Handel / Business

Den kemiska industrin i Belgien

• Kemiindustrin näst störst inom tillverkningsindustrin och sysselsätter en kvarts miljon människor.
• Styrkan ligger i specialisering.
• Fortsatt utbyggda kluster torde ge goda framtidsmöjligheter.
• Regeringen stöder branschen  bl.a. genom skattelättnad på patentinkomster och forskarlöner.
• REACH: Den kemiska industrin önskar samlat grepp på EU-nivå vad avser sanktioner för att undvika olikheter mellan MS.

Sedan mitten av 1800-talet har Belgien en framträdande plats inom den kemiska industrin p.g.a. några epokgörande uppfinningar. Som exempel må här nämnas kaustik soda, bakelit och fotografisk film för bl.a. röntgen.

Den starka utvecklingen av Antwerpens hamn, med dess geografiskt strategiska läge, har varit av vital betydelse för den kemiska basindustrins framväxande. Från och med början av 1960-talet har massiva investeringar gjorts, både belgiska och utländska, i såväl den petrokemiska som andra sektorer, (t.ex. den farmaceutiska), inom kemiindustrin vilket har medverkat till att denna bransch idag är näst störst, (20%), omsättningsmässigt, inom tillverkningsindustrin i landet.

Bland Belgiens tre regioner står Flandern för drygt 70 % av kemiindustrins totala omsättning medan Valloniens andel är ca 20 % och Bryssel-regionen har ungefär 8 %. I Flandern är denna industrigren huvudsakligen förlagd till Antwerpen-området, bl.a. petrokemi, under det att den vallonska kemiindustrin till största delen återfinns i provinsen Hainaut. Vallonien har dessutom ett betydande bioteknologiskt och farmaceutiskt kluster i provinsen vallonska Brabant söder om Bryssel. Trots Bryssel-regionens relativt blygsamma bidrag till branschens omsättning utgör den en viktig länk i kedjan av industrins olika verksamheter i landet. Bryssel-regionen har få kemiska industrianläggningar men har många huvudkontor, särskilt de som har produktionsanläggningar i flera regioner.

Kemiska industrins betydelse för landets ekonomi och sysselsättning
Preliminära siffror för 2007 visar att den samlade kemiindustrins omsättning uppgår till 53,8 miljarder euro, en uppgång med 5 % jämfört med föregående år. Förra året var det särskilt de agrokemiska och plastproducerande branscherna jämte gummiindustrin som rönte störst framgång med en volymökning om 12,9 respektive 7,6 och7,1 %.
De mest betydande sektorerna inom kemiindustrin, omsättningsmässigt, är för övrigt baskemi (43,8 %), läkemedelsindustri (17,5 %) och plastindustri (16 %).
Drygt 80 % av produktionen exporteras. Tyskland är den största avnämaren med närmare 25 % av exporten medan övriga närmaste grannländer tar ytterligare 25 %, medan 12 % går till USA. Totalt står branschen för 20 % av landets samlade export.
Utrikeshandeln för produkter från Belgiens kemiska sektor gav ett handelsöverskott om drygt 15 miljarder euro. 
Direkt sysselsätter den kemiska industrin ca 95 000 personer och indirekt ca 150 000. Av de anställda är gruppen arbetare respektive tjänstemän ungefär lika stor. Den kemiska sektorn utgör således en bransch av stor betydelse för Belgiens ekonomi.

Kemiska industrin i dag
Belgiens kemiska industri är mångfacetterad och är en av världens mera fram-
framstående. Essenscia, kemiindustrins federation i landet, räknar med följande undersektorer: Färger och lacker, farmaceutiska produkter, organisk respektive oorganisk baskemi, gummiprodukter, plastprodukter, syntetiska fibrer, olika produkter för industrin och jordbruket (agrokemi), tvål och rengöringsartiklar samt kosmetika och övriga konsumentprodukter.

Den kemiska industrin inklusive läkemedelsindustri och bioteknologi står för ca 50% av landets samlade investeringar i det privata näringslivet. Här kan noteras att de två sistnämnda sektorerna erhåller cirka två tredjedelar av dessa investeringar. Ca tre fjärdedelar av kemisektorns totala investeringar härrör från utländska moderföretag och 2006 uppgick sektorns samlade investeringar till 1,73 miljarder euro. Vad avser kostnaderna för FoU uppgick dessa till 2,28 miljarder euro 2006 varav närmare tre fjärdedelar hänförde sig till läkemedelsindustri och bioteknologi.

