Handel / Business

Livsmedelsindustrin i Belgien

  • Belgisk livsmedelsindustri är en viktig sektor för Belgien, sysselsätter ca. 90 000.
  • Flandern störst, men Vallonien satsar.
  • Exporten ökar, men industrin dras med minskad lönsamhet.
  • Fortsatt innovation och ökat ”added value” krävs för att vara konkurrenskraftig.

På EU-nivå är livsmedelsindustrin den största tillverkningsindustrin, och hamnar före fordons- och kemisektorn. Stora EU länder som FR, IT, UK, ES har störst omsättning, men Belgien placerar sig relativt väl och hamnar på 7:e plats efter NL med en omsättning på 33,2 mdr. € (2006).

Den belgiska livsmedelsindustrin är en av de största industrierna i landet, och är viktig för sysselsättningen: ca 90 000 arbetar i sektorn. FEVIA, federationen för belgisk livsmedelsindustri, menar att industrin genererar många nya arbeten, ex. underleverantörer. För varje jobb inom livsmedelsindustrin genereras 1,9 nya jobb, enligt en studie av SERV . Industrin karaktäriseras av småföretagande. Nästan 90% har mindre än 20 anställda och hälften av företagen har mindre än 5 anställda.
 
Livsmedelsindustrins försäljning i Belgien ökade med 5,3 % under 2006 jämfört med ett medeltal på 2% under de tre föregående åren. Vissa sektorer dominerar försäljningen: övriga livsmedel (konfektyr, kakor, choklad, pasta etc.) 31%, köttindustri 17 %, och drycker 13%. Den sektor som växer mest är övriga livsmedel och särskilt kaffe, te, choklad och konfektyr.

Runt hälften av försäljningssiffrorna för 2006 utgörs av export och under samma år ökade exporten med 6 %. Hela 72 % av exporten går till EU-grannarna: FR, NE och DE följt av UK och IT. Dessa är också de stora livsmedelsproducenterna, vilket tyder på att den s.k. intra-handeln (handel av samma vara med länder med liknande ekonomier) är viktig i europeisk livsmedelsindustri. Endast 2 % av exporten går till de tio nya EU-medlemsstaterna. 15 % av exporten når utanför EU. 

Om man tittar på den belgiska industrin från ett regionalt perspektiv är Flandern den största aktören, med avseende på försäljning (76%) såväl som andelen sysselsatta (75%). Nyligen har en fristående organisation startats i Flandern, Flanders’ Food, som för samman livsmedelsföretagen med forskningsvärlden för att på så sätt skapa innovation inom industrin. Flanders’ Foods bedriver för närvarande ett antal forskningsprojekt, däribland: fett, salt och sockerreducering samt ökad livsmedelssäkerhet med hjälp av mikro-biologi.

En rapport från European Monitoring Centre on Change beskriver den flamländska industrin som ett industri-kluster. När företag etablerar sig i kluster skapas s.k. externa stordriftsfördelar: man drar nytta av närheten till andra företag i samma bransch, delar idéer och har nära tillgång till leverantörer och arbetskraft. 1/3 av Flanderns industri ligger i området kring Antwerpen; detta skulle kunna klassificeras som ett kluster.

Valloniens industri är inte lika stark som den flamländska, därmed inte sagt att den inte utvecklas. Inom ramen för Marshallplanen, ekonomisk utvecklingsplan för Vallonien, är livsmedelsindustrin en av satsningarna på fem konkurrenskraftiga industrier. Projektet WAGRALIM, som hittills erhållit 38,9 milj. €, syftar till att finansiera forskning och utveckling, utbilda personal samt öka exporten. Fyra specifika områden utgör fokus för WAGRALIM: hälsomat, innovation inom produktion och konservering, biologiska förpackningar och hållbar utveckling.

Utmaningar
De ekonomiska indikatorerna pekar generellt uppåt för livsmedelsindustrin och Chris Moris, ordförande för FEVIA, är optimistisk inför framtiden. Den minskande lönsamheten för industrin är dock ett problem som på lång sikt kan leda till minskade investeringar och minskad sysselsättning. Från 2005 till 2006 minskade lönsamheten från 15 % till 6,3 % och Moris menar att det finns anledning att tro att det skett ytterligare försämringar under 2007. Bakomliggande faktorer är troligen ökade energipriser, lönekostnader och råvarupriser.

När det gäller EU-utvidgningen 2004 ser Moris detta snarare som en möjlighet till nya marknader och en ökad export än konkurrens. Dock är exporten ännu liten till de nya medlemsländerna.

CIAA, konfederationen för EU:s livsmedelsindustri, publicerar trender och analyser för sektorn. För att industrin inom EU ska kunna behålla sin konkurrenskraft föreslår CIAA satsningar på att höja förädlingsvärdet (added value) för produkterna och ta tillvara på möjligheter att öka exporten. Detta torde gälla även för Belgien, och Chris Moris betonar dessutom vikten av innovationer. Belgien, Sverige och Frankrike är ledande på innovation inom livsmedelsindustrin i EU enligt CIAA.