Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen – Europarådets gemensamma grundvärderingar – står mer än någonsin i fokus för världspolitiken. De senaste årtiondena har det gjorts framsteg utan motstycke inom dessa områden, inte minst i Europa. Europarådet har spelat en central roll i den processen. Respekt för de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatsprincipen är inte bara grundläggande i sig utan också oumbärligt för demokratisk säkerhet och utveckling.
Men arbetet är inte slutfört. Vid toppmötet i Warszawa 2005 kom medlemsstaterna överens om att Europarådets framtid ligger i att genomföra dess centrala mål, nämligen att skydda och främja mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen. All övrig verksamhet inom Europarådet ska bidra till detta grundläggande mål. Vid toppmötet fastställdes också tre aspekter - jämställdhet mellan kvinnor och män, barnets rättigheter och ett ungdomsperspektiv - som ska integreras i all verksamhet inom Europarådet.
Genom sina riktlinjer, övervakningsmekanismer och aktiviteter för samarbete och stöd tillhandahåller Europarådet inte bara normer utan även stöd för att uppnå det centrala målet. Vid toppmötet beslutade medlemsstaterna att till fullo uppfylla sina åtaganden som medlemmar i organisationen. Det behöver göras ytterligare framsteg, och Europarådet fortsätter att spela en avgörande roll i detta arbete.
Europarådet erbjuder tack vare sina specialiserade kommittéer en stabil struktur för multilateralt samarbete mellan de 47 medlemsstaterna. Ett program för ordförandeskapet ska inte bara stärka det pågående arbetet, utan det kan också fokusera på nya områden för att fördjupa den politiska debatten och främja utveckling.
Det främsta målet för Sveriges ordförandeskap i ministerkommittén är att främja genomförandet av Europarådets centrala mål – att förverkliga rättigheterna. Genom att fokusera på genomförandet och sträva efter ett så brett samarbete som möjligt mellan Europarådet, dess medlemsstater och andra aktörer avser Sverige att främja ytterligare framsteg.
Det svenska ordförandeskapet kommer att inrikta sig på genomförandet av handlingsplanen från toppmötet, fokusering av Europarådets verksamhet och reformer för att göra Europarådet mer öppet och effektivt. En övergripande strategi ska skapa en koppling mellan politik, normer, övervakning, genomförandeåtgärder och utvärdering.
Ordförandeskapet kommer att sträva efter en bättre politisk dialog om både aktuella och tematiska frågor. Detta bör göras samtidigt med ett effektivt genomförande av ministerkommitténs arbete. Sverige kommer att främja en konstruktiv dialog med den Europarådets parlamentariska församling och kongressen för regionala och lokala myndigheter samt med andra aktörer, bland annat konferensen för internationella frivilligorganisationer (Conference of International Non-Governmental Organisations).
Ett än närmare samarbete och samverkan med framför allt Europeiska unionen (EU), Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och Förenta nationerna (FN) kommer att ge Europarådet möjlighet att göra ännu större framsteg.
Genom nära kontakter med både det föregående och det efterföljande ordförandeskapet för ministerkommittén (Slovakien och Spanien) strävar Sverige efter kontinuitet och hållbara resultat. Ett liknande samarbete håller på att upprättas med EU:s ordförandeskap under 2008 (Slovenien och Frankrike) och OSSE:s innevarande ordförandeskap (Finland). Samordning med Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 kommer också att ske.
På grundval av detta följer prioriteringarna för det svenska ordförandeskapet de beslut som fattades vid toppmötet i Warszawa.
1. Mänskliga rättigheter – befästa Europarådets system till skydd för de mänskliga rättigheterna
Mänskliga rättigheter är något som angår alla och ett sätt att skapa en värld där människor kan leva i säkerhet och frihet utan rädsla och nöd. Under 2008 kommer vi att fira 60-årsdagen av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen har varit en viktig inspirationskälla för utvecklingen av Europarådets arbete för mänskliga rättigheter. Sedan Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) antogs 1950 har Europarådet utvecklat ett starkt regionalt system till skydd för de mänskliga rättigheterna. Sverige är övertygat om att Europarådet kommer att fortsätta att garantera framsteg inom det här området och möjliggöra fred, säkerhet och utveckling. Europadagen mot dödsstraff den 10 oktober kommer också att vara ett viktigt kännetecken på Europarådets åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter.
