En plan för Bryssels internationella utveckling

• En utvecklingsplan för Bryssel har nyligen antagits av Bryssel-regionens parlament.
• Bryssels svagheter: F&U, transport, evenemang, MICE segmentet.
• Bryssels styrkor: geografiskt läge, EU institutionerna, flerspråkighet, levnadsförhållanden.
• Utvecklingsområden: EU kvarteren, Centrum, Gare du Midi och Heysel.
• Betoning av vikten av samarbete med samtliga berörda parter: kommuner, regioner och den federala regeringen.

På uppdrag av Bryssel-regionens regering har konsultfirman Price Waterhouse Coopers utvärderat Bryssels internationella konkurrenskraft och på grundval av denna analys utarbetat rapporten Plan de développement international de Bruxelles (PDI). I den ambitiösa planen drar man upp riktlinjer för hur Bryssel skall kunna stärka sin position internationellt och bekräfta sin status som Europas huvudstad.

Bryssel-regionens parlament antog rapportens rekommendationer i början av året. Den regionala regeringschefen, Charles Picqué, menar att planen angår inte bara Bryssel utan hela Belgien. Borgmästaren för kommunen Bryssel, som är partikamrat till Picqué, ser goda möjligheter till samarbete kring planen med Bryssel-regionen. Flera av rapportens projekt handlar om områden i Bryssels kommun, men det bör sägas att det bara är en av 19 kommuner i regionen.

Fem områden strukturerar rapporten: city marketing, utvecklingszoner, levnadsstandard, finansiering och governance.

Bryssel placerar sig någonstans mellan 4:e och 6:e plats när man rankar europeiska huvudstäder. Att Bryssel redan har en stark position bekräftas alltså, men författarna pekar också på ett antal områden där Bryssel har uppenbara brister: forskning & utveckling, transport, erbjudande av stora evenemang samt MICE segmentet. Därtill kommer sociala integrationsproblem och hög arbetslöshet.

Bryssel har samtidigt många styrkor och skribenterna vill ta tillvara och förädla dessa komparativa fördelar: det geografiska läget mitt i hjärtat av Europa, ställningen som Europas huvudstad med flera av EU:s viktigaste institutioner, flerspråkigheten och levnadsvillkoren (utbildning, hälsa, miljö etc.).
 
City marketing

Rapporten slår fast att för att kunna konkurrera på en internationell marknad med städer som Barcelona och Frankfurt krävs en tydlig marknadsföring av staden, vilket tidigare inte gjorts i någon större utsträckning.. Denna city marketing måste grunda sig på en specifik Bryssel-identitet, och där är den europeiska aspekten central. Bryssel-regeringen annonserade i slutet av januari 2008 att man aktivt söker efter en PR-byrå som ska ansvara för att analysera den Bryssel-identitet som marknadsföringen skall grunda sig på.

Viktiga faktorer i marknadsförandet:

• Bryssel saknar en tydlig symbol som Big Ben i London eller Eiffeltornet i Paris; symboler som direkt förknippas med sina respektive städer. Dessutom är den europeiska aspekten av Bryssels identitet central i marknadsföringen.
  
  
• Definition och förädlande av varumärket Bryssel. Undersöka de juridiska förutsättningarna kring varumärket Bryssel. Skapa en logo som används konsekvent på samtliga kompetensnivåer såväl som internationellt.

Utvecklingszoner

Tio utvecklingszoner har identifierats, däribland fyra som ägnas extra uppmärksamhet. Dessa är: EU-kvarteren, Centrum, Heysel (område norr om Bryssel) och området kring tågstationen Gare du Midi.

• EU kvarterens främsta problem handlar om kvarterens opersonliga karaktär vilket är kopplat till den höga koncentrationen av kontor och EU-byggnadernas anonyma profil. Författarna vill att dessa kvarter skall erbjuda bostäder av olika typer såväl som möjligheter till avkoppling och kulturella aktiviteter för allmänheten.

Rapporten framhäver betydelsen av ett monument som kan förkroppsliga Europa i Bryssel; ett ”House of Europe”. Här skall det finnas en permanent utställning, med information för besökare om EU och dess historia, samt ytterligare en del som är tillgänglig för olika evenemang och debatter och där det finns möjlighet för landet som innehar EU-ordförandeskapet att nå ut med budskap.

