Bilaterala förbindelser – Republiken Korea

Svensk export till Korea: 

5914 milj SEK (jan-aug 2011)
8379 milj SEK (2010)
6874 milj SEK (2009)
7445 milj SEK (2008)
6948 milj SEK (2007)
6106 milj SEK 2006)
5970 milj SEK (2005)

Svensk import från Korea:

5327 milj SEK (jan-aug 2011)
15484 milj SEK SEK (2010) 
6848 milj SEK (2009)
8866 milj SEK (2008)
7384 milj SEK (2007)
9252 milj SEK (2006)
7832 milj SEK (2005)

Sveriges förbindelser

Sveriges ambassadör i Seoul: Lars Danielsson
Sydkoreas ambassadör i Stockholm: Eom, Seock-jeong

Sverige och Republiken Korea upprättade diplomatiska förbindelser 1959. Ett lönat konsulat öppnades 1968 i Seoul, vilket omformades till ambassad 1974 med sidoackreditering från Tokyo. Sedan 1979 är en ambassadör stationerad i Seoul. Bemanningen består av tre utsända tjänstemän och en utsänd handelssekreterare som är chef för Exportrådets kontor i Seoul samt nio lokalanställda tjänste¬män, varav en svensk. En försvarsattaché är stationerad i Stockholm (reseattaché).

Sverige deltar sedan 1953 i de neutrala staternas övervaknings¬kommission (NNSC), f.n. med fem officerare i den demilitariserade zonen mellan Nord- och Sydkorea vid Panmunjom. Under årens lopp har cirka 1 000 svenska officerare tjänstgjort i NNSC.

De politiska förbindelserna mellan Sverige och Sydkorea är goda, vilket även illustreras av ett kontinuerligt besöksutbyte på hög nivå.

Bland svenska besök under senare tid kan följande noteras:

HM Kungen 1991 och 1994 med IVA-delegationer
Riksdagens talman Birgitta Dahl, med delegation, 2000
Riksdagens talman Björn von Sydow med gruppledarna, 2006
Försvarsutskottet, 2007
Arbetsmarknadsutskottet, 2007
Utbildningsutskottet, jan 2008
HM Kungen och HM drottningen i scoutsammanhang, april 2008
Utrikesutskottet, augusti 2008

Försvarsminister Anders Björck, 1993
Utrikesminister Margaretha af Ugglas, 1993
Statsminister Carl Bildt, 1993
Europa- och utrikeshandelsminister Ulf Dinkelspiel, 1993
Försvarsminister Thage G Peterson, 1996
Handelsminister Leif Pagrotsky, 1999
Statsminister Göran Persson och utrikesmin Anna Lindh, ASEM 3, 2000
Statsminister Göran Persson i egenskap av EU-ordförande, 2001
Statsminister Göran Persson, 2004
Miljöminister Lena Sommestad, UNEP-möte på ön Jeju, 2004
Handelsminister Sten Tolgfors, juni 2007
Utbildningsminister Lars Leijonborg, september 2007
Infrastrukturminister Åsa Torstensson, juni 2008
Statssekreterare Gunnar Wieslander, oktober 2008
Utbildningsminister Jan Björklund, november 2008
Utrikesminister Carl Bildt, februari 2009
Infrastrukturminister Catharina Elmsäter Svärd, oktober 2010
Handelsminister Ewa Björling, februari 2011
Statssekreterare Gunnar Oom, mars 2011
Försvarsminister Sten Tolgfors, juni 2011

Överste Hillelson; observatör vid Team Spirit, 1993
HMS Carlskrona, 1994
Marinchef Börjesson, 1994
ÖB Wictorin, 1997
Försvarsberedningen, 2000
Ställföreträdande ÖB Berndtsson, 2002
ÖB Johan Hederstedt, 2003
HMS Carlskrona, 2005
ÖB Håkan Syrén, nov 2007

Bland koreanska besök märks:

Utrikesminister Han Sung-Joo, 1994
Handelsminister Han Duck-Soo, 1999
President Kim Dae-Jung, 2000
Hälso- och socialminister Kim Geun-Tae, 2005
Vice utrikesminister Yu Myung-hwan, 2006
Premiärminister Han Duck-Soo, 2007
Vice utrikesminister Kwon Jong-Rak, maj 2009
President Lee Myung-bak, 11-13 juli 2009
President Lee’s speciella sändebud parlamentsledamöterna Na Kyung-won och Bae Young-shik, 7-9 september 2009

