Årsmöte med isländska centralbanken

Från årsmötet i den isländska centralbanken

1. Vid centralbankens årsmöte den 28 mars konstaterade statsminister Geir Haarde att den isländska ekonomins avsevärda expansion går mot sitt slut och står inför en avmattning. Utsikterna för världsekonomin har försämrats och därmed också de externa förutsättningarna för landets ekonomi.

2. Enligt Haarde var länge vänta att kronan skulle depreciera i takt med ekonomins avmattning. Det senaste kursfallet stämmer dock inte med förväntningarna och har, menade han, andra orsaker. Även om fallet ofrånkomligen leder till ökad inflation väntar sig Haarde att växelkursen ska finna ett nytt jämviktsläge när de internationella marknaderna lugnat ned sig.

3. Den negativa diskussionen i utländska tidningar av Islands ekonomi har överraskat oss, sade Haarde, och tillade att alla ekonomiska data och prognoser i huvudsak ense om att utsikterna för ekonomin är goda, att ekonomin är i gott skick och att bankerna är sunda. Den offentliga nettoskulden är nästan obefintlig, och staten kan därför om nödvändigt låna upp ansenliga belopp. Enligt Haarde råder ingen tvekan om att staten och centralbanken kan ge stöd om en allvarlig situation skulle uppstå i det banksystemet – ”isländska myndigheter skulle under sådana omständigheter inte tveka att tillgripa samma åtgärder som ansvariga myndigheter i andra länder”.

4. Haarde nämnde vidare att staten för ett år sedan lånat upp pengar för att förstärka centralbankens valutareserv, och han ansåg det rätta vara att fortsätta på denna väg. Det borde också undersökas, ansåg han, om centralbanken kan inleda samarbete med centralbanker i andra länder där isländska banker har betydande verksamhet.

5. Kreditmarknadens värdering av de tre stora affärsbankerna, med en ”cds-spread” som inneburit allt högre riskpåslag vid utlåning till dessa, karakteriserade Haarde som ”ologiska” och inte motiveras av bankernas fundamenta vad avser verksamhet och tillgångar. Orimligheten på cds-marknaden är enligt Haarde uppenbar när det gäller den isländska staten, som är nästan skuldfri men ändå värderad på samma nivå som djupt skuldsatta länder.

6. Från affärsbankerna har statsministerns yttrande välkomnats, särskilt vad gäller samarbete med utländska centralbanker och om att öka valutareserven.

7. Centralbankchefen  David Oddsson lyfte fram bankens ansvar för att bekämpa inflationen, en kamp som enligt honom kan bli både långvarig och olustig. Målet att få ner inflationen till fastställda nivåer är långt ifrån uppnått, ity både tillväxt och efterfrågan varit större och mer beständiga än vad ekonomiska indikatorer antydde.

8. Den cds-spread som drabbat Island beskrev Oddsson som ”utterly out of context”. Att dessa blivit så höga för staten hade enligt Oddsson två förklaringar. Islands totala skuldnivå har ökat till en ”uncomfortable degree” och cds-spread för bankerna har nått exceptionella nivåer trots att de har en utmärkt kapitaltäckningsgrad och bestående vinster, och trots de förbättringar som gjorts de senaste två åren  vad avser deras sätt att finansiera sig.

9. Enligt Oddsson ”kan inte förnekas att de angrepp som gjorts mot Islands bank och regering avger en obehaglig lukt av skrupelfria mäklare som bestämt sig för att göra en sista stöt för att bryta ned det isländska finansiella systemet” – men, varnade Oddsson, ”they won’t get away with it”. Han ansåg ”ett logiskt nästa steg” vara att ”överväga en internationell utredning av dylika försök att bringa ett sunt ekonomiskt system på knä”.

10. Trots de motvindar som Island nu möter, är det inte givet att nationen brådstörtat hamnar i en recession. Mycket mer sannolikt är, menade Oddsson, att det blir en avmattning och, i värsta fall, en markant ekonomisk nedgång som inte behöver bli långvarig – ”vi har upplevt liknande förut, och har varit snabba att skaka av oss effekterna”. Det är däremot tämligen uppenbart, sade han, att den nationella ekonomin inte kommer att nå en verklig jämvikt om inte efterfrågan avtar.

11. Vad media skriver om valutareservens storlek samt centralbankens och regeringens styrka ansåg Oddsson ofta vara missvisande. Bankens valutareserv och egna kapital har aldrig varit större . Förnekas kan dock inte, upprepade han, att den isländska ekonomins totala skuld är alltför stor, något som beror på de beslut som tagits av finansiella institutioner och andra företag på marknaden.

1.  Chairman of the Board of Governors of the Central Bank of Iceland
2.  efter den kris som drabbade landet i februari 2006
3.  If the Central Bank’s foreign reserves are compared with those of several countries outside the largest currency zones … according to information from (IMF), Iceland’s reserves as a percentage of per capita income are equal to or greater than those in, for instance, Australia, Sweden, Canada, and New Zealand. In terms of importation of goods, Iceland’s position is also excellent. Only New Zealand is stronger overall. In terms of importation of goods and services, Iceland is well above average. But if the foreign reserves are evaluated as a percentage of foreign debt, Iceland is relatively weak.

mars 2008