Den främsta prioriteringen för Europarådet och det svenska ordförandeskapet är att säkerställa att det system som inrättades genom Europakonventionen fungerar effektivt även i framtiden.
Sverige kommer att prioritera en ytterligare uppföljning av reformpaketet från 2004 i enlighet med ministerkommitténs deklaration från maj 2006 om långsiktiga åtgärder för att säkerställa att Europakonventionen tillämpas effektivt på nationell och europeisk nivå och i enlighet med utfallet av det 118:e ministermötet. En oundgänglig förutsättning för dessa reformer är att protokoll 14 ratificeras av alla medlemsstater så snart som möjligt. Sverige kommer därför att anordna ett kollokvium i Stockholm den 9–10 juni 2008 på temat ”En bättre tillämpning av Europakonventionen på nationell nivå”. Det kommer att fokusera både på inhemska åtgärder och på att förstärka effekterna av Europa¬domstolens rättspraxis. Kollokviet kommer också att diskutera åtgärder på nationell nivå, till exempel de som anges i reformpaketet från 2004 och dess uppföljning samt i rapporten från den s.k. visepersongruppen, och det kommer att vara ett tillfälle att utbyta goda erfarenheter i medlemsstaterna.
Europarådets olika övervakningsorgan spelar en avgörande roll för att skydda de mänskliga rättigheterna. Det är därför viktigt att se till att lämpligt stöd och tillräckliga resurser ges till kommissarien för mänskliga rättigheter och till andra organ, som exempelvis kommittén för förhindrande av tortyr, Europeiska kommissionen mot rasism och intolerans och den rådgivande kommittén för genomförandet av ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter. Ett närmare samarbete mellan övervakningsorganen och stödverksamheten bör främjas. Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen) spelar en grundläggande roll för skyddet för de mänskliga rättigheterna och måste ha ministerkommitténs fulla stöd. Detta omfattar både övervakningen av hur medlemsstaterna verkställer Europadomstolens domar och tillräckliga resurser för sekretariatets arbete inom detta område.
Sverige kommer att prioritera utveckling av metoder för att tillämpa normerna för mänskliga rättigheter på ett effektivare sätt. Det är nödvändigt med ett systematiskt arbete för att genomföra de mänskliga rättigheterna, bland annat genom verktyg som nationella handlingsplaner. Det svenska ordförandeskapet kommer att bjuda in Europarådets medlemsstater och andra länder och organisationer till en konferens om systematiskt arbete för att tillämpa de mänskliga rättigheterna på nationell nivå, inbegripet nationella handlingsplaner, som kommer att hållas i Stockholm den 6–7 november. Ett seminarium som anordnas av Sveriges Kommuner och Landsting den 6 oktober kommer att bidra till konferensen när det gäller det systematiska arbetet för de mänskliga rättigheterna på regional och lokal nivå.
Sverige kommer att fästa särskild vikt vid barnets rättigheter. Ordförandeskapet föreslår att man ska tillvarata de framsteg som har gjorts inom ramen för programmet ”Building a Europe for and with Children” och utvärdera effektiviteten i de metoder som har använts inom programmet. Det bör också utarbetas en ny strategi för åren 2009–2011 med titeln ”Omvårdnad, skydd och deltagande för barn i Europa”. Strategin kommer att diskuteras vid en högnivåkonferens i Stockholm den 8–10 september, som kommer att föregås av tematiska seminarier. Särskild vikt kommer att läggas vid frågor som rör våld mot barn, främjande av barns delaktighet i samhället samt ett barnvänligt rättsväsende. På detta område behövs ett nära samarbete med EU och FN. Främjandet av Europarådets instrument för barnets rättigheter kommer också att stödjas. Sverige kommer dessutom att försöka stärka arbetet med att förverkliga rättigheterna för personer med funktionshinder. Europarådet kommer tillsammans med Nordiska ministerrådet att anordna en konferens i Strasbourg den 29–30 oktober för att diskutera genomförandet av FN:s konvention om rättigheterna för personer med funktionsnedsättning och Europarådets handlingsplan för att främja rättigheterna för personer med funktionsnedsättning och deras fulla delaktighet i samhället 2006–2015. Konferensen ger möjlighet att utarbeta idéer och utbyta bästa metoder för vidare genomförande och uppföljning på nationell nivå.