Handelsförbindelser och exportfrämjande

Förhandlingarna om ett frihandelsavtal, FTA, mellan EU och Sydkorea  avslutades och paraferades under det svenska ordförandeskapet i november 2009. Efter undertecknande i september 2010 och godkännande av EU- parlamentet och Sydkoreas nationalförsamling  trädde frihandelsavtalet i kraft den 1 juli 2011. Det är ett av de mest omfattande frihandelsavtal som EU har förhandlat fram. När det trädde i kraft reducerades 70 % av tullarna (86 % av industrivarutullarna) i Sydkorea omedelbart till noll och ytterligare 22 % av tullarna kommer att elimineras under de närmaste tre åren. Allt ska bli enklare och lättare och även de icke tariffera handelshindren ska komma att elimineras. Avtalet är ambitiöst och långtgående också för utvidgad tjänstehandel och investeringar. Det kommer att skapa möjligheter till ökad handel och investeringar för svenska företag. Såväl de svenska som de koreanska myndigheterna och företagen var väl förberedda för att redan från dag ett dra maximal fördel av tullsänkningarna i EU – Korea frihandelsavtalet. För de företag som eventuellt inte omedelbart ansökt och fått status som exportföretag enligt avtalet, finns det möjlighet att så snart det skett under det första året kunna ansöka om retroaktiv tullåterbetalning. Inom EU var det varje medlemslands ansvar att se till att få allt på plats och se till att tullmyndigheten  informerade företagen om  till de nya reglerna och rutinerna. Ett första handelskommittémöte enligt frihandelsavtalet hölls på hög nivå i Seoul i oktober 2011 under ledning av Sydkoreas handelsminister Kim Joon- hee och EU:s handelskommissionär Karel De Gucht. Förutsättningarna för den svenska målsättningen att fördubbla exporten inom fem år förefaller med EU-Korea frihandelsavtalet goda på den sydkoreanska marknaden trots de allvarliga, globala ekonomiska problemen. Det är ännu för tidigt att utvärdera effekten av frihandelsavtalet för Sverige.

EU och Sydkorea har 2010 även slutit ett partnerskaps- och samarbetsavtal, FA, genom vilken den politiska dialogen ska stärkas, bl.a. med regelbundna möten på ministernivå. Avtalet bygger vidare på det ramavtal som undertecknades 1996 mellan EU och Sydkorea i syfte att bredda och fördjupa handeln och det ekonomiska, tekniska, vetenskapliga och industriella samarbetet. Ramavtalet är knutet till frihandelsavtalet och de kommer tillsammans att stimulera till ett närmare samarbete och mer omfattande samarbete mellan EU och Sydkorea. Under handelsminister Ewa Björlings besök i Sydkorea i februari 2011 gjordes framsteg både i Sveriges och EU:s handelsagenda med Sydkorea, som hon hade direkta och konstruktiva samtal om med utrikeshandelsminister Kim Joon- hee. 

Sydkorea deltar i samarbetet mellan EU och Asien (ASEM) och stod värd för ASEM:s toppmöte i oktober 2000 och ett ASEM finansministermöte i maj 2008. Sydkorea är medlem av WTO och sedan 1996 av OECD. Sydkorea deltar aktivt i G 20-mötena och i  den globala ekonomiska krishanteringen och kampen mot ny protektionism.  I november 2010 stod Sydkorea  värd för G20 mötet i Seoul, vilket blev mycket framgångsrikt. Sydkorea lämnade inför mötet i Cannes över ansvaret för G-20 agendan till Frankrike.  

Bland bilaterala avtal mellan Sverige och Sydkorea märks ett dubbelbeskattningsavtal (1981), avtal om ekonomiskt, industriellt, tekniskt och vetenskapligt samarbete (1985), överenskommelse om skydd av vissa läkemedelsprodukter (1993) samt ett investeringsskyddsavtal (1995). Ett MoU tecknades 2007 mellan FOI och den sydkoreanska motparten ADD om forskningssamarbete. Under president Lees besök i Sverige i juli 2009 undertecknades ett säkerhetsskyddsavtal och ett MOU om samarbete på det militära området och ett bilateralt samarbetsavtal inom standardisering. En process att skapa ”sub-MOU” inom det militära området mellan i första hand FMV och dess sydkoreanska motsvarighet (DAPA) har initierats, och arbetet med att utforma ett MOU angående GQA (kvalitetskontroll) har slutförts och ett undertecknande skedde i mars 2011. Försvarsminister Sten Tolgfors besökte Sydkorea i juni 2011 och under hans besök beslutades bl.a. att ett första MOU-möte inom försvarssektorn skulle hållas mellan Sverige och Sydkorea, vilket sedan framgångsrikt genomfördes i oktober 2011. I oktober 2009 ingicks också ett samarbetsavtal om forskning och utveckling. Med anledning av detta hölls ett första bilateralt möte i Seoul 2010, vilket på svensk sida leddes utbildningsdepartementet. Ambassaden har mot bakgrund av avtalet från 2010 utvidgat sitt samarbete med Tillväxtanalys kontor i Tokyo, som gjort det möjligt att   aktivt och effektivt arbeta även med de viktiga teknik och innovationsfrågorna. President Lee Myung-baks besök 2009 ledde också till ett påtagligt ökat sydkoreanskt intresse för svenskt miljölösningar, vilket var ett ämne för seminarium i samband med handelsminister Ewa Björlings besök 2010.  

