig på fast mark, övriga två tredjedelar löper risk att åka ner och de mest utsatta är etniska minoritetsgrupper. Enligt studien är 34 procent av de vita medelinkomstfamiljerna "säkra", men exempelvis endast 18 procent av de latinamerikanska familjerna.

Rapportens rekommendationer till politiska beslutsfattare för att lyfta fler till medelklassen är att göra det enklare att bygga upp sina tillgångar genom att bl.a. reglera husmarknadens aktörer hårdare än idag, att göra högre utbildning mer tillgänglig genom bättre finansiering och lån till studenter från lägre inkomstklasser, samt att se till att alla i USA har en fungerande hälsovård och sjukförsäkring.
Se rapporten i pdf-format
"By a thread: The New Experience of America's Middle class"
(magnus.harviden@itps.se)

Konkurrenskraftiga Sverige

Sverige försvarar sin niondeplats bland världens tio mest konkurrenskraftiga länder, enligt den årliga listan från schweiziska managementskolan IMD. Sveriges främsta konkurrensfördelar finns inom infrastruktur samt att såväl myndigheter som företag blivit effektivare i sitt sätt att bl.a. uppmärksamma nykomlingar, dela och sprida information.

Danmark ligger före Sverige på en sjätteplats, vilket är en placering sämre än i fjol. Norge har klättrat från 13:e till 15:e plats och Finland från 17:e till 15:e i år. USA ligger alltjämt först, tätt följt av Singapore och Hongkong. IMD varnar för att USA riskerar falla i placering på listan på samma sätt som Japan gjort de senaste 20 åren. 1989 ansågs japanerna vara konkurrenskraftigast i världen, i dag finns de inte med bland de 20 bästa. "Japans kris då påminner om oron i USA nu. Den följde efter en period av ekonomisk boom och prisöverdrifter på fastighetsmarknaden", skriver Stéphane Garelli på IMD.
(sigrid.colnerud-granstrom@foreign.ministry.se)

Hård kritik mot USA:s innovationssystem

USA:s konkurrenskraft riskerar att försämras allvarligt till följd av politikernas senfärdighet vad gäller innovationspolitiken. Det hävdade Lewis M. Branscomb i sitt föredrag vid AAAS Forum on Science and Technology Policy.

Lewis M. Branscomb, som har lång erfarenhet från såväl den akademiska världen som från ledande positioner inom näringslivet, hävdade att Kina, Indien och andra länder kommer med många nya och spännande sätt att bedriva innovation samtidigt som USA agerar alltför långsamt. Han ansåg även  att både demokrater och republikaner i kongressen gav innovationsfrågorna allt för lite uppmärksamhet. Nytt ledarskap i Vita Huset med personer som förstår att ett stort antal politiska åtgärder påverkar ett lands förmåga till innovation var nödvändigt enligt Bramscomb.

I sitt föredrag påpekade han också att det behövs mer än grundforskning och att kunskap och medel för att överbrygga "the valley of death" mellan grundforskning och kommersiellt gångbara innovationer måste tas fram. Uttalandena kommer vid en tid då innovationsfrågorna står högt på den amerikanska agendan.

Presidenten tog 2006 initiativ till "American Competitiveness Initiative (ACI) som innehåller förslag på stora satsningar på forskning och innovation inom de fysikaliska vetenskaperna (exempelvis fysik, IT, matematik, kemi och teknik) genom kraftigt ökande anslag till framför allt National Institute for Standards and Technology (NIST), National Science Foundation (NSF) och Department of Energy's (DoE) vetenskapskontor. Initiativet innehåller också stora utbildningssatsningar och åtgärder inom immigrationspolitiken.

ACI och kongressens "America Competes Act" som innehåller flera likartade satsningar tilldelades inte nödvändiga medel för 2008 av kongressen och har därför till mycket stor del ännu ej kunnat genomföras. I presidentens budgetförslag för 2009 återfinns återigen stora satsningar på "American Competitiveness Initiative". Det är osäkert om kongressen kommer att avsätta tillräckliga medel och diskussionen lär fortsätta. (martin.wikstrom@itps.se)

Bred svensk medverkan vid Homeland Security konferens

Med förenade myndighets-, näringslivs- och forskarkrafter visade Sverige på ett utmärkt sätt upp sin kompetens inom civil säkerhet vid den s.k. Homeland Security S&T Stakeholders Conference i Washington D.C. den 2-5 juni 2008. Konferensen, som genomförs två gånger årligen i USA, är tänkt att fungera som mötesplats för beställare och leverantörer. Det blev också många bra möten för de svenska deltagarna, inte minst genom att Sverige som enda nation hade satsat på en paviljong i utställningsområdet. I paviljongen, som fick omdöme som konferensens snyggaste och mest aktiva utställningsmonter, visade Sverige upp hur vi samarbetar i ett nätverk av myndigheter, företag och forskare (triple helix). Ingen kunde alltså undgå att märka att Sverige var på plats.

Medverkande myndigheter, företag och organisationer.
Krisberedskapsmyndigheten, Räddningsverket, Lantmäteriet, Socialstyrelsen, Vironova, Kustbevakningen, Fortifikationsverket, Vinnova, Totalförsvarets forskningsinstitut, Linköpings universitet, Kungliga tekniska högskolan, Sveriges Ambassad, Washington D.C., Swedish Association of Civil Security, Säkerhets- och försvarsföretagen, Firefly AB, SAAB AB, FLIR Systems AB, Portendo AB, Datachassi AB, BAE Systems C-ITS AB.

Sverige fick också en framträdande plats vid avslutningen av konferensen, då Krisberedskapsmyndighetens generaldirektör Helena Lindberg bjöd in till en motsvarande konferens i Sverige 2009. Konferensen, som går under arbetsnamnet "Transatlantic Homeland Security Stakeholders Conference", planeras att genomföras den 1-2 oktober 2009, i Stockholm.
(michael.mohr@foreign.ministry.se)