Jämställdhet mellan kvinnor och män är en väsentlig del av de mänskliga rättigheterna i ett demokratiskt samhälle. För att nå jämställdhet i praktiken krävs att man tillämpar ett jämställdhetsperspektiv inom alla politikområden, s.k. jämställdhetsintegrering. Det svenska ordförandeskapet kommer att uppmuntra en uppföljning av de framsteg som gjorts i genomförandet av normer om jämställdhet, även inom själva Europarådet. Kvinnors och mäns roll när det gäller konfliktförebyggande åtgärder och konfliktlösning kommer att belysas, vilket också kommer att bidra till genomförandet av FN:s resolution 1325 (2000) om kvinnor, fred och säkerhet.
Europarådets kampanj mot våld mot kvinnor kommer att avslutas med en högnivåkonferens i Strasbourg den 10–11 juni. Konferensen ger en möjlighet att utvärdera de nationella kampanjerna, presentera de bästa metoderna och utforma en framtidsinriktad strategi. Strategin bör även omfatta hedersrelaterat våld. Europarådets konvention mot människohandel har nyligen trätt i kraft och dess övervakningsmekanism GRETA kommer att inrättas.
Skyddet för personer som tillhör nationella minoriteter, bland annat romernas utsatta situation, är en viktig människorättsfråga som kommer att framhävas även under det svenska ordförandeskapet.
Sverige kommer att försöka uppmuntra Europarådet att vidta ytterligare åtgärder mot diskriminering på grund av sexuell läggning. Nära kontakter med alla delar av Europarådet bör upprätthållas i den här frågan, bland annat med kommissarien för mänskliga rättigheter.
2. Stärka demokratin och goda styrelseformer i medlemsstaterna
Vid toppmötet i Warszawa fastslogs att främjandet av demokrati på alla nivåer är en klar prioritering för Europarådet. I deklarationen från toppmötet uppmanades alla medlemsstater att intensifiera sitt arbete inom Europarådet på detta område. Sveriges ordförandeskap avser att aktivt stödja en systematisk strategi för att främja den demokratiska utvecklingen.
Fria och rättvisa val är en förutsättning för demokrati. För det krävs ett fullgott regelverk, lämpliga förberedelser och lika möjligheter för alla kandidater. Opartiska myndigheter, respekt för yttrandefrihet, föreningsfrihet och mötesfrihet samt tillgång till medier är grundläggande förutsättningar för att uppnå lika möjligheter. Under 2008 kommer det att hållas val i många medlemsstater, och respekten för de etablerade europeiska normerna kommer att sättas på prov. Det svenska ordförandeskapet kommer att fästa vikt vid ett effektivt samarbete och stöd mellan valen inom ramen för Europarådet och vid tillämpningen av Europarådets normer. Europeiska kommissionen för demokrati genom lag (Venedigkommissionen) spelar en viktig roll i detta sammanhang och när det gäller andra aspekter av demokratisk utveckling. Det svenska ordförandeskapet kommer att verka för att Venedigkommissionens råd och stöd tillvaratas i full utsträckning. Sverige välkomnar den parlamentariska församlingens och kongressens roll när det gäller valövervakning i enlighet med fastställd internationell praxis i nära samarbete med OSSE/ODIHR.
Demokrati är emellertid mer än att avlägga en röst med några års mellanrum. En grundförutsättning för äkta demokrati är att både kvinnor och män deltar aktivt mellan valen, och detta är en utmaning som är gemensam för alla demokratier. Att uppmuntra ungdomars delaktighet är särskilt viktigt för framtiden. En demokratisk kultur där alla människor kan och vill delta i det offentliga livet och göra sina röster hörda kräver inte bara lämplig lagstiftning utan även metoder på nationell, regional och lokal nivå som gör det möjligt. Tillgång till information är viktigt för demokratin. Sverige stöder därför att förslaget till Europarådets konvention om tillgång till officiella handlingar antas så snart som möjligt och påminner om den rekommendation om samma ämne som antogs 2002.