Industriförbunden i de båda länderna inrättade 1979 en ekonomisk samarbetskommitté som idag har en “vilande” karaktär. Den sydkoreanska sidan tillsatte dock en ny ordförande 2005, som deltog i Lee Myung-baks delegation till Sverige. Svenskt Näringsliv och Federation of Korean Industries (FKI) höll en rundabordskonferens i samband med president Lees besök i juli 2009. När handelsminister Ewa Björling besökte Sydkorea i februari 2011 hölls en rundabordskonferens om EU – Sydkorea frihandelsavtalet där FKI deltog. 

Handeln

Sydkorea är en betydelsefull exportmarknad för svenska företag. Landet har under senare år pendlat mellan 19:e och 29:e plats bland Sveriges viktigaste marknader och motsvarande plats bland våra leverantörs¬länder. Asienkrisen 1997-98 medförde att svensk export till Sydkorea och den övriga regionen minskade. I takt med att ekonomin återhämtat sig har emellertid exporten återigen ökat. En liknande nedgång i handeln redovisas i 2009 som en effekt av den globala ekonomiska krisen, men en snabb återhämtning kan noteras. År 2008 ökade exporten med ca 10 procent till drygt SEK 7 mdr, medan importen ökade ca 19 procent till ca SEK 8,5 mdr. Under 2009 föll emellertid Sveriges export till Sydkorea med 8 procent och importen med 23 procent. 2010 ökade Sveriges export till Sydkorea med 22 procent och importen med 126 procent, jämfört med 2009, och Sydkorea fick ett överskott i den bilaterala handeln.  Hittills i år har det dock svängt åt andra hållet efter att Sydkoreas export till Sverige för perioden jan – augusti 2011  minskat med 57 procent till 5 327 miljoner SEK och Sveriges export till Sydkorea under samma period ökat med 13 procent till 5 914 miljoner SEK. Bland EU-länderna är Sverige Sydkoreas sjunde största handelspartner.

Den svenska exporten till Sydkorea domineras av maskiner och transportutrustning, industriell utrustning, järn och stål, papper/papp, elektriska maskiner/apparater, verktyg och telefonutrustning.

Importen från Sydkorea består främst av elektronikkomponenter och hemelektronik, elektriska apparater, personbilar, metallvaror och sportutrustning. Svenska redare har sedan länge köpt fartyg från de koreanska varven. Detta återspeglas dock inte alltid i statistiken eftersom fartygen ibland blir utflaggade.

Handelspolitiska eller andra praktiska problem för svenska företag eller produkter på den koreanska marknaden behandlas numera formellt inom EU:s ram (EU-delegationen eller EU:s handelskammare), vilket inneburit ett förbättrat förhandlingsläge för de svenska intressenterna, men med frihandelsavtalet är ambassaden hela tiden aktivt involverad med EU-delegationen i dessa frågor och en svensk-koreansk handelkammare i Seoul är under bildande.

Drygt ett 80-tal svenska företag har etablerat sig i Sydkorea med representationskontor eller hel- eller delägda dotterföretag och med varierande grad av lokal tillverkning eller licensavtal. Till dessa hör bland andra ABB, Alfa Laval, ASSA ABLOY, AstraZeneca, Atlas Copco, Autoliv, Consilium Marine, Electrolux, Envac, Ericsson, Hiab, H&M, Höganäs, Scania, Sandvik, SKF, Tetrapak, Volvo Trucks och Walleniusrederierna. IKEA är efter marknadsinträde i färd med att hitta mark för varuhus. Ett par företag inom hälsosektorn och ett par miljöföretag, bl.a. Scandinavian Biogas, har under senare år etablerat sig på marknaden. Ett hundratal andra representeras av lokala agenter.

Tjänstesektorn, samfärdsel, turism mm

Den koreanska tjänstemarknaden har tidigare varit mycket sluten. Väsentliga uppluckringar i regelverket har emellertid skett till följd av Asienkrisen under 90-talet. Ändringar har också gjorts som en följd av Sydkoreas åtaganden inom ramen för WTO. Frihandelsavtalet mellan EU och Sydkorea kommer att öppna tjänstemarknaden ytterligare.  President Lee Myung-bak har utlovat omfattande avregleringar.

Ca 7 000 svenskar, huvudsakligen affärsmän, besöker årligen Sydkorea. Närmare 2 000 koreaner besöker Sverige varje år, många på studiebesök.