• Skapandet av ett veritabelt ”downtown Bryssel”, som blir ett centrum för turism och shopping. I dagsläget är centrala Bryssel splittrat ur kommersiell synpunkt då det inte finns någon tydlig sammankoppling mellan olika kommersiella centra. Detta bidrar till otydlighet och förvirring hos besökare. Genom att skapa ett ”downtown Bryssel” blir bilden av staden mer enhetlig och mer attraktiv.
  
  
• Heysel är ett område norr om Bryssel där det finns utställningshallar och goda kommunikationer med centrala Bryssel. I Heysel finns möjlighet att erbjuda mer utrymmeskrävande arrangemang. Detta område behöver moderniseras och utvecklas för att Bryssel ska kunna erbjuda kongresser, stora idrottsevenemang samt konserter. Konkret handlar det om en större inomhusarena i storleksordningen 15000 pers, ett kongresscenter och en ny fotbollsstadium.
  
  
• Byggandet av ett modernt och konkurrenskraftigt butiksområde kring tågstationen Gare du Midi. Med städer som London som förebild vill man bygga upp butiksområden runt den internationella tågstationen. I andra städer är tågstationer en symbol för stadens utveckling och välmående, och rapporten önskar att Gare du Midi utvecklas i denna riktning.  Upprustningsåtgärder riktas mot samtliga tågstationer men med huvudfokus på Gare du Midi. 

Levnadsstandard

Ett område som omfattar en mängd faktorer från infrastruktur till miljö.

• Transport och kommunikationer: detta identifieras som en av de stora svagheterna, och denna post står för anmärkningsvärda 37% av regionens utgifter. Trafikstockningar, icke heltäckande tunnelbanenät och få goda alternativ till att köra bil begränsar Bryssels potential. Att stadens medborgare och besökare lätt ska kunna ta sig runt i Bryssel är avgörande för dess utveckling. Rapporten balanserar mellan satsningar på kollektivtrafik och privattrafik. Man föreslår:
  
  - Översyn av finansiering av kollektivtrafiken.
  - Utbyggnad av tunnelbane- och bussnät.
  - Begränsad privat trafik inom vissa zoner.
  - Förbättringar av ringleden runt Bryssel.
  - Fler infarter till Bryssel.
  
  
• Utbildningssystemet och sjukvården. Högutbildade medborgare och god tillgång till vård gör en stad attraktiv, och här ligger Bryssel bra till vid internationell jämförelse. Rapporten påtalar behovet av förbättrad renhållning av gator och implementerandet av ett miljötänkande, ex. mer energieffektivitet i bostäder.
  
  
• Motverka segregering och rehabilitera stadskärnan. I vissa centrala delar är arbetslösheten hög. De mer välbärgade Brysselborna tenderar att flytta ut i periferin; en trend man vill försöka motverka för att främja en social mångfald i Bryssel.

Ekonomisk utveckling och finansiering

Planen fokuserar på vikten av en hållbar ekonomisk utveckling. Bryssel-regionen producerar ca 20% av BNP för BE, har rollen som huvudstad för såväl Belgien som EU, står för över ¼ av den ekonomiska aktiviteten i landet, ansvarar för offentlig service (transport, renhållning etc.) och har 1,5 milj. invånare. Det krävs en övergripande ansats, som bortser från särintressen på regionsnivå, för att dela på kostnader och bördor samt vinster och positiva effekter gällande Brysselområdet.

• Rapporten föreslår att en kommitté (comité interministériel) tillsätts där alla tre regioner representeras för att samarbeta kring gemensamma frågor.
  
  
• F&U satsning som går  ut på att skapa ett samarbete mellan universiteten VUB och ULB under etiketten ”Universités Bruxelles Europe”. Projektet skall stärka universiteten inom forskning och innovation.

Governance 

Övergripande kan sägas att samarbete över gränserna för regionerna och språkgemenskaperna är lösningen. I detta avseende är en artikel i La Libre i januari 2008 intressant då den flamländska organisationen för egenföretagare (Unizo) uttalar ett stöd för planens generella riktning. Vidare lyfter rapporten fram:

• Administrativ och institutionell förenkling: rapporten pekar på att Bryssel är en invecklad region att styra, då så många aktörer är inblandade: kommunerna, regionen, den federala staten samt de två språkgemenskaperna. Detta bidrar till en hög komplexitet. För att överkomma dessa hinder krävs ett bättre samarbete mellan de olika aktörerna. EU institutionerna är även viktiga aktörer inte minst när det gäller utvecklingen av EU-kvarteren.
  
  
• skatte-harmonisering – skapa en skattepolicy som är fördelaktig för företagen.