Ett viktigt kännetecken på en stark demokrati är ett brett och fritt civilt samhälle. Det svenska ordförandeskapet kommer att främja verksamhet som stöder ett starkt civilt samhälle och respekt för grundläggande friheter och andra tillämpliga normer. Sverige välkomnar den uppmärksamhet som ägnas åt dessa aspekter i Europarådets stödverksamhet och kommer att fästa särskild uppmärksamhet på de insatser som görs av Europarådets internationella konferens för internationella frivilligorganisationer (INGO-konferensen). Rundabordssamtalet om medborgardeltagande, som äger rum i Stockholm i oktober på INGO-konferensens initiativ, kommer att möjliggöra ett erfarenhetsutbyte från norra Europa och inleda en process med regionala samrådsmöten i ämnet.
Genom Forumet för demokratins framtid har Europarådet etablerat en process som erbjuder en plattform för olika aktörer att stärka framstegen i fråga om demokrati och gott samhällsstyre. Forumets fulla potential – dess flexibla arbetsmetoder, möjligheten att identifiera relevanta ämnen och det breda deltagandet både inom och utom Europarådet – bör tas tillvara.. Det svenska ordförandeskapet kommer att uppmuntra olika organ inom Europarådet att ytterligare följa upp förslagen från forummötet i Stockholm/Sigtuna 2007. Områden som kommer att prioriteras är att öka medborgardeltagandet, främja det systematiska arbetet för att skydda de mänskliga rättigheterna och utveckla samordnade insatser för att stärka demokrati såväl på nationell nivå som på regional och lokal nivå. Sverige kommer också att stödja förberedelserna av 2008 års forummöte som äger rum i Madrid den 15-17 oktober. Arbetet i ad hoc-kommittén för e-demokrati (CAHDE) med att utveckla en uppsättning generiska verktyg för e-demokrati och riktlinjer för tillämpningsområdet för och genomförandet av e-demokrati kommer att utgöra ett värdefullt bidrag i det avseendet.
Det tredje sommaruniversitetet för skolorna för politiska studier som enligt planerna kommer att äga rum i Strasbourg den 30 juni-4 juli kommer att understryka Europarådets roll i främjandet av dess centrala mål samt främja delaktighet och dialog.
Demokratisk utveckling i Vitryssland ligger i hela Europas intresse. Toppmötet i Warszawa gav ett tydligt besked om att Vitryssland kan bli medlem i Europarådet när det är berett att uppfylla de skyldigheter och åtaganden som följer av ett medlemskap. Det svenska ordförandeskapet kommer att uppmuntra fortsatt stöd till det civila samhället och oberoende medier i Vitryssland samt samarbete inom områden där Vitryssland omfattas av Europarådets instrument. Inrättandet av den vitryska skolan för politiska studier (Belarus School of Political Studies) skapar nya möjligheter till dialog. Ytterligare möjligheter att främja kontakterna mellan Vitryssland och Europarådet bör undersökas, framför allt när det gäller respekten för de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatsprincipen i Vitryssland.
3. Stärka rättsstatsprincipen i Europa
Respekt för rättsstatsprincipen är av central betydelse för Europarådet och ett grundläggande krav för medlemskap i organisationen. Europarådet har gjort en betydande insats för utvecklingen när det gäller rättsstatsprincipen, framför allt genom utarbetandet och antagandet av rättsliga instrument och genom Europadomstolens rättspraxis.
Det svenska ordförandeskapet anser att Europarådets ansträngningar för att stärka och främja rättsstatsprincipen bör inriktas på regelverket för och uppbyggnaden av en demokratisk stat, de rättsliga förhållandena mellan enskilda individer och staten, rättsväsendets oberoende och funktion i allmänhet samt på rättsstatsprincipen och medborgarnas säkerhet.