Läkemedelsindustrin är en av de mest dynamiska sektorerna inom den kemiska industrin och är relativt sett mer betydande i Belgien än vad som genomsnittligt är fallet i Europa. Dessutom har denna industri flera kluster spridda på olika håll i landet med flera universitet som är djupt involverade.
Utöver de belgiska företagen, t.ex. UCB, har åtskilliga av de internationella läkemedelskoncernerna, t.ex. GlaxoSmithKline, produktions- och forsknings- anläggningar i landet.

I Belgiens kemiska industri dominerar bl.a. storföretag som Solvay, (9,4 miljarder euro), BASF, (5,2 miljarder), UCB, (3,5 miljarder), Agfa-Gevaert,(3,4 miljard.),  Tessenderlo, (2,2 miljarder), Recticel, (1,5 miljarder) och Bayer, Antwerpen,  (1 miljard). Om storföretagen står för ca hälften av  branschens omsättning så bör ändå understrykas att tre fjärdedelar av företagen utgörs av små och medelstora firmor med mindre än hundra anställda.

Utmaningar för den kemiska industrin
1. Sektorn är för sin lönsamhet starkt beroende av prisnivåerna på fossilt bränsle.
2. Läkemedelsindustrin, med stora utgifter för FoU, har bekymmer med konkurrensen från tillverkare av generiska läkemedel.
3. Exporten, som alltså utgör 80 % av sektorns produktion, är huvudsakligen koncentrerad till Europa. Ökad geografisk diversifiering eftersträvas. 
4. Många mindre företag, med stor exportandel, har ofta få avnämare, och de är sålunda sårbara i en situation med snabbt försämrat ekonomiskt klimat.
5. Den svaga dollarn, som visserligen ger lägre priser på (rå-)varor från dollar-
området, medför samtidigt ett betydande handikapp för den kemiska industrins exportmöjligheter.


Belgiska regeringens åtgärder
I syfte att göra Belgien mera attraktivt för investeringar i FoU ingick regeringen förra året en överenskommelse med läkemedelsföretagens branschorganisation av innebörd att avkastning från i landet inregistrerade patent beskattas i fortsättningen betydligt lindrigare. Hittills har det varit så att när företag, med verksamhet i Belgien, sålt patenträttigheter till filialer utomlands eller till utländska företag inflyter avsevärda inkomster vilka beskattats med 33,99 %. Mot denna bakgrund har företag i stor utsträckning föredragit att inregistrera sina patent i länder med lägre bolagsbeskattning.

80% av  inkomsterna från patent (royalties) kan nu undantas från beskattning. Övriga 20% beskattas med 33,99%. Patentinkomster beskattas sålunda med endast 6,8%.
De nya bestämmelserna kan självfallet omfatta alla industrigrenar  efter avtal med respektive branschorganisation.
Med betydande forskningscentra på olika områden inte minst inom läkemedelsindustrin har belgiska regeringen dessutom understött företagens ansträngningar att rekrytera och bibehålla forskare genom att ett avdrag om 25% på lönen medges, (avdraget ökas till 65 % fr.o.m. 1juli i år), innan skatteberäkning sker.
De nämnda åtgärderna har givetvis särskild betydelse för de grenar inom den kemiska industrin där kostnaderna för FoU är särskilt höga.

REACH
Kontrollen av efterlevnaden av åligger MS. Den kemiska industrin uppmanar därför regeringen att verka för ett samstämmigt grepp på EU-nivå vad avser sanktioner inklusive eventuella böter för att undvika olikheter mellan MS.

Den kemiska industrins framtid i Belgien
Belgien är genom sin starka specialisering en betydande aktör på världsmarknaden för denna industri. Genom fortsatt tunga satsningar inom FoU och ständigt utbyggda kluster mellan företags forskningscentra, produktionsanläggningar och universitet i olika delar av landet samt inte minst på grund av landets strategiskt geografiska position torde Belgien ha goda möjligheter att i framtiden inte bara bibehålla utan också utveckla sin kemiska industri.