Den politiska situationen Den politiska situationen i Zimbabwe är idag oviss. President Robert Mugabe och oppositionen har enats om en politisk uppgörelse inom ramen för en nationell samlingsregering, men det finns fortfarande oklarheter och många frågor som återstår att klargöra. Syftet är att lösa landets politiska kris som bidragit till en redan mycket allvarlig humanitär och ekonomisk situation.
Zimbabwe har länge präglats av ett totalitärt och repressivt samhällsklimat, vilket har förstärkts i samband med de val som genomfördes den 29 mars samt den 27 juni 2008. I den första valomgången uppnådde oppositionspartiet Movement for Democratic Change (MDC) två falanger majoritet i parlamentet. Resultatet i det samtidigt hållna presidentvalet dröjde, men visade till sist att ingen av huvudkandidaterna - den sittande presidenten Robert Mugabe och oppositionsledaren Morgan Tsvangirai - hade fått absolut majoritet. Tsvangirai fick närmare 48 procent av rösterna och Robert Mugabe cirka 43 procent.
Valupptakten till den andra valomgången som hölls den 27 juni präglades av en våldskampanj riktad främst mot oppositionen. MDCs kandidat Morgan Tsvangirai drog sig ur valet i protest mot våldet. Vann gjorde regeringspartiet ZANU-PFs kandidat Robert Mugabe. Valet avfärdades som illegitimt av det internationella samfundet, däribland samtliga valobservatörer, FNs generalsekreterare Ban Ki-Moon, Afrikanska Unionen samt SADC, den regionala samarbetsorganisationen för södra Afrika.
På initiativ av SADC har Sydafrikas president Thabo Mbeki sedan 2007 sökt medla mellan ZANU-PF och MDC. Medlingsprocessen resulterade den 15 september 2008 i en överenskommelse om en nationell samlingsregering och inrättande av ett premiärministerämbete. Det innehöll också ett körschema för hur en ny konstitution skall arbetas fram och antas i en folkomröstning.
Den ekonomiska situationenZimbabwes ekonomi är i djup kris. Den politiska utvecklingen har även påverkat landets ekonomi vilket har resulterat i minskad aktivitet inom alla sektorer. Idag har Zimbabwe världens högsta inflationstakt på flera hundra miljoner procent på årsbasis och arbetslösheten uppgår till över 80%. Det råder stor brist på baslivsmedel och utländsk valuta. Flertalet givarländer, inklusive Sverige, har uttalat beredskap att stödja en ekonomisk stabilisering i Zimbabwe när väl en demokratiskt förankrad och reformsinnad regering är installerad.
Den humanitära situationenI Zimbabwe råder en katastrofal humanitär situation. Cirka 80% av landets befolkning beräknas leva under fattigdomsgränsen. Medellivslängden är kortast världen med 36 år. Cirka 20 % av befolkningen är smittade av HIV/AIDS. Idag är hundratusentals människor i behov av humanitärt stöd och enligt FN hotas 5 miljoner Zimbabwier av svält i januari 2009.
I juni 2008 utlyste regeringen ett förbud mot ca 200 enskilda organisationers humanitära verksamhet i landet med motiveringen att de var ”politiserade”. I slutet av augusti lyfte regeringen förbudet, men vissa restriktioner kvarstår för somliga organisationers verksamhet.
Sveriges förbindelser med ZimbabweDe bilaterala relationerna mellan Sverige och Zimbabwe har sin bas i det omfattande humanitära stöd som lämnades från svensk sida till befrielserörelserna ZANU och ZAPU i kampen för majoritetsstyre och nationell självständighet. Efter självständigheten 1980 påbörjade ett generöst svenskt bistånd till landet för att stödja den ekonomiska och sociala utvecklingen, bland annat inom utbildning och hälsovård.
Sverige avbröt 2001 det bilaterala utvecklingssamarbetet med Zimbabwes regering på grund av den förvärrade politiska situationen och den rådande bristen på mänskliga rättigheter. Sverige har dock fortfarande en aktiv närvaro i landet, men kanaliserar idag sitt stöd via FN, enskilda organisationer och det civila samhället. Det långsiktiga syftet med utvecklingssamarbetet är att göra det möjligt för fattiga människor att förbättra sina livsvillkor samt att bidra till en demokratisk utveckling. Med denna målsättning fokuserar Sverige på två utvecklingsområden: att skydda och stödja utsatta grupper samt att möjliggöra processer som främjar demokrati och respekt för mänskliga rättigheter.
År 2007 uppgick den totala biståndsvolymen till 139 miljoner kronor, inklusive 50 miljoner kronor i direkt humanitärt stöd.
2002 införde EU riktade åtgärder, reserestriktioner och frysning av tillgångar för vissa Zimbabwier som hålls ansvariga för brott mot de mänskliga rättigheterna. Även ett vapenembargo infördes. Senast i juli 2008 utökades de befintliga restriktionerna till att innefatta fler ledande Zimbabwier.
Handel och investeringarPå grund av den negativa ekonomiska och politiska utvecklingen i Zimbabwe under senare år har svenskt näringslivs närvaro i Zimbabwe samt aktiviteter när det gäller näringslivsfrämjande legat på en låg nivå. Under 2008 påbörjas ett samarbete med Näringslivets Internationella Råd (NIR) med syfte att bidra till en ökad kapacitet för det zimbabwiska näringslivet genom samverkan med zimbabwiska nyckelaktörer inom privat sektor.
EU och Sverige har välkomnat den nya politiska överenskommelsen, undertecknad den 15 september 2008 och förhoppningen är att den ska kunna leda till en politisk normalisering och till mer positiva relationer med omvärlden.