Inom dessa områden bör Europarådet i hög grad utnyttja alla sina verktyg, samarbete, normgivning, övervakning, medvetandehöjande åtgärder och stöd till medlemsstaterna.
Möjligheterna för de berörda organen inom Europarådet att främja ytterligare framsteg i medlemsstaterna bör utforskas, bl.a. genom att ta hjälp av Venedigkommissionen för att garantera de grundläggande principerna om rättsväsendets oberoende och opartiskhet på konstitutionell nivå. Ansträngningar bör också göras för att uppnå större samstämmighet när det gäller rättsstatsprincipen med utgångspunkt från alla berörda organs arbete, särskilt Europeiska kommissionen för effektivisering av rättsväsendet (CEPEJ), det konsultativa rådet av europeiska domare (CCJE), det konsultativa rådet av europeiska åklagare (CCPE) och gruppen av stater mot korruption (GRECO). Möjligheterna att i enlighet med ministerkommitténs rekommendationer vidta uppföljande åtgärder i samband med offentlig förvaltning och rättsstatsprincipen kommer också att undersökas.
Mellanstatligt samarbete inom områdena straffrättsliga och straffprocessuella förfaranden, kriminologi och penologi är traditionella områden för Europarådets verksamhet, framför allt genom styrkommittén för straffrättsliga frågor (CDPC) och dess rådgivande organ. Det europeiska samarbetet på det straffrättsliga området kan förbättras ytterligare, vilket betonades vid högnivåkonferensen för justitie- och inrikesministerierna i Moskva 2006. Det svenska ordförandeskapet kommer att arbeta vidare i denna riktning.
Samarbete med andra aktörer är också viktigt när det gäller rättsstatsprincipen. Riktat stöd kräver en samordnad strategi och en optimal fördelning av resurser. Samordning med EU:s stöd för rättsstatsprincipen inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken är av särskilt intresse. Samarbetet mellan Europarådet och EU bör utvecklas ytterligare inom detta område.
Det svenska ordförandeskapet kommer att stödja en lämplig uppföljning av slutsatserna från tidigare ministerkonferenser på det rättsliga området som är viktiga verktyg för att främja rättsstatsprincipen.
Det svenska ordförandeskapet kommer att uppmärksamma vissa frågor genom att anordna eller delta i konkreta aktiviteter. I början av november 2008 kommer en konferens att anordnas om reformer av rättsväsendet i Sydkaukasien för att granska vilka framsteg som har gjorts och fastställa prioriteringar för framtiden. Vid konferensen sammanförs alla berörda parter, bland annat justitieministerier, parlament, rättsväsende och åklagare.
Som en del av sin verksamhet under ordförandeskapet stöder Sverige också att det anordnas en konferens om internationella domstolar och tribunaler (London den 6–7 oktober 2008) i anslutning till mötet i Europarådets styrkommitté för rådgivare i internationell rätt (CAHDI). Konferensen omfattar en inledande del på hög nivå, och såväl juridiska rådgivare – CADHI:s ledamöter – som internationella domstolars och tribunalers ordförande och eventuella chefer sammanförs under konferensen. 4. Bidra till det centrala målet – en uppgift för hela organisationen
Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen är centralt i ett humant och inkluderande samhälle. Olika insatsområden kan bidra till det centrala målet och således till individens delaktighet och den sociala sammanhållningen. Det svenska ordförandeskapet kommer att stödja insatser för att se till att all verksamhet inom Europarådet bidrar till det centrala målet. Ordförandeskapet anser i detta avseende att följande områden är av särskilt intresse:
Europarådet stöder ungdomar i främjandet av mänskliga rättigheter och demokrati. Europarådet uppmuntrar också ungdomar att delta och gör det möjligt att ha ett allmänt ungdomsperspektiv. Det svenska ordförandeskapet stöder arbetet med en ny strategi för ungdomssamarbete – Agenda 2020 – som ska slutföras vid ministerkonferensen i Kiev den 10–11 oktober. Strategin kommer att stärka Europarådets roll i ungdomspolitiken ytterligare. Återinvigningen av ungdomscentrumet i Strasbourg i oktober kommer att ge möjlighet att betona ungdomssektorns potential, bland annat ungdomars delaktighet i det civila samhället. Ordförandeskapet kommer att främja integrering av ett ungdomsperspektiv i alla politikområden, aktiviteter och strukturer. Under ordförandeskapet kommer Europarådet och EU att fira tioårsjubileet av sitt givande ungdomssamarbete.