Ett avtal om viseringsfrihet mellan Sverige och Sydkorea gör det möjligt att vistas i respektive land upp till tre månader utan visum. Efter att Finnair öppnat direktflygförbindelse mellan Seoul och Helsingfors i juni 2008 ger den förkortade restiden mellan Sverige och Sydkorea möjligheter att utveckla turismen mellan länderna.

Akademiska och kulturella kontakter samt student- och informationsutbyte

Vetenskapliga kontakter i form av studiebesök och seminarier äger rum inom ramen för det avtal som 1984 ingicks mellan Ingenjörs¬vetenskapsakademin (IVA) och Korea Science and Engineering Foundation (KOSEF). Ett Memorandum of Understanding mellan FOI (Försvarets forskningsinstitut) och ADD (Agency for Defense Development) från 2007 har initierat ett brett forsknings- och informationsutbyte inom försvarssektorn och relaterade områden med flera pågående och kommande projekt. Inom ramen för samarbetsavtalet inom forskning och utveckling mellan utbildningsdepartementet och Sydkoreas Ministry of Knowledge Economy hölls ett första bilateralt möte i juni 2010, med deltagande av även Vetenskapsrådet, Vinnova, STINT, Tillväxtanalys och representanter för svenska universitet.   

Ett samarbetsavtal från 1996 mellan STINT, Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, och Seoul National University ger årligen två koreanska stipendiater möjlighet att studera i Sverige. Samarbetet har även resulterat i två besök av STINT i Korea, senast som deltagare i ett andra forsknings- och teknikforum mellan Vinnova och KICOS (Korea Foundation for International Cooperation of Science and Technology) i juni 2009 i Seoul.

Samarbete pågår mellan KAIST, Korean Advanced Institute of Science and Technology, och KTH, Kungliga Tekniska Högskolan, liksom mellan Uppsala Universitet och Hallym University. Även Handelshögskolan i Stockholm och Internationella Handelshögskolan i Jönköping har samarbete med Yonsei University i Seoul. Även andra svenska universitet och forskningsinstitutioner har kontakter och samarbete med koreanska universitet, och flera har avtal om studentutbyte med koreanska motparter. För varje år har utbytet av studenter ökat i omfattning. På grundutbildningsnivå var 2004 antalet koreanska studenter vid svenska universitet och högskolor 141; 2008 hade det ökat till 258. Till detta kommer ett växande antal mastersstudenter. Även antalet svenska studenter vid sydkoreanska universitet ökar för varje år.

Institutionen för skandinaviska språk vid Hankuk University of Foreign Studies i Seoul förmedlar sedan 1974 undervisning i svenska och har ett utbyte av lärare och elever med Mälardalens högskola samt ett studentutbyte med Stockholms universitet. Stöd från Korea Foundation möjliggjorde 1989 upprättandet av en professur i koreanska språket vid Stockholms universitet, den första i Norden.

Koreanska besök till Sverige av informationskaraktär sker regelbundet, främst inom områdena miljö, utbildning, energi, välfärd, kultur, arbetsmarknad och försvar.

Övrigt

Adoptioner

Sedan 1965 beräknas drygt 9 000 barn ha adopterats från Sydkorea till Sverige. Verksamheten regleras genom ett avtal mellan Statens Nämnd för Internationella Adoptionsfrågor (NIA), i praktiken Adoptionscentrum, och Social Welfare Society (SWS) i Seoul. På senare år har något under 100 koreanska barn adopteras årligen av svenska föräldrar. För 2011 bedöms antalet hamna på drygt 70.

Svenskar och svenska föreningar i Sydkorea

Den svenska kolonin uppgår till ca 500 personer, av vilka majoriteten bor i Seoulregionen och är knutna till svenska företag. Svenska eller Sverigeanknutna affärsmän har informella sammankomster för information och kontaktverksamhet.

Cirka 50-60 svenska studenter kommer årligen för att studera vid olika universitet runt om i Korea, oftast genom olika utbytesprogram men också som programstudenter. Deras vistelse varierar från minst en termin upp till hela utbildningar.

The Korean-Swedish Association är en vänskapsförening med säte i Seoul, bildad 1962 och med cirka 200 medlemmar. Inom ramen för föreningen förbereds etablerandet av en svenk-koreansk handelskammare i Seoul. The Korean-Scandinavian Foundation har till uppgift att förvalta och dela ut stipendier ur den fond som bildades då det Skandinaviska sjukhuset i Seoul, som inrättades efter Koreakriget, övergick i den koreanska statens regi. Sjukhuset, som senare fick namnet National Medical Center, firade 2008 sitt 50-årsjubileum. En aktiv Sverigeförening bildats 2009 av näringslivsrepresentanter i den tredje största staden Daegu.