I november 2007 presenterade aktionsgruppen för social sammanhållning i det tjugoförsta århundradet idéer om framtida åtgärder av Europarådet när det gäller social sammanhållning. En utvärdering av uppföljande åtgärder i samband med aktionsgruppens rekommendationer och dess konsekvenser för Sveriges prioriteringar kommer att göras 2008.
Ordförandeskapet välkomnar att det kommer att anordnas med frivilligorganisationer ett forum om utbildning för demokratiskt medborgarskap och mänskliga rättigheter i Strasbourg den 9–10 oktober. Forumet kommer att behandla frågor som är centrala för Europarådets verksamhet och kan ge bidrag till konferensen om systematiskt arbete för att tillämpa de mänskliga rättigheterna i Stockholm den 6-7 november.
Den interkulturella dialogens bidrag till Europarådets centrala mål håller på att finslipas genom vitboken om interkulturell dialog. Europarådet kan öka mervärdet genom en rättighetsbaserad strategi för dialog, där man betonar jämställdhet mellan kvinnor och män, icke-diskriminering och ungdomars delaktighet. Sverige välkomnar de nära förbindelserna mellan Europarådet och EU inom ramen för Europeiska året för interkulturell dialog 2008. Sverige välkomnar också att Europarådets Nord-Sydcentrum ägnar större uppmärksamhet åt mänskliga rättigheter inom ramen för den interkulturella dialogen, som kommer att fortsätta även under 2008 års Lissabonforum i november.
Den åttonde konferensen för europeiska migrationsministrar äger rum i Kiev den 4–5 september. Syftet med konferensen är att koppla samman migration, utveckling och social sammanhållning. Det svenska ordförandeskapet stöder denna övergripande syn på migration och vikten av samförstånd och förstärkt samarbete mellan ursprungs-, transit- och destinationsländerna. Ordförandeskapet ser dessutom konferensen som ytterligare en plattform för dialog mellan berörda länder för att identifiera framtida bilateralt och multilateralt samarbete på migrationsområdet.
5. Stärka förbindelserna med EU och internationella organisationer
Sverige kommer att arbeta för att vidareutveckla Europarådets förbindelser med EU, OSSE och FN när det gäller politik och verksamhet på alla nivåer. Samarbetet bör vara resultatinriktat och fokusera på Europarådets kärnverksamhet. Det bör också bygga på komplementaritet, dialog och behovet av att undvika onödigt dubbelarbete. Man bör också överväga ytterligare åtgärder – som grundar sig på väletablerade årliga samråd – för att förbättra ett sådant samarbete och sådan samordning.
EU
Det nära förhållandet mellan Europarådet och EU bygger på gemensamma värden, en gemensam historia och en gemensam ambition att förbättra situationen för Europas medborgare. Sverige kommer att prioritera insatser för att förbättra förbindelserna ytterligare.
Den politiska dialogen kommer att föras i samarbete med EU:s ordförandeskap och Europeiska kommissionen inom ramen för regelbundna möten och fyrpartsmötena. Sverige kommer att fortsätta ansträngningarna att ytterligare förbättra formatet för, innehållet i och uppföljningen av dialogen.
Samarbetsavtalet mellan Europarådet och EU utgör en stabil och gemensam grund för ökat samarbete i syfte att skydda och främja våra gemensamma värden. Tillämpningen av samarbetsavtalet kommer att leda till ökat samarbete och mer omfattande åtgärder inom områden av gemensamt intresse. Premiärminister Jean-Claude Junckers rapport utgör också en viktig del i utvecklingen av de framtida förbindelserna mellan de båda organisationerna. Sverige kommer att stödja Europarådets insatser för att analysera och förbereda EU:s kommande anslutning till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
Det svenska ordförandeskapet kommer att ytterligare främja utvecklingen av arbetsförbindelser med Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter på grundval av det bilaterala avtalet mellan Europarådet och byrån. Syftet är att uppnå fler synergieffekter och stärka de mänskliga rättigheterna till nytta för alla européer.
Samarbetet med EU kommer också att omfatta ytterligare arbete med att stärka demokratin i och samarbetet med de länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken (ENP), stabiliserings- och associeringsprocessen (SAP) och utvidgningsprocessen. Samarbetet mellan Europarådet och EU inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken och stabiliserings- och associeringsprocessen samt gemensamma program i Ryssland kommer att uppmuntras. Europarådets verksamhet i Kosovo bör samordnas med andra aktörer, bland annat EU. Samarbetet bör också stärkas när det gäller Sydkaukasien, och Europarådets övervakningsresultat bör tillämpas i sin helhet i stödåtgärderna.
OSSE
Europarådet och OSSE har näraliggande uppgifter och står till stor del inför samma utmaningar. De båda organisationerna kompletterar varandra på ett viktigt sätt i det att Europarådets främsta styrka ligger i dess normer och dess institutionella uppbyggnad medan OSSE:s främsta styrka ligger i dess verksamhet i fält. Organisationerna har redan många gemensamma aktiviteter. En strategi och ett gemensamt program för samarbete mellan de båda organisationerna ska syfta till att utveckla samarbetet inom områden av gemensamt intresse, särskilt inom följande fyra prioriterade områden: kampen mot terrorism, åtgärder mot människohandel, främjande av tolerans och icke-diskriminering samt skydd av nationella minoriteter för att uppnå största effektivitet och undvika dubbelarbete. Ambitionen är att hålla ett högnivåmöte med OSSE.
FN
Förbindelserna med FN bör utvecklas ytterligare. Det finns redan ett nära samarbete på många områden och en potential att utöka samarbetet inom flera andra områden. Det svenska ordförandeskapet kommer att verka för att FN:s generalförsamling antar en resolution om samarbetet mellan Europarådet och FN.
Inom området mänskliga rättigheter bör förbindelserna med FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève förbättras ytterligare genom regelbunden dialog på alla nivåer, utbyte av information och, vid behov, samarbete om övervakning av mänskliga rättigheter i Europa. Samarbetet med generalförsamlingens berörda kommittéer bör också förbättras.
Samarbetet om andra frågor som exempelvis avskaffandet av dödsstraffet och det väletablerade samarbetet om barnets rättigheter bör utvecklas ytterligare. Europarådet spelar en viktig roll som genomförandepartner på regional nivå och bör ta på sig ytterligare ansvar i det här avseendet. Förbindelserna mellan Europarådet och Alliansen mellan civilisationer bör stärkas ytterligare.
6. Reform av Europarådet – en öppen och effektiv organisation
Europarådet måste utvecklas och leva upp till nya utmaningar. Vid toppmötet i Warszawa bekräftades åter reformperspektivet och vikten av en öppen och effektiv organisation. Sverige kommer att uppmuntra konkreta åtgärder som kan föra reformansträngningarna framåt så att organisationens centrala uppgift ska kunna utföras effektivt. Sådana åtgärder är bland annat att
- förbättra samordningen och de övergripande arbetsmetoderna inom sekretariatet och mellan Europarådets olika organ,- understryka behovet av att uppnå bättre samstämmighet mellan prioriteringar, program, budgetering, genomförande och utvärdering,- genomföra aktiviteter i nära samarbete med EU, OSSE och FN i utförandet av Europarådets centrala uppgifter.
Öppenhet är ett av flera sätt att öka interaktionen med andra aktörer och förbättra effektiviteten. Det civila samhället bör aktivt inbjudas att bidra till Europarådets arbete. Europarådet bör sträva efter att göra sina handlingar mer tillgängliga för allmänheten.
* * *
Sverige ser fram emot att föra ett nära samarbete med alla Europarådets medlemsstater och andra aktörer i syfte att föra organisationens arbete framåt och därigenom förverkliga dess centrala mål.